Syftet med denna studie var att ta reda på lärares och elevers uppfattningar om betyg. De frågeställningarna som jag ville veta vad var lärare och elever har för åsikter om är betygens syfte, vad betygen mäter, vad det finns för nackdelar och fördelar med betyg och om betyg kan ge en rättvis bedömning. För att ta reda på det gjordes intervjuer med tre lärare som arbetade på gymnasiet och 45 gymnasieelever besvarade en enkät. Resultatet visar att betyg är ett ämne som engagerade både lärare och elever. Eleverna skriver att betygens syfte är att de behövs för att söka vidare och för att skilja eleverna åt. Både lärarna och större delen av eleverna sa att betygen mäter kunskap och att läraren tittar på helheten av vad eleven gör vid betygsättningen. Det var även några elever som menade att ”fjäsk” har något med betygsättningen att göra. Både lärare och elever tycker att en av de viktigaste fördelarna med betyg är att de skapar motivation till att plugga. Den största nackdelen med betygen som både lärare och elever tycker är att det var för få steg Det är ungefär hälften av eleverna som skriver att betygen är rättvisa och lärarna ansåg att det är en rättvis bild av betygen i klassen.

<p>Syftet med denna studie var att ta reda på lärares och elevers uppfattningar om betyg. De frågeställningarna som jag ville veta vad var lärare och elever har för åsikter om är betygens syfte, vad betygen mäter, vad det finns för nackdelar och fördelar med betyg och om betyg kan ge en rättvis bedömning. För att ta reda på det gjordes intervjuer med tre lärare som arbetade på gymnasiet och 45 gymnasieelever besvarade en enkät. Resultatet visar att betyg är ett ämne som engagerade både lärare och elever. Eleverna skriver att betygens syfte är att de behövs för att söka vidare och för att skilja eleverna åt. Både lärarna och större delen av eleverna sa att betygen mäter kunskap och att läraren tittar på helheten av vad eleven gör vid betygsättningen. Det var även några elever som menade att ”fjäsk” har något med betygsättningen att göra. Både lärare och elever tycker att en av de viktigaste fördelarna med betyg är att de skapar motivation till att plugga. Den största nackdelen med betygen som både lärare och elever tycker är att det var för få steg Det är ungefär hälften av eleverna som skriver att betygen är rättvisa och lärarna ansåg att det är en rättvis bild av betygen i klassen.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att i förväg kartlägga behöriga lärares uppfattningar om vad en mer differentierad betygsskala innebär. Frågeställningarna är: Vilka olika sätt att uppfatta en ny betygsskala kan urskiljas i lärares utsagor? Vad anser lärare att en mer differentierad betygsskala kommer att få för konsekvenser för deras uppgift att bedöma och betygssätta elever? Undersökningen är av kvalitativ natur med fenomenografiska inslag och har genomförts i form av intervjuer med nio stycken behöriga lärare i gymnasieskolan. Gymnasieskolorna är belägna i tre olika kommuner. Intervjumaterialet har analyserats utifrån tidigare forskning. Studiens resultat visar att de intervjuade lärarna förväntar sig hjälp från nationellt håll om en mer differentierad betygsskala träder i kraft. Lärarna förväntar sig, vid en reform, att tydligare mål och kriterier kommer att utarbetas. Studien visar också utsagor som hävdar att fler steg skulle motivera eleverna att sträva mot högre betyg, samtidigt som lärarna lättare kommer att kunna förklara för eleverna varför de får ett specifikt betyg.</p>

Syftet med undersökningen är att i förväg kartlägga behöriga lärares uppfattningar om vad en mer differentierad betygsskala innebär. Frågeställningarna är: Vilka olika sätt att uppfatta en ny betygsskala kan urskiljas i lärares utsagor? Vad anser lärare att en mer differentierad betygsskala kommer att få för konsekvenser för deras uppgift att bedöma och betygssätta elever? Undersökningen är av kvalitativ natur med fenomenografiska inslag och har genomförts i form av intervjuer med nio stycken behöriga lärare i gymnasieskolan. Gymnasieskolorna är belägna i tre olika kommuner. Intervjumaterialet har analyserats utifrån tidigare forskning. Studiens resultat visar att de intervjuade lärarna förväntar sig hjälp från nationellt håll om en mer differentierad betygsskala träder i kraft. Lärarna förväntar sig, vid en reform, att tydligare mål och kriterier kommer att utarbetas. Studien visar också utsagor som hävdar att fler steg skulle motivera eleverna att sträva mot högre betyg, samtidigt som lärarna lättare kommer att kunna förklara för eleverna varför de får ett specifikt betyg.

