SÄBO AB will construct a sports Centre in Säffle municipality, the sports Centre will be used for football practice and the outer dimension of the sports Centre was determined to be 40x70 m.   The purpose was to demonstrate price and carbon dioxide emissions for the production of glulam and steel frames, the cross-laminated timber, CLT, and Paroc curtain wall. This was done by dimensioning the frames according to the Eurocodes and generate producing prices for the materials, also a calculation was made for carbon dioxide emissions for the alternatives in terms of transport and production. To calculate a key figure for earned carbon dioxide per invested capital, the differences could be more clearly demonstrated. Another aim was to produce a design proposal.   The glulam frame consists of glulam columns with three-joint truss in glulam, drawstick and windstrut in round steel. The roof trusses have a span of 40 m and the ceiling height indoors is 7.5 m. This frame became the most expensive but more beneficial in terms of carbon dioxide emissions for production.   The steel frame consists of HEA columns and saddle framework as roof, the roof trusses have a span of 40 m and the ceiling height indoors is 7.5 m. This frame was the cheapest but has the largest emissions of carbon dioxide from the production.   The curtain wall of CLT released the least carbon dioxide but became the most expensive alternative, the curtain wall of Paroc became the cheapest option but released most carbon dioxide from these two alternatives. / SÄBO AB skall uppföra en hallbyggnad i Säffle kommun, hallbyggnaden ska användas till fotbollsutövning och storleken på fotbollsplanen kommer vara en 7-mannaplan. Yttermåttet på bollhallen bestämdes till 70 x 40 meter.    Målet var att påvisa pris och koldioxidutsläpp för framställning av limträ- och stålstomme, och utfackningsvägg av KL-trä samt av Paroc. Detta gjordes genom dimensionering av stommarna enligt eurokoderna och genom att priser togs fram för materialen, även en beräkning gjordes för koldioxidutsläpp för alternativen vad gäller transport och framställning. Genom att ett nyckeltal för tjänad koldioxid per investerat kapital togs fram kunde skillnaderna påvisas på ett tydligare sätt. Ett ytterligare mål var att ta fram ett gestaltningsförslag.    Limträstommen består av limträpelare med treledstaktolar i limträ, dragband och vindstag i rundstål. Takstolarna har en spännvidd på 40 m och den fria takhöjden inomhus är 7,5 m. Denna stomme blev dyrast men mer fördelaktig vad gäller koldioxidutsläpp för framställning.    Stålstommen består av HEA-pelare och sadelfackverkstakstolar, takstolarna har spännvidden 40 m och den fria takhöjden inomhus är 7,5 m. Denna stomme blev billigast men har det största utsläppen av koldioxid från framställningen.    Utfackningsväggen av KL-trä släppte ut minst koldioxid men blev det dyraste alternativet, utfackningsväggen av Paroc blev således det billigaste alternativet men släppte ut mest koldioxid av dessa två alternativ.

En vital del att ta hänsyn till i lastbärande stommar i trä är knutpunkterna där olika typer av förband sammanfogar två eller flera träelement. Dessa knutpunkter tenderar att vara svagare än de träelement som sammanfogas, vilket innebär att stor vikt behöver läggas på utformning av dessa knutpunkter. Knutpunkterna vid balkonger kan utföras på ett flertal sätt men arkitekten föredrar som oftast en infästning där träbalkongen är inspänd i byggnadsstommen, detta på grund av att de övriga infästningarna bidrar till skymmande sikt från balkongen. Denna infästning leder till att förbandet behöver uppta momentkrafter vilket kan innebära utmaningar vid konstruktioner i trä, genom att trä som material är eftergivligt och har vissa materialegenskaper som begränsar kapaciteten med avseende på så väl styvhet som styrka. Alternativen för bärande element i en inspänd infästning i trä är korslimmat trä och limträ. Korslimmat trä används i dagsläget som stora planelement. På grund av dess uppbyggnad med vartannat skikt korslagt, tillsammans med att deformationerna i momentbelastade förband beror av vilken riktning till fibrerna som belastas, ger att en balk av korslimmat trä skulle kunna vara ett fördelaktigt alternativ till limträ vid utformning av momentinspända balkelement. Denna studie genomfördes i syfte att undersöka hur två balkar; en i limträ och en i korslimmat trä, förhåller sig till varandra i ett förband där de är mekaniskt sammanfogade med övrig byggnadsstomme. Metoden för arbetet har varit att genom provning mäta den relativa rotationen i förbandet samt nedböjningen av en balk av korslimmat trä samt en balk av limträ med samma dimensioner, förbandsutförande samt påverkan från yttre last för att utvärdera vilken av dessa som innehar högst rotationsstyvhet samt lägst