Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur man som vårdnadshavare med barn i åldrarna 6–9 använder högläsning i hemmet. Vi har med hjälp av enkäter och intervjuer tagit del av högläsningsvanor från 86 hem fördelade på åtta F–3-klasser. Svarsfrekvensen blev 38 procent. Resultatet visar att högläsning förekommer i alla hem utom ett. Resultatet visar också att högläsningens användningsområden skiljer sig åt i hemmen. I en del hem sker det endast på skolans initiativ men i majoriteten av hemmen sker det på hemmets initiativ. Slutsatsen som kan dras efter genomförd studie är att högläsning förekommer i stor uträckning av de som har deltagit i studien. Vårdnadshavares inställning till högläsning skiljer sig, där den är mer positiv om läsningen sker frivilligt. Sker högläsningen enbart på skolans initiativ märks inte samma positiva inställning hos vårdnadshavarna.

This essay is an analysis of the religious aspects of Crome Yellow. The main focus is to discover what Aldous Huxley’s views on religion were at the time he wrote Crome Yellow and to explore how Huxley’s contemporary surroundings influenced his views on religion. Huxley was born into a family and a society where there was a conflict between science and religion and this conflict together with the crises of his early life, came to affect him greatly. This essay conducts an analysis of Crome Yellow by utilizing Peter Berger’s theory of social construction, which includes information about Huxley’s contemporary surroundings. Huxley seems to have been ambiguous towards religion. He was concerned about the future of society and opposed to organized religion. He was longing for answers and meaning, and he had begun to form a spiritual belief where colour and light are central. These spiritual aspects can be seen as the beginning of Huxley’s spiritual enlightenment.

Bakgrund: Uppsatsen undersöker vilka typer av avsteg från en normenlig språkhantering som finns i några utvalda svenska populära låtar, detta för att man inte tänker eller är uppmärksam på vad det är låttexten egentligen säger eller hur grammatiskt korrekt den är. Det är snarare så att man enbart hänger med i rytmen och därmed anser att texten tillsammans med musiken är fängslande vilket gör att låten i sin helhet är medryckande. Magdalena Smolkovás (2018) uppsats Analysis of grammatical error in pop song lyrics och Joe Trottas (2013) artikel What Meatloaf Won't Do for Love: a Catalog of Mystery, Imagination and Linguistic Rebellion in Popular Musik ligger till grund för uppsatsen då de har undersökt engelska låtar. Smolková pekar enbart på artisternas grammatiska fel samt att artisterna inte har bättre kunskaper medan Trotta påpekar att det är ett medvetet val från låtskrivarens sida. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om det är en sådan bristande språkhantering som man kan tänka sig att det är gällande låttexter med exempelvis lånord, talspråk och användning av slang. Metod: Metoder som används i uppsatsen är närläsning, avlyssning av låtarna, versanalys, strukturell analys, komparativ analys och genreanalys, detta för att det ger en ordentlig inblick i texternas språkbruk. Resultat: Alla låtarna har någon form av brist i förhållande till en normenlig språkhantering. Det finns däremot delar som anses vara accepterade inom detta fält, eftersom det finns flera olika variabler som har en roll och bidrar till hur låtens helhet ser ut. Exempel på detta finner vi med hjälp av rytmen och ordvalen i Jag trodde änglarna fanns samt stöd för detta finner vi hos Trotta (2013).

This study will analyze the simple past tense together with some temporary markers, such as in order to see if they along with an explanation about how to use the simple past tense help the Swedish-speaking student to use the right verb tense or not. In order to understand the differences between the past tense in Spanish and Swedish this study will briefly compare the two past tenses with each other. In order to see if the temporary markers help this study will compare the results obtained by two groups of students. The students are of the same age and they are Swedish students that study Spanish for the first time at secondary school. One group will get an explanation about how to use the simple past tense together with the temporary markers and the other group will get an explanation about how to use the past tense but no extra explanation about the temporary markers will be given to them.

This essay investigates Jamaica Kincaid´s the book Annie John (1985) and its protagonist Annie John´s search for a coherent self-and/or a de-colonized identity through a subject transformation. Using postcolonial feminism, including theorists such as Homi K. Bhabha and Stuart Hall, I suggest that the protagonist Annie John does not perform a subject transformation as she is unable to embrace the state of hybridity needed to perform such a transformation. Annie John is a colonial subject drawn to the two worlds in which she resided, the East and West- and cannot create herself in the presence of them both. I conclude that Annie John´s mother, under the influence of colonialism and patriarchy, is part reason as to why Annie John is unable to perform this transformation. With the help of postcolonial feminism, I find that as Annie John cannot recover her mother from this double oppression of colonialism and patriarchy. The conclusion of this essay proposes that the protagonist Annie John does not manage to create a subject formation as she is not able to reside in a state of hybridity between her own culture and that of her colonizer.

No description available.