Syftet med denna studie är att skapa en större förståelse för hur förskolepedagoger förhåller sig till barn med annat modersmål än svenska och hur de strävar efter att skapa likvärdiga miljöer i förskolan. Vi har använt oss av kvalitativa metoder där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra olika förskollärare. För att vi skulle få en djupare förståelse för barns språkinlärning som är relevant i vår studie har vi använt oss av Krashens språkinlärningsteori och Chomskys nativistiska teori. Resultaten i vår studie har då visat på hur pedagoger medvetet försöker inkludera barnens modersmål i undervisningen för att parallellt främja det med det svenska språket. Vi kan även se hur pedagogerna arbetar med olika arbetsstrategier för att skapa en likvärdig miljö och förståelse för att främja barnens språkinlärning. Resultatet visar även på vikten av att arbeta utifrån barnens individuella nivåer och att vara en medveten pedagog under vardagens alla rutiner.

Kommuner har enligt skollagen skyldighet att ge en fristående skola ersättning på likvärdiga villkor som ges till de kommunala skolorna. I Linköpings kommun saknas en tydlig fördelningsprincip för kapitalkostnadsersättning för inventarier. Syftet med fallstudien är att hitta en lösning för hur barn- och ungdomsnämnden i Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersättning för inventarier till kommunala och fristående grundskolor på likvärdiga villkor. Resultat av fallstudien visar att ett lämpligt sätt att fördela kapitalkostnadsersättning är att använda en tvåstegsprissättning, där en rörlig ersättning per elev fördelas för kapitalkostnader för löpande återinvesteringar, och en kompletterande ersättning fördelas för kapitalkostnader för inventarier vid nystart av skola.

<p>Kommuner har enligt skollagen skyldighet att ge en fristående skola ersättning på likvärdiga villkor som ges till de kommunala skolorna. I Linköpings kommun saknas en tydlig fördelningsprincip för kapitalkostnadsersättning för inventarier. Syftet med fallstudien är att hitta en lösning för hur barn- och ungdomsnämnden i Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersättning för inventarier till kommunala och fristående grundskolor på likvärdiga villkor.</p><p>Resultat av fallstudien visar att ett lämpligt sätt att fördela kapitalkostnadsersättning är att använda en tvåstegsprissättning, där en rörlig ersättning per elev fördelas för kapitalkostnader för löpande återinvesteringar, och en kompletterande ersättning fördelas för kapitalkostnader för inventarier vid nystart av skola.</p>

Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärare i idrott och hälsa sätter betyg samt hur deser på skillnaderna mellan det nya och det gamla betygssystemet. Studien bestod av enkvalitativ undersökning där intervjuer genomfördes med fyra lärare från två olika skolor isödra Sverige. Resultatet pekar på att lärarna som var med i studien lägger upp lektionernagenom att titta på kursplanen så att de får med alla moment som ska vara med. De sätter betyggenom att gå efter kursplanen och informerar eleverna vid terminens början om vad som står ikursplanen och förklarar de olika gränserna för betygen. En sak som alla lärare tyckte varviktig i deras betygsättning var att man ska dokumentera vad eleverna gjort efter varje lektionoch vilka kriterier eleven har uppnått med lektionen för att slutligen sätta ett så rättssäkert ochlikvärdigt betyg som möjligt. De fördelar som lärarna nämnde med det nya styrdokumentetvar att det är klarare och tydligare hur man ska sätta betyg men samtidigt så menade lärarnaatt en av nackdelarna är att en elev kan få ett lägre betyg trots att denne till stor majoritet haruppfyllt högre betygskriterier. Förutom detta så kan man inte dra några definitiva slutsatsergällande skillnaderna mellan det nya och det gamla betygssystemet utan flera undersökningarpå detta område krävs.

Abstract As part of the 1990;s school reform one aim was to reinforce the objective of knowledge, and physical education and health (PE) went from being a recreational subject to a subject of knowledge among others. As part of the reform a new criterion-referenced grading system was introduced. Several studies and reports since, has shown that teachers in PE have a hard time interpreting and implementing the national criteria in relation to a very traditional content, mainly consisting of ball games. Consequently, fair and equivalent grading in the subject have been questioned. The purpose of this thesis is to investigate how the dominance of ball games as content, together with teacher’s difficulty in interpreting national grading criteria, impacts equivalent grading in PE. The study is carried out with a didactic and curriculum-theory framework, using survey as method. In the survey the respondents were to make an assessment of three different students, using the same marks used in the national grading system. As a basis for the assessment, three movieclips containing twelve students from a seventh grade class, playing basketball were used. The selection of respondents were 17 licensed teachers from upper- secondary school. The results show a remarkably low conformity among the respondents, where the same performance was graded differently by different respondents. Attached to each assessment the respondents were to formulate their grounds for the grade given. These motivations seem to consist of a mix of languages, partly resembling that of the curriculum and syllabus, and partly resembling that of traditional sports-logic. The latter seems harder to seperate from the specific activity being assessed, and does not seem to reflect the more universal description of quality in movement used in the syllabus. I conclude in my discussion that my results indicate that verbally formulated criteria can be questioned as a method for measuring students’ knowledge in a high-stakes grading system. Where such a method lacks, other frame factors seem to exercise influence over the teachers grading practices, threatening reliability as well as validity of the grades. As a conclusion, I can establish that the dominance of ball games as content in PE may result in grades being given without reliable and valid basis. Dominance of one activity also seems to favour certain pupils over others, often boys, participating in organised sports in their spare time. Keywords: assessment, ball games, equivalent grading, frame factors, physical education

