Detta arbete bygger på en jämförelse mellan Boverkets Byggregler och Eurokoder för en befintlig limträkonstruktion. Referensobjektet är en tennishall belägen i Botkyrka kommun. Objektet byggdes under början på 90-talet i form av en treledsram med taktäckning av PVC duk som vilar direkt på limträbalkarna, inklusive en inre duk med mellanliggande isolering och luftspalt. Under de senaste åren har konstruktionen uppvisat tecken på svagheter med bl.a. stora sprickor i limträbalkarna, dessa skador kulminerade i att på begäran av kommunen stänga av anläggningen för fortsatta spel. Oavsett om beräkningarna utförs med BKR eller Eurokoder som är norm idag så har stommen inte tillräckligt bärighet för sin egentyngd och dagens snölast. Detta kan tyckas vara märkligt men förklaringen kan vara att man utförde byggnaden med tanke på att snön glider av hallen och inte ackumuleras. Med detta i åtanke skulle snön glida av om yttertaken hade hållits varm, mycket tyder på att så skulle ha varit fallet om fläktarna som luftar spalten i takkonstruktionen hade varit igång. Enligt Roger Vintemar, verksamhetschef för Idrott och Anläggning på Botkyrka kommun, har fläktaggregatets på/av knapp placerats lättillgängligt i spelargången och det finns anledning att misstänka att fläktaggregatet har varit avstängd vid långa perioder. Sprickorna i bågarna kan bero på överlast eftersom snön har ackumulerats och inte glidit av. Med avseende på hur konstruktionen är utformad och att det har blivit vattenansamlingar på spelbanan är det inte orimligt att ifrågasätta dragstagets rostskydd. Skulle dragstaget som håller ihop de två bågarna brista finns det en överhängande risk för s.k. sprött brott med ett snabbt ras till följd.

Det ökade kravet på minskad klimatpåverkan vid upprättande av nybyggnationer leder till ett större fokus på miljömedvetna materialval. Vägen till ett mer hållbart byggande kan vara att ersätta koldioxidbelastade material som betong med en förnyelsebar resurs som trä. Limträ används primärt för bärande konstruktioner och ny teknik har möjliggjort utökandet av limträets användningsområde. Bjälklag av limträdäck finns i flera varianter på den europeiska marknaden, men har ännu inte nått den svenska byggmarknaden. Det saknas spännviddstabeller utifrån svenska normer och tillförlitliga vibrationskontroller. Detta arbete har utförts i samarbete med Moelven Töreboda och syftet med studien har varit att ta fram underlag för ett bjälklag av limträdäck, som kan tillämpas vid uppförande av bjälklag i kontorslokaler och lagerutrymmen. Studien har med hjälp av konstruktionsberäkningar och det databaserade dimensioneringsverktyget Statcon Structure fastställt spännvidder för bjälklag av limträdäck. Vidare har ett antal förslag på övergolv respektive undertak för bjälklagen, som uppfyller krav på ljudklass C, utvecklats. I arbetet har limträdäckens spännvidder för hållfasthetsklasser GL30c och GL24h tagits fram. Elementens standardbredd är 585 mm, med varierande höjder i spannet 90–215 mm. Arbetet har omfattat lastkategorier för kontor och lager. Resultatet av konstruktionsberäkningarna redovisas i tabeller fördelade utifrån hållfasthetsklass och lastkategori. Spännviddstabellerna utgår från tre typer av profiler, som presenterar liknande resultat. Den största spännvidden uppgick till 7,6 m i kontor för hållfasthetsklass GL30c med tvärsnittshöjd 215 mm och till 7,3 m i kontor för hållfasthetsklass GL24h för alla tre profiler. I lastkategori lager uppkom profil 1 i 6,5 m för GL30c och 6,3 m för GL24h. Spännvidderna för profil 2 och 3 ökade med 0,1 m för respektive hållfasthetsklass. Det kan fastställas att profilernas variation i tvärsnitt har en begränsad effekt på spännvidden. Samtliga profiler och tillhörande dimensioner är verifierade enligt svikt och vibration. Det minsta tvärsnittet, 90x585 mm, var det mest kritiska