In Haushofers Roman Die Wand werden die Augen auffällig betont und der Sehvorgang ausführlich geschildert. Diese Arbeit beschäftigt sich mit den Fragen: Wie und wo wird das Augenmotiv im Roman betont? Welche Funktionen haben die vielen Schilderungen von Augen und Schauen? Und welche Themen können dadurch behandelt werden? Dies wird durch ausgewählte Szenen und Textabschnitte diskutiert. Meine kurze Präsentation von dem Motiv Augen und Schauen in der Literaturgeschichte dient in diesem Aufsatz als ein theoretischer Grund.

L’objectif de ce mémoire et d’analyser et d’observer la traduction d’Esther Sermage du livre de Leif G.W Person Faller fritt som i en dröm publié en 2011 en France sous le titre de Comme dans un rêve. Nous nous sommes concentrée sur des méthodes que la traductrice utilise de façon récurrente, à savoir l’emprunt et l’équivalence, ainsi que sa volonté d’aliéner le plus possible la traduction française pour pouvoir donner à ses lecteurs une atmosphère des plus suédoises. Ainsi, nous avons sélectionné un nombre total de douze chapitres dans le livre où nous nous observons la traduction d’Esther Sermage et nous suivons les méthodes de Venuti, Berman, J.P Vinay, J. Darbelnet et d’autres. De plus, à la fin de notre mémoire, nous avons fait une étude de réception, analysant les avis des internautes français du livre Comme dans un rêve. / The aim of this thesis was to analysis Esther Sermage’s translation of Leif G.W Persson’s book Faller Fritt som I en dröm which was published in 2011 in France under the name of Comme dans un rêve. The analysis focused on the methods of translation that Esther Sermage uses in a recurrent way, as the equivalence and the borrowing methods, and on the will of the translator to foreign as much as possible the French translation to give to her readers a very Swedish atmosphere. By those means, we have selected a number of twelve chapters in the book where we observed Esther Sermage’s translation and we followed Venuti, Berman, J.P Vinay, J. Darbelnet’ and other’s methods and theories of translation. At the end of our paper, we will analyze how the french public received the book Comme dans un rêve and what they thought about it.

År 2016 vann den norska Tv-serien Skam Foreningen Nordens språkpris på grund av sin förmåga “[...] til å engasjere et ungt nordisk publikum, styrke forståelsen av skandinaviske språkvariasjoner og bygge opp positive holdninger til nabospråkene i Norden”. Men i vilken grad stämmer då detta? Denna uppsats har genom en enkätstudie i tre högstadieklasser i Uppsala undersökt niondeklassares norska ord- och läsförståelse, norska språkbruk och vilka attityder de har till Norge och norskan. Svaren har satts i förhållande till deras uppgivna konsumtion av tv-serien Skam. Resultaten bekräftar Foreningen Nordens påstående om Skams effekter. De som sett Skam har som grupp bättre norsk ord- och läsförståelse, använder till viss del norska ungdomsslang och har mer positiva attityder till Norge och norskan. Undersökningen har även visat att de informanter som inte talar svenska hemma eller som både talar svenska och ett annat språk hemma överlag har sämre norsk läsförståelse än de informanter som bara talar svenska hemma. Denna skillnad i språkförståelsen finns dock inte bland de informanter som sett Skam oavsett deras språkliga bakgrund. Uppsatsen har även ett didaktiskt perspektiv då den undersöker hur Skam kan användas i skolans norskundervisning i svenskämnet.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka interaktioner som skapas under högläsningssituationer i förskolan. Forskningsfrågan lyder: “Vilka interaktioner skapas mellan pedagog, barn och boken i högläsningssituationer i förskolan?”. Den teoretiska utgångspunkt som arbetet grundar sig på är det sociokulturella perspektivet med de centrala begreppen interaktion och medierande handling. Resultatet i studien visar att pedagoger försöker möjliggöra för interaktion genom sina handlingar, men dock utvecklas inte interaktionen. Slutsatsen som vi har kommit fram till är att pedagogens handlingar med boken i högläsningssituationer kan möjliggöra för interaktion när pedagogen samtalar med barnen om innehållet, när boken placeras på så sätt att barnen kan ta del av bilderna samt när pedagogen fortsätter att samtala om det som barnen säger om boken istället för att bara bekräfta det som sägs.

No description available.

Studien undersöker hur lärare beskriver och uppfattar sitt arbetssätt och arbetsmaterial i relation till andraspråkselevers språkinlärning. Den avser också att undersöka hur lärare beskriver modersmålets inkludering i klassrummet. Studien är av en kvalitativ metodansats då vi använder oss av semistrukturerade intervjuer när vi samlar in data. Studien utgår från intervjuer av fyra lärare som arbetar på en mångkulturell skola och resultatet diskuteras i förhållande till det sociokulturella perspektivet samt kognitivt inriktad lärandeteori med fokus på flerspråkighet. Intervjusvaren kategoriseras i följande kategorier: Förutsättningar för språkutveckling, Individualiserad undervisning och Språkinkludering följt av flera underkategorier. Resultatet av intervjuerna visar på att många lärare förespråkar modersmålsinkludering i undervisningen, detta för att främja elevers språkinlärning men också för deras identitetsutveckling. Lärarna anser också att det är viktigt att arbetsmaterial och arbetssätt utformas utifrån elevens språknivå.