nedböjning av balk och således med fördel kan användas vid momentinspänning av lastbärande träelement. Beräkningar enligt Eurokod 5 har även utförts för att jämföra med resultat från experimentella försök och därigenom fastställa huruvida de teoretiska beräkningarna överensstämmer med det praktiska utslaget. Studien visar på att balken i korslimmat trä är fördelaktigt då den får en lägre nedböjning orsakad av den relativa rotationen i förbandet tillsammans med en lägre nedböjning orsakad av balkens böjning. Brottet för limträbalken karakteriserades som ett sprött brott där sprickbildning uppkom plötsligt utan förvarning, vilket inte är ett fördelaktigt brott vid balkonginfästningar, medan brottet i balken av korslimmat trä karakteriserades som ett segt brott med synliga deformationer i förbandet. Detta visar på att det finns potential i att utföra balkar av korslimmat trä som komplement till de större planelementen av korslimmat trä. Teoretiska beräkningar stämmer till stor del stämmer överens med praktiskt utslag för limträbalken dock så visas på variationer i jämförelse av teoretiskt och praktiskt utslag för balken av korslimmat trä. Andra studier har visat på att en konstruktions styvhet kan vara tillförlitliga i vissa tester och opålitliga i andra, vilket innebär att studier på ett större antal provkroppar behöver utföras för att säkerställa användandet av formlerna vid beräkning av korslimmat trä. / A vital part to take care of in a load-bearing framework in a wooden material is the joints where different types of connections merge two or more elements. Those joints tend to be weaker than the elements that’s being merged, which means that great importance must be attached to the design of these joints. The joints at balconies can be carried out in a number of ways, but the architect usually prefers an attachment where the wooden balcony is clamped in the building frame, this is because the other attachments contribute to obscure views from the balcony. This attachment means that the joint needs to take up torque forces, which can entail challenges in wood constructions, because wood as a material is resilient and has certain material properties that limit the capacity with regards to both rigidity and strength. The alternatives for load-bearing elements in a clamped joint in wood is cross laminated timber and glue laminated timber. Cross laminated timber is currently used as a large planar element. Due to its build up with every other layer crossed, together with that the deformations in torque-loaded joints depends on the direction to the fiber being loaded, a beam of cross laminated timber could be an advantageous alternative to glued laminated timber when designing joints exposed to torque forces. This study was conducted in order to investigate how two beams; one in glue laminated timber and one in cross laminated timber is related to one another in a joint where they are mechanically joined with the building frame. The method for the work has been to measure, by testing, the relative rotation in the joint and the deflection of a beam of cross laminated timber and a beam of glue laminated timber with the same dimensions, joint design and influence of external load to evaluate which of these beams has the highest rotational stiffness and lowest deflection of beam and thus advantageously can be used in torque clamping of load-bearing wooden elements. Calculations according to Eurocode 5 have also been carried out to compare with the experiments in the study and thereby state whether the theoretical calculations correspond with the practical outcome. The present study shows that the beam in cross laminated timber is advantageous since it causes a lower deflection of the relative rotation in the joint, together with a lower deflection of the beam's resilience. The failure of the glue laminated beam was characterized as a brittle failure where cracking suddenly occurred without warning, which is not an advantageous failure at balcony attachments, while the failure in the beam of cross laminated timber was characterized as a tough failure with visible deformations in the joint. This shows that there is potential in perform beams of cross laminated timber as a complement to the larger planar elements of cross laminated timber. Theoretical calculations are, to a large extent, consistent with the practical outcome of the glue laminated beam, however, it shows variations in the comparison of theoretical and practical results for the beam of cross laminated timber. Other studies have shown that the rigidity of a construction can be reliable in some tests and unreliable in others, which means that studies on a larger number of test specimens need to be carried out in order to ensure the use of the formulas in calculating cross laminated timber.