för att uppfylla villkoren på grund av dess låga massa. För att klara vibrationskraven behöver tvärsnittet ett övergolv eller undertak, som väger minst 20 kg/m2. En slutsats är att ljudklass C uppnås genom bjälklag med endast övergolv och att ljudklassen förbättras när undertak läggs till. / The increased demands on reducing the environmental impact while establishing new buildings lead to an increased focus on environmentally conscious choices of material. Achieving a sustainable construction requires replacing carbon dioxide-laden materials, such as concrete, with renewable materials like wood, of which there are large resources in Sweden. Glulam is primarily used for load bearing constructions and the advancing technique of wood construction has led to a new type of joists on the European market, made of glulam decking elements. However, this product has not yet reached the Swedish construction market. There is a lack of span tables based on Swedish standards and reliable controls of vibration. This thesis has been carried out in collaboration with Moelven Töreboda and the purpose of the study has been to develop a foundation for a new type of glulam product, applied to floor structures of office buildings and storage areas. Using structural calculations and the design software Statcon, the study has established spans for floor structures of glulam decking elements. Subsequently proposals for a topping slab and a suspended ceiling have been developed, that meet the requirements of sound classification C. In this work, the span of the glulam decking elements for strength classes GL24h and GL30c have been ascertained. The width of the elements is 585 mm, with varying heights in the range 90-215 mm. The study has included load categories for office buildings and storage areas. The result of the construction calculations is presented in various tables depending on strength class and load category. The span tables are based on three types of profiles, which present similar results. All three profiles stated a span of 7,6 m in offices for strength class GL30c for the cross-sectional height 215 mm, whereas strength class GL24h reached 7,3 m in the same load category. In the load category storage areas, profile 1 reached a span of 6,5 m for GL30c and 6,3 m for GL24h. The spans of profile 2 and 3 increased in length by 0,1 m for each strength class. It can be ascertained that the varying profiles do not have a significant effect on the span lengths. All three profiles have been verified given spring and vibration. The smallest cross-section, 90x585 mm, was the most critical in meeting the requirements due to the low mass. To meet the requirements of vibration, the cross-section need a sub floor or topping slab with a minimum load of 20 kg/m2. A conclusion is that sound class C is achieved through a topping slab on top of the joist and that the sound class improves when a suspended ceiling is added to the construction.

På en idrottsplats rör sig ett stort antal människor i olika grupperingar och aktiviteter. Mellan byggnaderna finns fotbollsplaner, friidrottsarena och kanske vintertid en isrink. Byggnaderna är ofta av liknande karaktär men saknar ofta en koppling mellan både varandra och omgivningen och de olika föreningarna som nyttjar ytorna samarbetar sällan. Projektet fokuserar på idrottshallen som byggnadstyp och idrottsplatsen som plats. För denna typ av byggnad rör problematiken ofta verksamheten som ska pågå inuti den och vilken typ av struktur hallen ska byggas upp av då det ofta krävs både utrymme och ett relativt stort spann för att kunna utföra idrotten. Därför har just dessa två aspekter fått vara utgångspunketer i projektet. Genom att hitta inspiration i och förståelse för hur verksamheten fungerar och vad den behöver kunna skapa en struktur som ger ett ökat värde till byggnaden.

