SammanfattningChristensson, Liselott & Falkman, Runa (2019)“Det som är nödvändigt för vissa elever är ju aldrig skadligt för andra” En kvalitativ studieav arbetet med tillgänglig lärmiljö. Specialpedagogprogrammet Institutionen förskolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90hpFörväntat kunskapsbidragFörhoppningen är att studien ska fungera som ett kunskapsbidrag för skolor som arbetar förutveckling av den tillgängliga lärmiljön. Genom ett systemteoretiskt perspektiv kan detförhoppningsvis tydliggöras hur yrkesrollerna fungerar i ett samspel i skolans system, vilketkan bidra till en ökad förståelse för de olika rollernas funktion och även belysa vikten avsamsyn i ett förändringsarbete.Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur några specialpedagoger och rektorer på engymnasieskola tänker kring tillgänglig lärmiljö, samt att utifrån ett systemteoretiskt perspektivbelysa synen på den egna och andras roller när det gäller förändringsarbete för att öka denpedagogiska tillgängligheten i undervisningen.TeoriDen teori som använts i undersökningen är systemteori, med utgångspunkt i ett holistiskt tänkdär helheten består av delar som samverkar.MetodUndersökningen genomfördes på en gymnasieskola och avgränsades till att innefattaspecialpedagoger, biträdande rektorer och rektor. Det här är en kvalitativ undersökning somgjorts med semistrukturerade intervjuer. För analys av det empiriska materialet användeskvalitativ innehållsanalys.ResultatResultatet gav en bild av en skola som är i början av ett arbete med tillgänglig lärmiljö, därspecialpedagoger och ledning har en gemensam vision som ännu inte genomsyrat helaverksamheten. Skolans kultur utgör ett motstånd och en utmaning i förändringsarbetet somförsvåras ytterligare av en brist på samsyn när det gäller implementeringen ochoperationaliseringen av arbetet.4Specialpedagogiska implikationerI undersökningen framkommer att specialpedagogens roll är komplicerad och många gångersvår. För att specialpedagogen ska kunna fungera i en stödjande roll, med ett relationelltförhållningssätt, är det av största vikt att ledningen tar ansvar för sin ledarroll, som drivande iförändringsarbetet.

Syftet med denna studie var att få en djupare insikt i hur användbara ett urval bedömningsmatriser är i ämnet engelska för årskurserna 1–3 och undersöka om användandet av bedömningsmatriser påverkar en likvärdig utbildning. För att besvara syftet med studien användes en kvalitativ metod för den textanalys av bedömningsmatriser som utfördes, samt en enkät som lärare till respektive matris fick besvara. Resultatet av studien visade på att bedömningsmatriser kan vara användbara om de är utformade på ett korrekt sätt. Nio av elva lärare var positivt inställda till respektive matris varar fem matriser ansågs vara tydliga och användbara i ett bedömningssyfte gentemot studiens tolkning av tydlighet och användbarhet. Resultatet har gett en fördjupad insikt i hur en användbar bedömningsmatris bör se ut för att vara giltig i ett bedömningssyfte. Dock kan inte användningen av matriser garantera en likvärdig utbildning för elever då styrdokumenten är tolkningsbara och lärare har möjlighet att själv tolka vad de anser vara viktigt att ha med i en matris.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur musiklärare beskriver att de uppfattar begreppet likvärdig utbildning samt hur de uttrycker att de tillämpar detta i musikundervisningen för årskurs 7–9. För att undersöka detta används ramfaktorteori, då teorin behandlar hur faktorer som ligger utom lärares kontroll påverkar bland annat undervisning. Studien utgörs av kvalitativa intervjuer som gjorts med fyra behöriga musiklärare. Studiens resultat påvisar skillnader och likheter på lärarnas syn på likvärdig utbildning utifrån läroplanen (Lgr 11) samt hur de säger att desig förstå och koppla likvärdig utbildning till sin egen undervisning. Resultatet visar att lärarna har en strävan mot att utforma och utföra undervisningen på så sätt att alla elever får den typ av undervisning de behöver för att kunna utvecklas inom musikämnet. De menar emellertid att det inte är helt uppnåeligt då de måste förhålla sig till diverse faktorer som de inte själva kontrollerar, i form av schemaläggning, klassammansättning och tillgång till resurser, såsom möjlighet till elevstödjare eller språkstöd i klassrummet. Detta kan hindra deras ambitioner om att bedriva en likvärdig undervisning.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa förståelsen hur det olika skolformerna arbetar med det stöd som grundskoleelever med hemmasittarproblematik får i undervisningen och om det finns skillnader i hur skolformerna tillgodoser grundskoleelevers möjligheter till en likvärdig utbildning. Det relationella och punktuella perspektivet med undervisningsideologier utgör grunden för studien, vilket har en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer. Den tematiska analysen landade i resultatet att båda skolformerna hade kompensatoriska resurser, friskolans struktur skiljer sig från den kommunala skolan genom att pedagoger åker hem till elever och undervisar. Vidare är tidsbrist en begränsade faktor i arbetet med att möjliggöra relationsskapande och möjligheten att jobba tillbaka eleven till skolan. Studiens slutsats är att skolformernas struktur påverkar möjligheten att erbjuda en likvärdig utbildning för elever med hemmasittarproblematik.

Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie där jag har använt mig av en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats som analysmetod. Analysen har utförts på sju stycken vetenskapliga artiklar som i resultatet har sammanställts i olika framarbetade mönster och teman. Syftet med analysen har varit att framställa verksamma lärares uppfattningar, kunskap och arbete kring funktionsnedsättningen dyslexi och även beskriva på vilket sätt detta kan skapa en likvärdig utbildning för dessa elever. Uppsatsen har utgått från en systematisk litteraturstudie där en innehållsanalys med en induktiv ansats har använts vid analyseringen. De sju vetenskapliga artiklarna har sökts upp i databaserna SwePub och ERIC-EBSCO. Resultatet av analysen har visat att det finns en mycket varierad kunskap kring i hur lärare definierar dyslexi och att det inte finns någon skillnad i vilken kunskap kring dyslexi, som nya och erfarna lärare har. Däremot känner sig erfarna lärare sig mer bekväma i att undervisa dyslektiker än nya lärare. Det är viktigt för nya lärare att ta del av deras kunskap kring detta. Föräldrasamverkan anses som en avgörande del i att kunna utveckla elevers fonologiska medvetenhet, både i hemmet och i skolan. Lärare visar flera gynnsamma stöd i undervisningen med dyslektiker, så som att använda sig av datorer, surfplattor, bildskärmar och bildstöd. Dock visar det sig att det finns en varierad kunskap kring att kunna använda tekniska hjälpmedel mellan olika lärare, vilket tyder på behov av mer utbildning.

No description available.