Byggnadskonstruktioner utsätts inte bara för vertikala laster, utan även horisontella. Dessa härstammar framförallt från naturens vind, men även stötbelastningar eller excentriciteter av olika slag. För att säkerställa en byggnads stabilitet måste dessa hanteras, och då kan olika horisontalstabiliseringsmetoder tillämpas. I detta projektarbete riktades fokus på två av dessa. Den ena med stabiliserande diagonaler som överför sidokrafterna via ett diagonalt element. Den andra metoden förlitar sig på momentstyva pelarfötter som förhindrar vinkeländring mellan konstruktionsdelarna. Structor Bygg Umeå AB har tidigare projekterat en besiktningshall med en bärande limträstomme. De använde den förstnämnda horisontalstabiliseringsmetoden med diagonaler. Konsultbolaget ville dock veta hur resultatet hade blivit vid nyttjande av den andra horisontalstabiliseringsmetoden. I detta projektarbete dimensionerades därför två nya limträstommar. Den ena limträstommen med stabiliserande diagonaler, och den andra med momentstyva pelarfötter. Samma längder, bredder, höjder samt lutningar användes från den redan befintliga limträstommen. Horisontalstabilisering med momentstyva pelarfötter används sällan. Detta beror främst på känsligheten för icke-linjära effekter. Den första frågeställningen detta projektarbete då behandlar är om det överhuvudtaget är möjligt att använda sig av metoden för limträstommen i fråga. Dessutom var det av intresse att jämföra dimensioner på pelare, infästningar samt grundkonstruktion. På så vis kan eventuella kostnadsskillnader uppskattas. Detta utgör projektarbetets andra frågeställning. Limträstommen med diagonaler jämfördes mot den med momentstyva pelarfötter. Pelarvolymen ökade med 141 procent och betongplintvolymen med 181 procent. Pelarinfästningarna blev också större och krävde fler spikar. Att använda momentstyva pelarfötter som horisontalstabilisering var därför i detta fall inte ekonomiskt. Dessutom tog pelarna endast mer plats vilket talade emot den praktiska effekten av metoden. Däremot uppnådde limträstommen kraven för både brottgränstillstånd och bruksgränstillstånd, vilket talade för att möjligheten faktiskt finns. / Various constructions are not only exposed to vertical loads, but also horizontal ones. These mainly origin from the wind caused by nature, but also shock loads, different types of eccentricities as well as earthquakes. To make sure of the stability in a building these must be handled. For this, different types of methods for horizontal stabilization can be used. In this project, two specific methods will be focused on. One with stabilizing diagonals, which transfers horizontal loads via diagonal elements through the construction. The other method relies on rigid torque feet for a column, which prevents the angel between construction parts from changing. Structor Bygg Umeå AB has previously projected an inspection hall with a supporting glulam body. For this, they used the first mentioned method for horizontal stabilization based on diagonals. However, the consultant company wanted to know about the result of using the other method for stabilizing. Therefore, in this project, two new glulam bodies were dimensioned. One with the stabilizing diagonals and the other with rigid torque feet for the columns. The same lengths, widths, heights and angels were from the already existing glulam body. Stabilization with rigid torque feet for columns I rarely used. This is mainly because of the sensitivity for non-linear effects. For that reason, the first question at issue for this project is if it is possible to use this method for stabilizing whatsoever. Can the glulam body satisfy the requirements in ultimate stress limit and serviceable stress limit? It is also of interest to compare dimensions of columns, attachments and the foundation. That way eventual differences in cost can be estimated. This represents the second question at issue for the project. The glulam body with stabilizing diagonals was compared to the one with rigid torque feet for the columns. The volume of columns increased by 141 percent and the volume of concrete footstall by 181 percent. The column attachments also got bigger required more nails. Using rigid torque feet for columns were therefore not very economic. The columns also took more physical space which contradicts the practical effects of the stabilizing method. However, the glulam body reached the requirements for both ultimate stress limit as well as serviceable stress limit, which means that the possibility exists.