Global climate change is one of the most important tasks that scientists are trying to solve today. With the help of a Lifecycle Analysis (LCA) method, the impact that many materials and services have on the environment and humans, have been determined.  As a task given by Gävleborg County Administrative Board, this work examines which of the material, glulam or steel, is most suitable as load-bearing material for agricultural buildings (barns). The goal of this study is to perform a LCA (Life Cycle Assessment) of the two materials during production, use, transportation and reuse. The steel's advantage is to be reused again without losing its properties and the wood's benefits to be used as an energy source during combustion, is only one of the steps involved in a life cycle analysis.  The information that an LCA study requires can be infinite and complex and therefore needs limitations in resources and time. A system boundary makes a basis on which phases and influences are the vital parts of a study. The system boundary also includes geographical areas. The study examines only local agricultural buildings in Gävleborg, Sweden, with floor areas of approximately 1300 m2 and their global environmental impact.  Environmental impact of a product is usually allocated in several different environmental impact categories, in which the study examines only three of these: global warming, acidification and eutrophication.  The results show a great difference in emissions depending on how the materials are produced and how they are handled after use. It proves that glulam has significant fewer emissions than steel when it used as an energy source instead of being deposited. With help of the weighting method the result show that iron ore produced steel have 1.2 times greater emission then glulam with landfill and 5.2 times greater when it is used in energy recovery. The weight also shows that scrap produced steel have 0.5 less emission than glulam with landfill and 2.4 greater than glulam with energy recovery. / Problematiken kring den globala klimatförändringen är ett av de problem som forskare försöker lösa idag. Med hjälp av metoden livscykelanalys har många material och tjänster utretts gällande dessas påverkan på miljön och människan. På uppdrag från Länsstyrelsen Gävleborg granskas vilket av materialen, trä eller stål, som är lämpligast som stomme i stallbyggnader ur miljösynpunkt. Målet med denna studie är att utföra en LCA (livscykelanalys) av de två materialen vid produktion, användning, transport och återanvändning. Stålets möjligtvis största fördel innebär att det kan återanvändas om och om igen utan att förlora sina egenskaper och trädets möjligheter till återvinning som energi vid förbränning är endast två av de stegen som ingår i en livscykelanalys. Informationen som en LCA studie består av kan vara oändlig och komplex och kräver därför tydliga avgränsningar gällande resurs och tid. En bestämd systemgräns utgör därför ett underlag på vilka faser och påverkningar som är vitala delar för undersökningen. Systemgränsen innefattar också vilka geografiska områden som undersöks. Studien granskar därför lokala lantbruksbyggnader i Gävleborg med golvarea på cirka 1300 m2 och deras globala miljöpåverkan. Olika typer av miljöpåverkan som uppstår från en produkt kategoriseras i miljöeffektkategorier där studien undersöker tre av dessa: den globala uppvärmning, försurning och övergödning. Resultatet visar en stor skillnad i utsläpp beroende på hur materialen producerats och även hur de hanteras efter användning. Det visar sig att limträ har betydligt mindre utsläpp än stål om den kan energiåtervinnas. Med hjälp av viktningsmetoden visar det sig att järnmalm släpper ut 1,2 gånger mer utsläpp från de sammanlagda miljöeffektkategorierna än limträ som deponeras och 5,2 gånger mer om den energiutvinns. Vid viktningen av skrot blir utsläppet 0,5 gånger mindre än limträ med deponi och 2,4 mer än limträ med energiutvinning.