Leonida Kembro (2017). Specialpedagogprogrammet, Lärande och samhälle. Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola.En studie av elevhälsans och lärares organisation kring nyanlända elever- A study of student health care and teachers` organization regarding newly arrived students. De senaste åren har den svenska skolan tagit emot ökat antal nyanlända elever, vilket har påverkat samhället på många vis. För att få till en skola, som bättre svarar upp mot skolans uppdrag för att höja kunskapsresultaten, behövs mer samarbete och en tydlig organisation. I skollagen (2010:800) 2 kap 25 § står det att elevhälsan är till för att stödja den pedagogiska verksamheten i skolan och omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatserna för att stödja eleverna. Elevhälsans uppgift ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande och stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. Syftet med studien är att bidra till förståelse ur ett systemteoretiskt perspektiv för hur elevhälsan och lärares arbete med nyanlända organiseras i skolan och vilket stöd lärarna får med att ta sig an nyanlända elever. I arbetet jämförs två olika skolor i två skilda kommuner för att få en inblick i eventuella likheter respektive skillnader. Studien utgår från följande preciserade frågeställningar:•Vilka utmaningar och hinder möter elevhälsan och lärarna i sitt arbete med nyanlända elever?•På vilka sätt kan elevhälsan ge stöd åt lärarna för att de ska lyckas i arbetet med nyanlända elever? •Vilka framgångsfaktorer finns? De teoretiska ansatserna utgår från ett systemteoretiskt perspektiv. Datamaterialet analyseras för att synliggöra organisationen i skolan och för att belysa de olika aktörernas inställningar till hur de uppfattar sitt uppdrag. Empirin bygger på kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer med dels lärare, dels representanter från elevhälsan på två olika skolor i två skilda kommuner. Vid tolkning av intervjumaterialet har hermeneutisk ansats använts för att beskriva och lyfta fram informanternas berättelser. Datamaterialet har sedan jämförts med hjälp av tidigare forskning och litteratur samt min egen erfarenhet för att få förståelse av hur lärare och elevhälsan ser på sina respektive uppdrag. Studien visar att det finns skillnader i skolornas sätt att organisera elevhälsans och lärares arbete. Resultat på skola A, visar att det finns en fungerande organisation som håller ihop så att en helhet skapas i arbetet med nyanlända elever. Elevhälsan och lärare arbetar integrerat för att möta eleverna; skolan har utvecklat strategier gällande handledning i modersmålet. Elevhälsan är närvarande och stödjer lärare i deras arbete, vilket även har framkommit från skolans egna enkäter. På skola B fungerar inte organisationen fullt ut. Det råder en samsyn mellan representant från elevhälsan och lärare på skola B att samarbetet och kommunikationen inte är tillräcklig för att stödja lärare i arbetet med nyanlända elever. Elevhälsan på skola B upplevs som ”frånvarande” av lärarna och behöver bli bättre på att synas ute i verksamheten. Resultatet visar att de olika professionerna i elevhälsan på skola B behöver visa sig aktiva i det proaktiva arbetssättet och minska det åtgärdande arbetet. Vidare pekar resultat från båda skolorna på att språket är det största hindret kring arbetet med nyanlända. Den främsta framgångsfaktorn för båda skolorna är studiehandledning på modersmålet för eleverna.Studien stödjer befintliga teorier om elevhälsans arbete med att organisera det pedagogiska arbetet kring arbetet med nyanlända elever. Resultatet visar att det finns olikheter mellan skolorna med strukturen i hur man arbetar i elevhälsan. Det behövs bättre kommunikation och samarbete mellan elevhälsan och lärare för att stödja lärare. Det behövs mer stöd till lärare med hur upplägget av undervisningen ska se ut i arbetet med nyanlända. Vidare visar studien på språkets betydelse om att arbeta medvetet med det svenska språket, genom att ta hjälp av studiehandledare på modersmålet. Specialpedagogens uppgift handlar till stor del om att stödja och bistå lärare och elever med att undanröja hinder och svårigheter i olika undervisnings- och lärmiljöer. Utifrån systemteorin kan specialpedagogen hitta former av lösningar för att möta de olika behoven hos individen och de olika grupperna. Genom olika former av samarbete mellan olika grupper skapas möjligheten till en välfungerande organisation. Eftersom vi är beroende av varandra och står i interaktion med varandra är samverkan viktig. Om inte delarna är organiserade kan inte organisationen hållas intakt.

AbstractGenom en litteraturstudie samt intervjuer av ett antal pedagoger på typiska manliga eller kvinnliga utbildningar som genomförts av författaren kan slutsatsen dras att skolan upprätthåller och förstärker rådande könsrollsmönster. Detta trots att det i Lpo 94 tydligt står att skolan skall motverka traditionella könsrollsmönster. Skollagen säger också att skolan ska främja jämställdhet mellan könen. Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilken syn lärarna hade på sitt eget förhållningssätt gentemot eleverna ur ett genusperspektiv Genom mitt resultat har jag kommit fram till att det är viktigt att lärare är medvetna om hur de arbetar och vilket förhållningssätt de har när de bemöter sina elever, för att inte förstärka och föra vidare traditionella könsmönster. Dock ska inte den enskilde läraren hållas ensam ansvarig då det framkommer att ansvariga för den pedagogiska verksamheten, till exempel rektor, bär ett stort ansvar för jämställdhetsuppdraget aktivt utövas på skolorna. Jämställdhet i skolan har en tydlig formell status och stöd i dokument. Undersökningar visar dock ofta att jämställdheten är formell – men inte reell i skola och klassrum. (Tallberg Broman, I, 2002).