Glulam is a product that was engineered to make use of timber in a more efficient way. Bychoosing timber of similar quality and discarding natural defects during production, thedevelopment of a stronger cross-section is achieved.Carbon fiber is a relatively new material with a high tension capacity. This feature is used toexamine how the bending capacity of the beams improve by adhering carbon fiber laminateson the lower edge of the beamsThe strength of the material is tested with three experiments: carbon fiber on the bottom of thebeam (a), carbon fiber attached to the lower sides of the beam (b) and carbon fiber in thebeam, covered with a layer of wood (c) The results show that the first case, where the carbon fiber is attached to the bottom of thebeam, gave the best result with an increase in capacity of 59 % compared to the nonreinforcedcontrol. The other two cases also show an improvement in capacity, beam-type 3had a capacity increase of 47% and beam-type 4 increased with 25 %Tests were also made with glulam beams reinforced with fiberglass, but these tests were notanalyzed in depth because the purpose was to compare the capacity to carbon fiber. Thisbeam improved its capacity by 40.3%.The tests show that carbon fiber as a reinforcement material for glulam is a good choice whenthere is a requirement for stronger cross-sections in both new production and renovation ofold buildings. However there are some disadvantages to carbon fiber, for example costs andincreased demands on work environment, which makes steel a cheaper option.

Byggprocessens klimatpåverkan i Sverige uppgår till tio miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Aktörerna inom byggbranschen behöver tydliggöra byggprocessens klimatbelastning och öka kunskapen om den. I det här arbetet har en alternativ stomme i limträ dimensionerats till en butik i Umeå vars stomme byggs i stål. Som balklösning valdes en underspänd treledstakstol på två stöd med en spännvidd på 40 m. Det har även gjorts en miljöjämförelse mellan de båda stommaterialen utifrån mängd för respektive stomme, 31 ton stål mot 150 m3 limträ. Miljöanalysen gjordes med hjälp av ekostrategihjulet som används för miljöanpassad produktutveckling samt utifrån identifiering av miljöaspekter från tillverkningen av materialen. Miljöaspekterna knöts sedan till hållbarhetsprinciper och graderades utifrån omfattning, allvarlighetsgrad och frekvens. Ambitionen med projektet var att visa att en trästomme kan bära laster lika bra som en stålstomme men också att öka medvetenheten hos beställare och andra aktörer att välja mer miljövänliga material. Resultaten visade att en trästomme var möjlig att utforma till butiken utifrån rådande förutsättningar men med ökad bygghöjd och invändig volym som följd. Båda stommarna uppfyllde kraven för en stommes funktion, men hade lite olika egenskaper. Sett till energianvändning vid tillverkning förbrukade limträstommen nästan dubbelt så mycket energi som stålstommen men energikällan för trästommen var nästan helt förnybar medan ståltillverkningen i princip bara använder energi från fossila källor. Stålstommens koldioxidutsläpp var över 170 ton mer än trästommens som istället binder koldioxid. Stålstommens tillverkning förbrukade också över 600 kubikmeter mer vatten än trästommen samt producerade mera avfall. I det här fallet genererade transporterna för stålstommen 3 ton mer koldioxidutsläpp än limträstommen, detta kan bero på närheten till både träråvara som limträleverantör, vilket understryker devisen om att tänka lokalt gör bra för miljön. / The construction process in Sweden generates ten million carbon dioxide equivalents per year. Actors involved in the construction industry needs to clarify the climate load of the construction process and increase the knowledge of it. In this paper an alternative frame in glulam has been designed for a grocery store with a steel frame. As the bearing beam has a tensed three joint truss been used with a range of 40 meter. This work also includes an environmental comparison between steel and glulam as frame material set out from the amount of steel and glulam used in the frames, 31 ton of steel compared with 150 m3 glulam. The environmental analyses have been done by using the Eco strategy wheel, that is a tool used for optimizing a product regarding the environment, and by identifying environmental aspects from the manufacturing of the materials. The environmental aspects were then associated with the sustainability principles and graded by extent, severity and frequency. The ambition of this project was to show that a glulam frame can carry loads as good as a steel frame and to increase the knowledge of persons involved in the construction process to choose materials that are good for the environment. The results show that it was possible to design a glulam frame for the store but with an increased building height and volume as a consequence. Both frames could carry the loads but had different qualities. When the use of energy in the manufacture process were compared it showed that the glulam frame used almost twice the amount of energy compared to the steel frame, but in the process of manufacturing glulam almost all energy used came from renewable sources while the manufacturing of steel uses almost only energy from non-renewable sources. The carbon dioxide emission of the steel frame was 170 ton more than of the glulam frame that instead binds carbon dioxide. In the production of the steel frame the steel consumes 600 m3 more fresh water than the glulam frame and the steel process generate more waste. The transport of the steel frame also generates more carbon dioxide than the transport of the glulam, much thanks to the nearness of material and supplier of glulam to the construction site. This shows that it is good for the environment to think local.