Syftet med studien var att undersöka hur tvärkraftskapaciteten i limträ påverkades om den förstärktes med inlimmade gängstänger samt att studera samverkan mellan limträ och gängstänger. En litteraturstudie genomfördes för att ta del av tidigare forskning. Förstärkning av tvärkraftskapaciteten hos limträbalkar är ett område där begränsad forskning skett. Ahlskog och Ross (2015) berörde detta område om hur limträ förstärkts mot tvärkraftbrott med pålimmade träribbor på utsidan. Resultatet från Ahlskog och Ross (2015) visade att deras förstärkningsmetod medförde en ökad tvärkraftskapacitet på 11 %. Denna studie var en vidareutveckling på Ahlskog och Ross (2015) arbete men med en ny förstärkningsmetod med inlimmade gängstänger i olika vinklar mot fiberriktningen. Testet bestod av fem olika provserier med åtta prover i varje serie. Provserie 1 var oförstärkt. Provserie 2 och 4 var förstärkta med inlimmade gänstänger i två olika vinklar mot fiberriktningen och testades med avseende för tvärkraftkapaciteten och jämfördes mot den oförstärkta. Provserie 3 och 5 var förstärkta på samma sätt som provserie 2 och 4 men provbitarna var klyvda i mitten och testades med avseende på gängstängernas hållfasthet och jämfördes mot provserie 2 och 4 för att undersöka samverkan. Provbitarna skruvades fast i två anhåll som placerades i tryckprovmaskinen som utsatte provbitarna med belastning tills brott inträffade. Maskinen var kopplad till en dator som registrerade samtliga värden i maskinens datorprogram Trapezium X. Studien resulterade i en ökning av tvärkraftkapaciteten på 13 % för provserie 2 förstärkt 45° och 1,0 % för provserie 4 förstärkt 90° jämfört med provserie 1. Samverkan mellan limträ och gängstänger resulterade i 32 % samverkan för provserie 2 förstärkt 45° och 4 % samverkan för provserie 4 förstärkt 90°. Resultatet hade förbättrats och visat en tydligare ökning av tvärkraftskapaciteten om fler felkällor hade beaktats i ett tidigare skede. En av dessa felkällor var torrsprickor, vilket resulterade i att provbitarna gav ett lägre värde gentemot de teoretiska beräkningarna.

I detta examensarbete undersöks limträbalkars styrka och styvhet och hur dessa parametrar ändrar sig när balkarna förstärks med plåt. En litteraturstudie har genomförts för att ta reda på vad som gjorts tidigare vid diverse förstärkningsförsök av limträbalkar. Limträbalkar har högre hållfasthet än vanligt konstruktionsvirke. Vid dimensionering i bruksgränstillståndet gäller en viss maximal nedböjning som beror av balkens spännvidd. En förstärkning med stål, som har högre hållfasthetsegenskaper, kan innebära att man kan klara av kraven med ett mindre tvärsnitt. Även balkens styvhet skulle kunna höjas, vilket i så fall leder till att balkens egenfrekvens höjs. I denna studie undersöks tre olika stålförstärkningar av limträbalkar. Plåtarna limmas fast på balkarna med hjälp av konstruktionslim. Dessa läggs sen på två upplag där en punktlast belastar mitt på balken och trycker tills brott uppstår. De olika förstärkningarna visar på en kraftökning mellan 23,9-30,7 % och en styvhetsökning mellan 13,2-37,6 %. Med en annan typ av stål, med högre hållfasthet, hade ökningarna antagligen kunnat vara ännu större. / In this master thesis the strength and stiffness of glulam beams is being investigated and how these parameters change when you reinforce the beams with steel. A literature review has been conducted to establish what’s been done in this area previously, regarding reinforcements of glulam beams. Glulam beams got a greater solidity compared to regular construction timber. When dimensioning beams, a certain maximum deflection is allowed, that depends on the beam's span. A reinforcement with steel, that has higher strength properties, can mean that you can handle the requirements with a smaller cross section. Even the stiffness of the beam could be raised, which in turn causes the beam's frequency to be raised. In this particular study three different types of steel reinforcement has been investigated. The steel plates were glued together with the glulam beams. The beams were placed upon heaps and a point load stressed the beam at the center until the beam fractured. The reinforced beam showed an increase in strength between 23,9-30,7 % and an increase in stiffness between 13,2-37,6 %. With a different type of steel, with higher solidity, the increases would probably been greater.