Denna studie undersöker verksamma lärares uppfattningar om och erfarenheter av läxor i årskurserna 4-6 i ämnena matematik och svenska. Då lärare själva väljer hur de ska arbeta med läxor kan detta bli problematiskt då utbildningen inte blir likvärdig. För att kunna undersöka lärarnas uppfattningar utgår studien ifrån tre frågeställningar. Frågeställningarna syftar till att synliggöra lärarnas olika uppfattningar om och erfarenheter av läxor då uppdraget är att erbjuda en likvärdig utbildning. De lärandeteorierna som detta arbete använde sig av är det sociokulturella perspektivet, det kognitivistiska perspektivet och det behavioristiska perspektivet. Studien utgår ifrån tio semistrukturerade intervjuer av verksamma lärare och 23 intervjufrågor. Resultatet utifrån en tematisk analys visar att samtliga lärare i studien betonar att en läxa ska innehålla ett tydligt syfte och inte innehålla nya moment för eleverna. Många lärare använder sig av läxor då undervisningstiden inte räcker till men även för att eleverna ska förberedas inför framtida studier. Majoriteten av lärarna använde inte läxor vid bedömningar då lärarna anser att det skapar en orättvisa då alla elever har olika hemförhållanden och olika möjligheter till stöd. Studien visar även att lärarna har upplevt motreaktioner då eleverna börjar frånvaroanmäla sig när skolarbetet blir för mycket för dem. Detta leder till problematik för elevernas skolgång då långa frånvaroperioder påverkar elevernas betyg och mående negativt, vilket bidrar till att en likvärdig utbildning är svår att uppfylla. Det finns inga riktlinjer för läxor vilket gör att lärare och skolor arbetar olika. Då alla skolor arbetar olika betyder detta att det är svårt att uppfylla en likvärdig utbildning. Däremot upplever vi att lärarna i studien strävar efter att utbildningen ska bli jämlik för alla.

Syftet med vår studie var att närmare undersöka hur lärare i årskurs1-3 arbetar för att främja läsutveckling hos nyanlända elever. Studiens syfte inkluderade även att analysera vad lärare i årskurs f-3 anser om nyanlända elevers läsutveckling. Studien baseras semistrukturerade intervjuer med fem lärare i årskursf-3. Resultaten indikerar att undervisningsgrund, som bygger på anpassning utifrån elevernas nivåer, är central för att stödja nyanlända elever i att utveckla sina färdigheter i det svenska språket och därmed främja deras läsförmåga. Genom studiens undersökning framkommer att anpassningen utgör en väsentlig komponent i undervisningen för att eleverna ska kunna uppnå sina lärandemål. Resultaten av undersökningen tyder på att lärarna strävar efter en jämlik utveckling när det gäller läsfärdigheter hos nyanlända elever. För att uppnå detta använder lärarna tydliga riktlinjer som hjälper dem att bedöma elevernas nuvarande förmågor och vägleder dem i hur de kan arbeta för att främja utvecklingen hos varje elev i enlighet med deras individuella framstegstakt. Slutsatsen av vår studie är att anpassningen är av central betydelse för att eleverna ska kunna utvecklas utifrån sina specifika behov. Innan anpassningen är det nödvändigt för läraren att klargöra varje elevs kapacitet för att individualisera undervisningen och därigenom skapa en likvärdig utbildning för alla elever, särskilt de nyanlända.