The objective of this report is to evaluate why wooden frameworkis not used more frequently in larger buildings when both contractors and clients profile themselves as environmental friendly, with future goals of becoming neutral to the environment. The biggest incentive to build more with a wooden framework is how the choice of material impacts the climate and work environment at the construction site. It is hard to put a financial value on the benefits for the climate and work environment that a wooden framework provides. This is one of the reasons why the wooden frame is being neglected in the bidding process because it is often more expensive at that point in the construction process. Construction industries around the world has a large negative impact on the climate and greenhouse effect and contributes to 40 % of the global carbon emissions. Statistics show that the manufacturing of concrete and steel products used in constructionemits more than twice as much carbon dioxide as wood-based materials. Wood-based materials binds carbon dioxide during its life span and releases it when the product is obsolete. Many consider the healthier work environment as a very significant benefit of building with a wooden framework, especially theconstruction workers themselves. A healthy work environment forthe construction workers increase well-being and efficiency at the construction site. Project management is easier when the work situation for the construction workers is prosperous. The wooden framework contributes to a healthier workplace and reduces dust, vibrations from machines and noise considerably, the air is also cleaner and it has a better smell to it. Buildings with wooden framework is often being built under a tentof some sort to prevent moisture and rain to penetrate the building causing damage. The tent itself is very expensive tobuild under, and it’s a major reason why framework made of wood is more expensive in the bidding process. Contractors supplying framework-systems made of wood are constructing the building in the same way a steel and concrete frame would be constructed, without materials sensitive to moisture. The wooden frame dries out faster than a frame made of steel and concrete. If the two prefabricated systems are assembled in a similar way the wooden framework can better compete on equal terms with other framework systems in the bidding process. The crucial part for an increased usage of wooden frameworks in commercial office buildings is that the contractors and clientsreach a turning point. A turning point in which they accept that the wooden framework appears more expensive in the bidding process but yet they choose it because of the benefits it provides. Only then can the right circumstances be achieved, which leads to an increased use of wooden frameworks in the market. / Målet med den här studien är att göra en utvärdering på varför det inte byggs fler större projekt med en trästomme när både entreprenörer och beställare har högt uppsatta framtida miljömål och vill profilera sig som miljömedvetna. De starkaste incitamenten för att bygga mer i trä är hur materialvalet påverkar klimatet och arbetsmiljön på arbetsplatsen. Det är svårt att sätta ett värde i pengar på miljö och arbetsmiljö, vilket är en av anledningarna till att ett stomsystem i trä ofta väljs bort i anbudsskedet då kalkylen för en trästomme ofta påvisar att trästommen är dyrare i den delen av byggprocessen. Världens byggindustrier har en stor negativ klimatpåverkan på växthuseffekten och står idag för 40 % av de globala koldioxidutsläppen. Statistik visar att framställningen av betongprodukter och stålarmering står för mer än dubbelt så stora utsläpp koldioxidutsläpp som träbaserade material. Träbaserade material binder koldioxid under sin livstid och avger det när produkten är förbrukad. Ett träbaserat material avger aldrig mer koldioxid än den binder under sin livscykel och har därmed en neutral påverkan på klimatet. Många upplever arbetsmiljön som en stor fördel med arbetet i en trästomme, framförallt yrkesarbetarna. En sund arbetsmiljö för yrkesarbetare ökar trivsel och effektivitet i projekt. Projektstyrningen underlättas när yrkesarbetarnas välmående och arbetssituation