Denna litteraturstudie har sin utgångspunkt i observationer som gjorts under genomförd verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Dessa visar att högläsning till stor del används som ett avslappningsinslag i anslutning till fruktstund eller när det finns tid över under skoldagen, till skillnad från att använda det som ett planerat lärtillfälle. Erfarenheterna styrks av PIRLS 2011 där det framkommer att svenska elever sällan ges möjlighet till samtal som bearbetning kring en högläsningstext. Studiens syfte är därmed att belysa vad högläsning som social praktik har för påverkan på elevers utveckling inom ämnet svenska samt undersöka vad forskning beskriver om högläsningens påverkan på elevers språkförståelse, knutet till de underliggande komponenterna ordförråd, språkstruktur och hörförståelse. Studien har sin utgångspunkt i följande frågeställningar: Vilka möjligheter och utmaningar påvisar forskningen att det finns med högläsning som social praktik? Hur påverkar högläsning elevers språkförståelse? Studien baserar sig på sammanlagt elva vetenskapliga publikationer, i form av doktorsavhandlingar, licentiatavhandlingar, tidskriftsartiklar och konferensbidrag, som ger en bild av både internationell och nationell forskning. Denna litteraturstudie grundar sig i den sociokulturella teorin som lyfter vikten av samspel och gemenskap som ett viktigt underlag till lärande. Studiens resultat visar att möjligheterna med högläsning är mer framstående än vad utmaningarna är. De möjligheter som sammanställts i studien är att högläsning som social praktik bidrar till att: utveckla gruppens gemenskap, möjliggöra ett möte med en mer avancerad litteratur för eleverna, utveckla elevernas förståelse för hur lässtrategier används samt utveckla elevers ordförråd, förståelse för språkstruktur och hörförståelse. Utmaningarna ligger främst hos läraren som bland annat måste vara väldigt flexibel när det kommer till att ha ett fokus på både texten och eleverna samtidigt under en pågående högläsningssituation. En slutsats som gjorts i studien är att högläsning som social praktik kan ge stora framgångar inom många områden i svenskundervisningen men att det krävs en medveten planering av läraren för att nå dit. Flera av studiens forskare påpekar, i enlighet med det sociokulturella perspektivet, att det är i interaktionen lärandet sker och att det krävs stöttning från en erfaren person för att nå dit.

Syftet med uppsatsen är att undersöka flerspråkiga gymnasieelevers interaktion och användning av sina språkliga resurser i grupparbeten om texter på svenska. Eleverna var mellan 15 och 18 år och deltog i kompletterande svenskundervisning i utlandet. Eleverna samarbetade i smågrupper för att försöka nå en djupare förståelse av två texter. I studien användes officiell translanguaging som ett experimentellt inslag. Detta innebar att eleverna ombads diskutera en av texterna på engelska, majoritetsspråket i landet och sitt starkaste språk. Genom ljudinspelade observationer, dokumentanalys och gruppintervjuer undersöktes elevernas interaktion och användning av sina två förstaspråk, engelska och svenska. Interaktionen studerades ur ett sociokulturellt perspektiv och språkanvändningen analyserades ur ett translanguaging-perspektiv genom en heteroglossisk lins. Resultatet visar att elevernas interaktion hjälpte dem att förstå både ord och innehåll. Nära förknippat med interaktionen var elevernas språkanvändning som också bidrog till den djupare förståelsen av texterna. Genom elevernas flexibla användning av sina språkliga resurser effektiviserades förståelsearbetet. Eleverna översatte åt båda hållen för att förklara ord och mer detaljerat beskriva karaktärerna i texterna. När eleverna, i det experimentella inslaget, diskuterade en text på engelska ökade intensiteten i interaktionen och några elever talade mer och eleverna kom djupare in i textens värld. Mindre avancerade elever fick stöttning och blev också mer inkluderade i grupparbetet.

Syftet med vår kvalitativa studie är att synliggöra om materialet Babblarna används medvetet som ett språkutvecklande material. Vi vill synliggöra hur pedagogen förmedlar materialet till barnen och undersöka vilka kommunikationsformer pedagogen använder sig av. Studiens utgångspunkt är sociokulturell teori och vi valde att observera tjugo planerade aktiviteter med Babblarna på sju olika förskolor. Resultatet i denna studie visar att Babblarna används på ett skiftande sätt, allt från sångsamling till experiment. Materialet främjar barns språkutveckling, men det är inte alltid ett medvetet val från pedagogens sida. Vidare visar studien vilka kommunikationsformer som används, dessa är talat språk, kroppsspråk och teckenspråk. Vår slutsats blir att Babblarna är ett hjälpande material för att utveckla barnens språkliga medvetenhet på ett meningsfullt sätt, särskilt om pedagogen använder dem som språkutveckling på ett medvetet sätt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare på en högstadieskola i Västra Götalands län i Sverige arbetar på ett språk- och kunskapsutvecklande sätt. Två mer specifika frågeställningar är: 1. Hur arbetar lärare på ett språk- och kunskapsutvecklande sätt? 2. Vilka hjälpmedel använder lärare för att kon-textualisera undervisningen? I studien har en kvalitativ metod använts, där fyra lärare har intervjuats och observerats. Resultatet av observationerna och inter-vjuerna ger svar på det övergripande syftet. Det sätt på vilket lärarna arbetar på i fråga om ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt varierar i utifrån den språkinriktade undervisningens tre grundprinciper: kontext, interaktion och språklig stöttning. Det beror även på var läraren vill att eleverna ska befinna sig enligt Cummins fyrfältsmodell, som visualiserar och illustrerar den kontextuella och kognitiva dimensionen av lärande som grund. Det framgick även att det hjälpmedel som lärarna främst använder för att kontextualisera undervisningen är datorn och Google Classroom. Slutsatsen är att lärare 3 gav minst kontext, interaktion och språklig stöttning i undervisningen medan lärare 1, 2 och 4 upp-fyllde mer punkter enligt ett observationsschema. / <p>Betygsdatum 2019-08-28</p>