När Eurokod 5, standarden för dimensionering av träkonstruktioner, infördes i Sverige sågjordes det även en sänkning av hållfasthetsvärden för trä vid tryck vinkelrätt fibrerna.Tidigare kapacitet på 8 MPa för limträklass L40 var nu för högt, och den av SverigesTekniska Forskningsinstitut (SP) reviderade CE L40c fick en kapacitet på 2,7 MPa. Ettproblem i och med detta blev att byggnader som är konstruerade och uppförda enligtBoverkets föreskrifter inte längre kan utformas på samma sätt sedan Eurokodernasinförande. Syftet med arbetet blev därför att:• Ta reda på varför sänkningen skedde• Ta fram några räkneexempel på hur man kan åtgärda för låg kapacitet vid tryckvinkelrätt fibrernaLitteraturstudien som ligger till grund för arbetet visar på att sänkningen skedde på grund avatt Eurokodernas provmetod för bestämning av hållfastheten skiljer sig från den metod somBoverket använt. Den stora skillnaden ligger i att Eurokoderna inte utnyttjar lastspridning iträ, där lasten kan spridas från en träfiber till en annan intilliggande och på så vis öka denfaktiska kapaciteten. Det kan också nämnas att själva dimensioneringsprocessen inte har likastor betydelse som hållfasthetsklassningen.De beräkningar som gjordes i enlighet med arbetets andra syfte visar lämpligaförstärkningsåtgärder vid upplaget. De tre förstärkningsåtgärder som har undersökts är:• Stålplåt som läggs mellan pelare och balk för att på så vis utöka upplagslängd ochdärmed sprida upplagstrycket• Stålskruvar som skruvas in vid upplaget, tvärs fibrerna i balken• Trästavar som limmas in vid upplaget, tvärs fibrerna i balkenAlla beräkningar utfördes med 100 kN last, balktvärsnitt på 215x630 mm, pelartvärsnitt på215x150 mm och upplagslängd 150 mm.• Då stålplåtens bredd var 215 mm och med stålkvalitet s235 erhölls enligt beräkningaren plåttjocklek på15 mm och en plåtlängd på 270 mm för att klara avdimensionerande last.• För 6 st stålskruvar M12 4.6 och penetrationsdjup 400 mm erhölls enligt beräkningaren ny karakteristisk kapacitet på 5,6 MPa.• För 6 st trästavar av björk, 19 mm diameter och penetrationsdjup 400 mm erhöllsenligt beräkningar en ny karakteristisk kapacitet på 5,07 MPa. / When Eurocode 5, design rules for timber structures, was introduced in Sweden there wasalso a reduction in strength values for structural timber, and especially when it comes tocompression perpendicular to the grain. Earlier on, before Eurocode 5, the capacity ofScandinavian glulam L40 was 8 MPa which now was to be revised by the Technical ResearchInstitute of Sweden (SP). The new value was set to 2.7 MPa and the new revised glulam wasnamed CE L40c. A problem now arose, namely so that existing structures (which aredesigned after the old Swedish standard BKR) no longer can be designed in the same way.The purpose of this thesis was to:• Find out why the reduction in capacity for compression perpendicular to the grainoccurred• Make a few examples through calculations on how to fix this problemThe studies of literature which this thesis is based upon indicates that the reduction incapacity was due to the very nature of how the Eurocodes determines the strength classes,and how it is different from BKR. The big difference is that in the Eurocodes there is noutilization of the physical phenomenon where the loaded wood fibres distributes the load to anearby unloaded fibre. This phenomenon greatly increases the capacity at compressionperpendicular to the grain. It should be mentioned that this work also indicates that thedesign process does not have the same impact on the design of structures as the grading ofstrength classes has.According to the second purpose of this thesis, a set of calculations were made whichindicates appropriate methods of reinforcement of a wooden beam. The three methods are:• A steel plate which is placed between a column and a beam to increase the supportlength and therefore spread the support stress over a larger area of the beam• Steel screws which are screwed into the beam at the support, perpendicular to thegrain• Wooden rods which are glued in place inside the beam at the support, perpendicularto the grainAll calculations were made with a load of 100 kN, cross section of the beam is 215x630 mm,cross section of the column is 215x150 mm and support length is 150 mm.• When the width of the steel plate is 215 mm and steel grade s235 is used, the steelplate dimensions required are, according to calculations, thickness of 15 mm andlength of 270 mm.• With 6 steel screws, M12 4.6 and a penetration depth of 400 mm, a new characteristiccapacity of 5.6 MPa was obtained.• With 6 wooden rods made out of birch, 19 mm diameter and a penetration depth of400 mm, a new characteristic capacity of 5.07 MPa was obtained.