är så bra som möjligt. Att bygga hus med trästomme medför färre arbetsmoment och är förebyggande mot vibrationsskador orsakade av förborrning och användande av hårt vibrerande maskiner som slagborrar och bilmaskiner. En trästomme minskar damm och buller avsevärt, samt att luften är renare och det luktar fräscht. Trähus byggs ofta under väderskydd eller tält för att förebygga mot regn och byggfukt som kan medföra fuktskador. Det är dyrt att resa stomme under tält med traverskranar och det är en stor anledning till att trästommar är dyrare vid stomresning. De träentreprenörer som levererar och monterar trästommar har börjat resa trästommen till byggnader utan fuktkänsliga trämaterial till att huset är tätt. När huset är tätt torkar byggnaden ut fortare än ett hus av betong och invändiga arbeten med fuktkänsliga material kan påbörjas. När en trästomme monteras på samma sätt utan tält som en stålstomme med betongbjälklag blir den mer konkurrenskraftig i anbudsskedet. Det som är avgörande för utökat användande av trästomme i kommersiella kontorsbyggnader är att entreprenörer och beställare kommer till en brytpunkt. En brytpunkt där de accepterar att trästommen ser dyrare ut i anbudsskedet men ändå väljer den på grund av de positiva effekterna på arbetsmiljö, brukarupplevelse och långsiktig hållbarhet. Först då kan rätt förutsättningar skapas för att trästommen ska bli mer konkurrenskraftig mot övriga marknaden.

This thesis discusses the possibilities of using glued laminated timber as load bearing structural elements in structures in close vicinity of saltwater. Glued laminated timber, also referred to as glulam, is a refined timber product constructed of timber lamellae that are glued together. The thesis contains a literature study and a case study that covers glulam beams in a pedestrian jetty located on the Swedish west coast. The literature study addresses wood in relation to moisture, the effects that salt may have on wood in a marine environment, wood decaying mechanisms and suitable wood preservatives to prevent decay. The literature study also covers glulam as a material and the possibilities of wood pressure impregnation. A method of estimating the service life of timber elements is also discussed.   The results of the literature study were applied in a case study of a specific case, to explore the possibility of replacing the current steel beams of the structure with glulam beams. From the case study, the strength and deflection of the prospective glulam beams were calculated. Service life of the prospective glulam beams was estimated based on the environment they would be exposed to. An analysis of the market for glulam products in Sweden was also performed to find out what dimensions and wood impregnation classes are available.   The results of the literature study show that glulam can be used as main load bearing elements in a marine environment, given that the structure is placed above sea level. Salt water does not affect the wood, rather it works as a wood preservative and gives some protection against rot. However, the structure is subjected to high moisture content and pressure impregnation is necessary. The high moisture content also affects the mechanical properties of the wood as the strength and stiffness of glulam decrease with increasing moisture content. Creep of the material is also affected as it increases with increased moisture content.   Regarding strength and deflection, the results of the case study show that glulam beams available on the Swedish market are of sufficient dimensions to be used. Regarding service life, the case study showed that the estimated service life of the glulam beams is only 19 years, but the service life required is 50 years. The current structure design with prospective glulam beams does not meet the requirements for durability of the material. However, suitable design changes regarding wood moisture protection could increase service life of the glulam beams. / Denna rapport behandlar möjligheterna till att använda tryckimpregnerat limträ som huvudbärverk i konstruktioner i nära anslutning till saltvatten. Limträ är en träprodukt bestående av trälameller som limmats samman till större träelement. Rapporten består av en litteraturstudie och en fallstudie som behandlar limträbalkar i en promenadbrygga belägen på den svenska västkusten. Litteraturstudien avhandlar trä i förhållande till fukt, eventuell påverkan av salt i en marin miljö, nedbrytningsmekanismer för trä samt lämpliga träskydd för att förhindra nedbrytning. Litteraturstudien behandlar även limträ som material och möjligheterna till tryckimpregnering. En metod för att uppskatta livslängden av trä diskuteras också.    