This thesis aims to build a system to tackle the task of diagnosing the grammatical errors in sentences written by learners of Chinese as a foreign language with the help of the CRF model (Conditional Random Field). The goal of this task is threefold:  1) identify if the sentence is correct or not, 2) identify the specific error types in the sentence, 3) find out the location of the identified errors. In this thesis, the task of Chinese grammatical error diagnosis is approached as a sequence tagging problem. The data and evaluation tool come from the previous shared tasks on Chinese Grammatical Error Diagnosis in 2016 and 2017. First, we use characters and POS tags as features to train the model and build the baseline system. We then notice that there are overlapping errors in the data. To solve this problem, we adopt three approaches: filtering out the problematic data, assigning encoding to characters with more than one label and building separate classifiers for each error type. We continue to increase the amount of training data and include syntactic features. The results show that both filtering out the problematic data and including syntactic features have a positive impact on the results. In addition, difference between domains of training data and test data can hurt performance to a large extent.

Denna studie har utgångspunkten i mitt eget examensarbete 1, en genomförd litteraturstudie med titeln Att arbeta praktiskt utifrån teoretiska skrivdiskurser i skrivundervisningen (2018). l detta arbete kartläggs processkrivning och genrepedagogik. I litteraturstudien framkom vilka för- och nackdelar det finns i teorin när de används i undervisningen, hur lärare kan använda sig av skrivprocesser som verktyg, samt vilka effekter de bidrar till i elevernas textproduktion och vilka följder de kan ge om man som lärare inte har djupa förkunskaper i resp. diskurs. Det övergripande syftet med denna empiriska studie är att undersöka i vilket omfång ett fåtal svensklärare i gymnasieskolan har kunskaper om den teoretiska bakgrunden till genrepedagogiken, hur lärarna genomför sin undervisning med hjälp av denna metod och om metoden är deras didaktiska val. Syftet belyser om svårigheten att tolka och använda genre i undervisningen. Ambitionen är att ta reda på om svensklärare ser denna skrivmetod som ett verktyg för att gynna och avancera elevernas skrivutveckling genom att samla in data som talar om vilka delar av genrepedagogiken som svensklärare använder sig av, varifrån de inhämtar kunskap om genrepedagogik och hur de ser på begreppet genre i undervisningen. I den teoretiska genomgången klarläggs nationell och internationell forskning utifrån Sydneyskolans genrepedagogik. Studien är baserad på kvalitativ metod och datainsamlingen har genomförts genom intervjuer i skolors grupprum eller via högskolans Connect-plattform. Det som framkommer i resultatet är att en majoritet av informanterna uttalar sig positivt om skrivmetoder och att hälften av dem är beredda att skaffa sig mer kunskap om genrepedagogik. De som använder sig av genrepedagogiken, ser fördelar i metodens tydliga strukturer och modeller, men uttalar sig om vissa nackdelar att bruka denna skrivmetod. Svårigheter har visat sig vara tidsbristen att genomföra alla faser, stora och heterogena gruppsammansättningar som beror på elevernas olika kunskapsnivåer och grundkunskaper. Två förslag är att utveckla genrepedagogiken ytterligare för att förbättra möjligheterna för elever i stora och heterogena grupper och att informera svensklärare att fördjupa sig i genrekunskap och genreskolans pedagogik för att kunna effektivisera skrivundervisningen.

Studien är baserad på en analys av fem olika elevtexter samt en intervju med en svensklärare. Analysen av elevtexterna visade på att eleverna har förståelse för genrebegreppet då elevtexterna är skrivna utifrån genren saga/fantasy. Med hjälp av elevtexterna kunde vi se att de flesta eleverna har förståelse för de svenska skriftspråksreglerna som stor bokstav, punkt och kommatecken samt att de har förmågan att böja orden till rätt böjningsform. Resultatet som genererades fram från intervjun visade att bristen av ordförråd samt hemmiljön är två stora faktorer som påverkar flerspråkiga elevers skrivande.

The purpose of this study is to examine bilingualism, multilingualism and language attitude of deaf students in gymnasium. The study will also investigate the similarities and differences between student’s attitudes regarding their multilingualism. The questions asked are: Do they feel bilingual or multilingual? What’s their attitude to their languages? Do they feel proud having known several languages? The methods used are qualitative interviews as data gathering method, specifically focused on phenomenology. The seven deaf individuals from gymnasium were interviewed for this study. Because the method of phenomenography was used, the focus was on the empirics rather than theories. The analysis will be mainly focused on phenomes rather than the students themselves. The main results from this study includes that the students did not pride in their bilingualism or multilingualism but instead they believed they learned because of their environment. In addition, they highlighted judgements they received for being deaf such as not believing they had the capacity of learning several languages. Deaf people are often stereotyped by hearing people as being dumb and not being able to write or read. Other areas found are communication, opportunities and code shifts are greatly of importance for their multilingualism. They find multilingualism overall positive and it may give them opportunities that other might not have. My hope is that my study can outline what are the attitudes of bilingualism, multilingualism and languages among deaf people.