I början av varje nytt projekt stöter man på de olika alternativ av stomme- och bjälklagskonstruktioner som finns att välja mellan, och frågan blir ofta vilken alternativ som är optimal för den aktuella projekteten. Den optimala lösningen för varje projekt existerar inte, på grund av de olika faktorer och förutsättningar som styr projektet, till exempel: ekonomi, typ av byggnad, terrängtyp etc. Frågeställningen i denna rapport är om limträ eller betong är den mest optimala alternativen som stommaterial i det aktuella projektet. Jämförelsearbetet utgående från förutsättningar har gjorts genom att dimensionera delar av ett projekt med både materialen. Fokus har lagts på skillnader i byggnadshöjd, vindstabilitet och grundläggningen. Resultaten tyder på om man ska bygga ett kontorshus eller flervåningshus vore betong mer lämpligare alternativ jämfört med limträ. Skillnaden i byggnadshöjd finns men är förvånansvärt inte så stor mellan de två olika stommaterial. Dock skillnaden varierar avsevärd när det gäller bjälklagshöjd mellan limträ och betong. Detta pga krav på nedböjning och svikt som ställs på limträbjälklag. Båda stommaterial klara vindstabiliteten utan plintar, som är ganska intressant speciellt med tanke på limträets låga vikt. När det gäller grundläggningen, blev skillnaden betydlig större mellan limträ och betong. Dimensionering enligt Eurokoder har gjorts genom egna handberäkningar och även användandet av programvaran Strusoft. / At the beginning of each new project comes across on the different options of frame and floor construction available to choose from, and the question is often which option that is optimal for the current project. The optimal solution for each project does not exist, because of the different factors and conditions that govern the project, such as: economy, building type, terrain type, etc. The issue addressed in this report is on glue-laminated wood or concrete is the most ideal alternative to framing materials in the current project. Comparative work on the basis of preconditions has been made by dimensioning the parts of a project with both materials. The focus was on differences in building height, wind stability and the foundation. The results indicate if you're going to build an office building or apartment building,concrete is more appropriate alternative compared to the glue-laminated wood. The difference in building height is surprisingly not so great between the two different frames. However, the difference varies considerably in terms of floor height between glue-laminated wood and concrete. This is due to requirements for deflection and springines imposed on wood. Both frames can handle wind stability without plinths, which is quite interesting especially in view of the wood's light weight. Regarding the foundation, the difference was significantly greater between glue-laminated wood and concrete. The design according to Eurocodes has been made by hand calculations and also the use of the software Strusofts.