Resultaten från litteraturstudien applicerades i en fallstudie för ett specifikt fall, för att undersöka möjligheterna att ersätta den nuvarande konstruktionens stålbalkar med limträbalkar. Utifrån fallstudien beräknades hållfastheten och nedböjningen av de tilltänkta limträbalkarna. Livslängden på de tilltänkta limträbalkarna uppskattades baserat på den miljö de skulle komma att utsättas för. En analys av marknaden av tryckimpregnerade limträprodukter i Sverige genomfördes också för att se vilka dimensioner och tryckimpregneringsklasser som finns att tillgå.   Resultatet från litteraturstudien visar att limträ kan användas som huvudbärverk för marina konstruktioner med kravet att konstruktionen placeras ovanför vattenytan. Saltvatten påverkar inte träet negativt utan verkar snarare som träskydd mot röta. Dock utsätts konstruktionen för hög fuktkvot och måste därför tryckimpregneras. Det höga fuktinnehållet påverkar även de mekaniska egenskaperna av träet då hållfastheten och styvheten av limträet minskar med ökande fuktkvot. Krypningen av träet påverkas också, då krypning ökar med ökad fuktkvot.   Med avseende på hållfasthet och nedböjning visade resultatet av fallstudien att tryckimpregnerat limträ som kan erhållas från den svenska marknaden är av tillräckliga dimensioner för att kunna användas. Avseende livslängd visade fallstudien att den undersökta konstruktionens estimerade livslängd endast är 19 år. Dock är den erfordrade livslängden för träkonstruktionen 50 år. Dagens konstruktion möter inte kraven på materialets varaktighet, men längre livslängd skulle kunna erhållas genom lämpliga designändringar avseende limträbalkars skydd mot fukt.

En hotellbyggnad i orten Mariefred. Undersöker rummet som skapas i mellanrummet mellan mindre tyngre volymer, där hotellrum och andra privata program ryms.  Ett hotell ligger i en ort men befolkas av människor från en annan. Du har nog aldrig varit på det hotell som ligger i din egen hemort, men antalet hotell besökta i andra städer och länder är desto fler. Det gamla stadshotellet från förra sekelskiftet som fungerade som mötesplats för lokalbefolkningen är nu svår att hitta. I detta hotell riktas större delen av hotellet mot mariefredsborna. Besökarna kommer ju hit ändå? Huset fungerar som en mötesplats mariefredsbor emellan, men självklart också till turister och hotellgäster. Hotellet agerar också som en länk mellan Gripsholms slott och Mariefred som ort. Något mellan den stora staden och den lilla besökaren. I och med hotellets placering som stadsport sammanfattar den staden i tegel, trä, stort, litet, mariefredsbor och turister. S,M,L symboliserar alltså det lilla, det stora och hotellet därimellan. / A hotel building in the town of Mariefred. Examines the room created in the gap between smaller heavier volumes, where hotel rooms and other private programs are placed. A hotel is located in one city but populated by people from another. You have probably never been to the hotel located where you live, but the number of hotels visited in other cities and countries are several. The typical swedish cityhotel from the early 20th century that served as a meeting place for locals is now difficult to find. In this project, main focus has been on the locals and towards Mariefred. Visitors will come here anyway? The house serves as a meeting place between people from Mariefred, but of course also for tourists and hotel guests. The hotel also acts as a link between the castle of Gripsholm and Mariefred city. Something between the big city and the small visitor. With the hotel's position as a portal to the city, it summarizes the town of brick, wood, large, small, people from Mariefred and tourists. S, M, L symbolizes thus the small, the great and the hotel in between.

