Inledning Barn har genom såväl Barnkonventionen som förskolans läroplan rätt att delta i estetiska lärprocesser som dans. Det kan diskuteras om alla barn lär genom estetiken, men tidigare forskning pekar på att dans ger chans till andra språk än det verbala. Syfte Studien är genomförd med syfte att ta del av förskollärares resonemang kring dansundervisning i förskolan. Metod För att samla in den data vi behövde användes den kvalitativa metoden self-reports som skickades ut till fyra förskolerektorer, som i sin tur skickade ut till 24 förskollärare, varav tio self-reports var ifyllda och samlades in. Resultat Resultatet presenterades och analyserades med hjälp av Lindströms modell som behandlar estetiska lärprocesser. Resultatet visar på att dans i förskolan enligt de deltagande förskollärarna främst används som medel för lärande i andra ämnen. Resultatet tyder också på att det finns en osäkerhet i att undervisa i dans i de verksamheter som deltagit i studien. Samtidigt som osäkerheten verkar grunda sig i brist på ämneskunskaper som i sin tur problematiserar förskollärarutbildningens bidrag inom ämnet.

Denna studie gjordes i syfte att undersöka pedagogers uppfattningar om musik som ett verktyg för barns lärande samt vilka faktorer som påverkar detta arbete. Tidigare forskning visar att musik blir nedprioriterat i undervisningen, på grund av att bland annat pedagoger känner en osäkerhet kring arbetet med musik, samt att andra ämnen såsom språk och matematik prioriteras. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer där vi senare transkriberade och analyserade materialet. Analysen gjordes tematiskt med de sociokulturella begreppen appropriering, scaffoldingstöttande undervisning och scaffoldingstöttande verktyg tillsammans med Lindströms modell (2012) för estetiskt lärande. Resultatet har därefter, utifrån pedagogernas uppfattningar, delats in i olika teman där pedagogernas förhållningssätt, tillvägagångssätt samt musikundervisning för barns olika lärande lyfts som betydelsefulla aspekter i arbetet med musik. I samtliga teman framkommer faktorer som påverkar arbetet med musik för barns lärande. I jämförelse med den tidigare forskningen och vårt resultat, fanns det likheter i att pedagoger är osäkra i arbetet med musik, men pedagogerna i vår studie tolkas vara mer osäkra i att arbeta med musik för att nå olika musiska mål. Slutsatsen som därmed kunde dras var att pedagoger främst arbetar med musiken som ett komplement för att lära barn andra färdigheter än de musiska. Detta tolkas bero på den osäkerhet och okunskap de känner inom ämnet att arbeta med musik som innehåll och därmed som ett lärobjekt. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>

Studien presenterar hur musik i förskolans läroplan, Lpfö 18 (Skolverket 2018), kan förstås som innehåll och arbetssätt utifrån ett vidgat musikbegrepp där olika vetenskapliga och filosofiska definitioner av musik inkluderats. Tidigare forskning har visat att musik i förskolan både förstås och förverkligas på olika sätt. Flertalet faktorer tycks inverka, såsom förhållningssätt till musik, egen ämneskompetens och intresse. Vidare beskrivs musik främst som ett arbetssätt, varför musik ses som angeläget att lyfta fram som eget innehåll i förskolan. Dessutom framförs kritik över det utrymme som musik ges i förskolans styrdokument. Samtidigt talas om musik som varje barns rättighet. Musik förväntas ävenledes utgöra innehåll och arbetssätt i förskolan. Termen musik saknar i sin tur en entydig vetenskaplig definition. Således kan musik förstås på olika sätt beroende på individens erfarenheter eller kunskap om begreppet musik.  Genom att granska Lpfö 18 (Skolverket 2018) är syftet med denna studie att erhålla kunskap om hur skrivningar om musik kan förstås som både innehåll och arbetssätt utifrån ett vidgat musikbegrepp. Med ett vidgat musikbegrepp inkluderas vetenskapliga och filosofiska definitioner av termen musik. För att besvara syftet har följande frågeställningar formulerats: ▪ Hur kan musik som innehåll förstås med ett vidgat musikbegrepp i dokumentet? ▪ Hur kan musik som arbetssätt förstås med ett vidgat musikbegrepp i dokumentet? ▪ Hur påverkar sammanhanget i texten förståelsen för musik som innehåll och arbetssätt i dokumentet? Dokumentet som utgör underlaget för studien (Läroplanen för förskolan: Lpfö 18. Skolverket 2018) har granskats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, samt analyserats i enlighet med Textas-Data Methods for Comparative Policy Analysis (Gilardi &amp; Wüest 2018, s. 1). Vidare har Lars Lindströms förklaringsmodell applicerats för att tolka resultatet. Resultatet visar att det vidgade musikbegreppet möjliggör för fler skrivningar att förstås som musik utöver de mer explicita formuleringarna i Lpfö 18 då sammanhanget i texten i övrigt vägts in. Således kan musik förstås som innehåll och arbetssätt i förskolan, dels genom skrivningens explicita formulering, dels genom ett vidgat musikbegrepp samt Lindströms förklaringsmodell.

A definition of abstract logic is presented. This is used to explore and compare some abstract logics, such as logics with generalised quantifiers and infinitary logics, and their properties. Special focus is given to the properties of completeness, compactness, and the Löwenheim-Skolem property. A method of comparing different logics is presented and the concept of equivalent logics introduced. Lastly a proof is given for Lindström's theorem, which provides a characterization of elementary logic, also known as first-order logic, as the strongest logic for which both the compactness property and the Löwenheim-Skolem property, holds.