This essay starts with a story about the children Anna and Martin. The story depicts how children can end up in different contexts and provide different conditions in the same preschool depending on what child perspective and ability to adhere to the individual child's needs as the work team and the leading preschool teacher. This difference is highlighted and discussed from an equality perspective that emerges in three research questions: How do the principal and preschoolers interpret the concept of equivalent conditions? How do the principal and the various preschool organizations work to create kindergartens that work for the best of the children and for equal conditions for the children? How do preschool teachers work with this issue in the business? A minor qualitative study has been conducted through interviews with a representative from the principal (municipality), a preschool manager, and two preschool teachers. The purpose has been to seek answers to these questions as well as to give a perspective on the story of Anna and Martin. After reflection and analysis of the informants' responses and by studying what current research says on the subject, it has been found that equivalent terms are a term that contains many factors. This includes skills, education, and financial resources. A key factor that clearly shows that children are offered equal terms is the ability of the teacher to apply practical knowledge. The pedagogue must be able to establish close relationships with the child and respond to the needs of the child. A skill that some have more of than others. However, the social debate and the informants answer that in the development work at preschools, this issue is not prioritized. Instead, the focus is on an increased requirement for learning goals in traditional subjects. The concept of conceptualization is lifted due to the increased demand for learning and the question of what knowledge is essential to lead a rich life. Can there be other values that are more important as the technology society offers tools that make some subjects unnecessary? An analysis based on Bronfenbrenner's ecological system theory shows that the debate about increased learning brings impact from social debate and trends to the activities where it meets the child. However, the impact is perceived to be greater from trend to government and from government to principal but weakened as it comes to preschools and educators in the business. A clearer goal picture and training and support efforts are demanded for both active educators and preschool leaders, but also a salutogenic approach, instead of focusing on shortcomings, building on what's positive and creating upward energy spirals. Networking and educational guidance are seen as effective tools for development processes and the focus should be on supporting the development of educators' relationship-building abilities as well as how the children's individual needs are met. / Denna essä tar sitt avstamp ur en berättelse som handlar om barnen Anna och Martin. Berättelsen skildrar hur barn kan hamna i olika sammanhang och ges olika förutsättningar inom samma förskola beroende på vilken barnsyn och förmåga till följsamhet till det enskilda barnets behov som arbetslaget och den ledande förskolläraren har. Denna skillnad lyfts och diskuteras ur ett likvärdighetsperpektiv som utmynnar i tre forskningsfrågor: Hur tolkar huvudmannen samt förskoleorganisationen begreppet likvärdiga villkor? Hur arbetar huvudmannen samt de olika förskoleorganisationerna för att skapa förskolor som arbetar för barns bästa och barns likvärdiga villkor? Hur arbetar förskollärarna med frågan i verksamheten? En mindre kvalitativ studie har utförts som med hjälp av att genomföra intervjuer med en representant från huvudmannen (kommunen), en förskolechef, samt två förskollärare. Syftet har varit att söka svar på frågorna samt att ge perspektiv på berättelsen om Anna och Martin. Efter reflektion och analys av informanternas svar samt genom att studera vad aktuell forskning säger i ämnet har det framkommit att likvärdiga villkor är ett begrepp som innehåller många faktorer. Det handlar bland annat om kompetens, utbildning, och ekonomiska resurser. En central faktor som tydligt framträder för att barnen skall erbjudas likvärdiga villkor är pedagogens förmåga till praktisk kunskap. Pedagogen måste vara kunnig i att upprätta nära relationer till barnet och svara upp till barnets behov. En egenskap som en del är mer kunniga i än andra. Dock visar samhällsdebatten och informanternas svar att i utvecklingsarbetet på förskolorna prioriteras inte denna fråga. Istället ligger fokus på ett utökat krav på lärandemål i traditionella skolämnen. Bildningsbegreppet lyfts med anledning av det ökade kravet på lärande och frågan om vilken kunskap som är väsentlig för ett rikt liv ställs. Kan det vara andra värden som är viktigare då tekniksamhället erbjuder hjälpmedel som gör vissa skolämnen överflödiga? En analys utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori visar att debatten om ökat lärande ger ringar på vattnet från samhällsdebatt och trend till verksamheten där det möter barnet. Dock uppfattas påverkan vara större från trend till regering och från regering till huvudman men försvagas då det kommer till förskoleledning och pedagogerna i verksamheten. En tydligare målbild och insatser för fortbildning och stöd efterfrågas för både verksamma pedagoger och förskolechefer, men också ett salutogent förhållningssätt, för att istället för att fokusera på tillkortakommanden, bygga på det som är positivt och skapa uppåtgående energispiraler. Nätverk och pedagogisk handledning ses som effektiva verktyg för utvecklingsprocesser och fokus bör ligga på att stödja en utveckling av pedagogers relationsskapande förmågor samt hur barnens individuella behov möts upp.