Enhanced global warming is a phenomenon international organizations collaborates tocounteract by setting international standards, stricter environmental requirements, requirements on environmental product declarations (EPD) and to make companies provide statements on how their operation affects the environment. Green building is becoming more attractive which creates higher demand for climate friendly buildingmaterials and construction projects. Steel and glulam are two of the most commonly used structural elements used for framework in hall constructions and their impact on global warming is compared in this study using life cycle analysis (LCA). As a basis for LCA a fictitious hall constructionis built with glulam respective steel framework, geographically located in Fredriksskans, Gävleborg. Indata to LCA originates from product specific EPDs, peerreview articles and other relevant research, calculations are done according to international standards. Results show that greenhouse gas emissions from the materials greatly depends on how the materials are used when recycling. Hall constructions built with steel framework produce 139 % more greenhouse gas emissions than a hall built with glulam if both materials are recycled for environmentally friendly purposes. / Förstärkt global uppvärmning är ett fenomen internationella organisationer gått sammanför att försöka motverka genom internationella standarder, förhöjda miljökrav, krav påmiljövarudeklarationer (EPD) och att företag skall kunna presentera sin miljöpåverkanorsakad av den bedrivna verksamheten. Grönt byggande blir allt mer attraktivt vilket leder till ökat intresse för utveckling av miljösmarta byggnadsmaterial och byggnadsprojekt.Stål och limträ är två av de vanligaste använda bärande elementen vid hallkonstruktioner och dess bidrag till den globala uppvärmningen jämförs i detta arbete med hjälp av livscykelanalys (LCA). Till grund för LCA konstrueras en fiktiv hallbyggnad med limträ respektive stålstomme, geografiskt läge Fredriksskans i Gävleborg. Indata till LCA härstammar från produktspecifika miljövarudeklarationer, vetenskapliga artiklar och annan relevant forskning, beräkningen sker enligt internationell standard. Resultatet visar att växthusgasutsläppen av respektive material påverkas till stor del avhur materialet utnyttjas vid återvinning. Hallbyggnad konstruerad med stålstomme producerar cirka 139 % mer växthusgaser än om den skulle byggas med limträ och respektive material återvinns för miljövänliga ändamål.

I Sverige finns en lång tradition kring användandet av trä för konstruktionsändamål. I den storskaligabyggindustrin har det dock kommit att handla mycket om stål och betong och detta gäller inteminst för konstruktioner utomhus såsom broar. I träkonstruktioner har speciellt infästningarna storbetydelse då dessa är svåra att skydda från fukt, vilket gör att träets begränsande beständighetblir en anledning att välja andra material. Genom kemisk modifiering av trä, så kallad acetylering,kan detta beständighetsproblem lösas, dock med risk för kraftigt ökade materialkostnader. Syftetmed detta arbete var att undersöka möjligheterna kring så kallade limträhybrider av kemiskt modifieradbjörk och omodifierad gran. Tanken är att erhålla god beständighet i svårskyddade delarav en limträbalk, t.ex. vid knytpunkter, utan att behöva använda modifierat trä i hela balken.Genom att fingerskarva samman de två materialen kan det acetylerade materialet användas justintill infästningen och sedan övergå till obehandlat trä i områden som lättare kan skyddas från riskför röta med hjälp av till exempel konstruktionstekniskt träskydd. Mer specifikt handlar arbetetom att studera hur en sådan typ av hybridkonstruktion beter sig när den testas i fyrpunktsböjning.Speciellt undersöktes hur och var brottet uppkom samt balkarnas böjhållfasthet och styvhet.Dessutom undersöktes, med hjälp av småskaliga tester, hur acetyleringen av björk påverkar dessE-modul och hållfasthet.Studien är baserad på både experimentella försök och numerisk analys. Fyrpunktsböjning användesvid försök på hybridbalkarna och materialtesterna. Finita elementmetoder användes för attförutspå var brott kommer att uppstå samt hur området vid fingerskarvarna påverkas av den storaskillnaden i svällningsegenskaper mellan obehandlat trä och det mer dimensionsstabila modifieradeträet.Resultaten indikerade att den acetylerade björken hade större spridning med avseende på det undersöktamaterialegenskaperna jämfört med omodifierad björk. Testerna av hybridbalkarna visadepå stora problem kring fingerskarvarna beroende på problem vid limningen och även lokala defekter.Resultaten visade även en klar förbättring gällande balkarnas styvhet då limträbalkarnasmittpartier bestod av björk.Även de finita elementberäkningarna indikerade att brott kan förväntas i fingerskarvarna samtatt problem kan uppstå som följd av att limträet av omodifierad gran sväller vid uppfuktning ijämförelse med limträet av acetylerad björk. Vidare forskning föreslås bland annat kring utvecklingav lim som lämpar sig för såväl barr- som lövträ, obehandlat- som acetylerat material samtfingerskarvning. Resultaten av studien visar på goda utsikter att förbättra limträets styvhet ochböjhållfasthet samt en möjlighet till att lösa problem med fukt kring infästningar.