Det byggs allt mer höga byggnader med stomme i limträ i Sverige. Detta medför anledning att effektivisera konstruktionsarbetet med färdiga konstruktionslösningar. Examensarbetet syftar till att utforma och dimensionera färdiga konstruktionslösningar i form av en uppsättning smiden med förband som fäster samman vindkryss i stål med pelare och tryckbom i limträ. Till dessa skall ritningsbibliotek i Autocad upprättas innehållande instruktioner för val av smiden och förband samt underlag för tillverkningsritningar. Dessutom skall färdiga komponenter i Tekla Structures upprättas för att effektivisera konstruktionsarbetet ytterligare. Förbanden utformas med träskruv samt dymlingar. Viktigt för arbetet är att förbanden utformas väl sett till användning av yta och lätthet att montera. Förbandens och smidets bärförmågor skall beräknas enligt tillämplig Eurokod. Resultatet blev en uppsättning smiden med förband som medger full nyttjandegrad av dragstag i hållfasthetsklass 8.8 i dimensionerna M16, M20, M24 och M30 vid en vinkel på dragstagen mellan 28° och 56°, vid lastvaraktighet S och limträ gl28c. Ritningsbibliotek i Autocad har upprättats och är bifogad som bilaga. Komponenter i Tekla Structures har upprättats. Som slutsats kan sägas att arbetet har uppnått sina mål med undantag av ett par avvikelser från kravspecifikationen, och att smidena med förband verkar kunna användas vid projektering och därmed uppfylla sitt syfte. / More and more tall buildings are made from glulam in Sweden. This brings an incentive to make the construction design work more efficient by the use of pre-designed solutions. This examination work aims to design and dimension pre-designed solutions in the form of a set of joints to bind together tie-rods of steel with columns and braces of glulam. These shall have a drawing library with instructions for selection of joints and basis for construction drawings established in Autocad. Furthermore, they shall have components ready in Tekla Structures to further facilitate the construction design work. The joints are designed using screws and dowels. Of importance for this work is that the joints are well designed regarding use of space and ease of montage. The load capacities of the joints shall be calculated in accordance with applicable Eurocode. The result was a set of joints allowing full use of load capacity for tie-rods in strength class 8.8 in the dimensions M16, M20, M24 and M30 at an angle of the tie-rods between 28° och 56°. Instructions and basis for construction drawings have been established in Autocad and are attached as an annex. Components in Tekla Structures have been created. In conclusion, the work has achieved its goal with the exception of a few deviations from the requirement specifications, and the joints seem to be fit for use in construction design and thereby fill their purpose.

Rapporten behandlar tre sammansättningar av träbjälklag och när det är mest fördelaktigt att använda de olika bjälklagen ur de tre aspekterna bjälklagshöjd, kostnad och materialåtgång. De tre sammansättningarna av träbjälklag som presenteras i denna rapport är ett plattbjälklag av CLT, korslimmat trä, ett ribb-bjälklag bestående av en fläns av CLT och liv av limträ och slutligen ett ribb-bjälklag med en sammansättning av en fläns av CLT och liv av LVL, fanérträ. Rapporten fokuserar på frågeställningen utifrån tre olika verksamheter; bostad, kontor och affärslokal och är framtagen för att hjälpa beställare och projektörer att optimera val av bjälklag efter de behov och krav som finns för de specifika projekten. Rapporten undersöker när det är mest fördelaktigt att använda de olika bjälklagstyperna utifrån de krav och förutsättningar beställaren/projektörerna har på projektet. Detta utifrån de tre aspekterna kostnad, materialåtgång och bjälklagshöjd. Rapporten är framtagen med hjälp av beräkningar genomförda i dataprogrammet Calculatis by Stora Enso och rapporten har genomförts i samarbete med Byggnadstekniska Byrån Sverige AB och Dala Massivträ AB. Bakgrunden till rapporten grundar sig i de rådande klimatförändringar som i snabb takt påverkar vår jord. För att minska denna påverkan och förstöring är behovet av att bygga med förnybara material stor samtidigt som användandet av dessa material inte får leda till slöseri. Detta, i samband med ett ökat behov av längre spännvidder, leder till att låg bjälklagshöjd, materialåtgång och kostnad är viktiga aspekter att behandla. Resultatet visar att valet av bjälklag i princip alltid står mellan plattbjälklag och ribb-bjälklag då resultaten mellan de två olika sammansättningarna av ribb-bjälklag skiljer relativt lite. Resultatet visar även att det ur materialåtgång och ekonomisk synpunkt är mest fördelaktigt att använda ribb-bjälklag istället för ett plattbjälklag. Däremot visar resultatet att det ur en tredje synpunkt, bjälklagshöjd, är mest fördelaktigt att välja ett plattbjälklag vid små spännvidder och ett ribbbjälklag vid stora. Slutligen lämnas rekommendationer för hur beställare och aktörer under projekteringsskedet ska resonera vid val av bjälklagstyp.