Sammandrag   Denna studie syftar till att undersöka hur kamratbedömning omnämns i två valda läroböcker skrivna för kursen svenska 1 på gymnasiet. Detta kopplas till tidigare forskning som påvisar kamratbedömningens betydelse för elevers lärande. Kamratbedömning är ett centralt begrepp inom formativ bedömning. Enligt Skolverket bör undervisningen utformas på ett sådant sätt att det tydligt framgår för såväl lärare som elever var varje enskild elev befinner sig i förhållande till de uppsatta målen. Den formativa bedömningen är och ska vara en del av undervisningen. Studiens resultat påvisar att de analyserade läroböckerna skiljer sig åt i vilken omfattning de tar upp kamratbedömning. Markanta skillnader kan även ses i vilken grad läroböckerna väljer att beskriva syftet med kamratbedömning, och även i vilken grad de väljer att beskriva kopplingen mellan kamratbedömning och formativ bedömning. Därmed skiljer de sig även åt i vilken utsträckning de svarar mot det som står skrivet i den svenska skolans styrdokument och det som tidigare forskning inom detta område påvisar.     Nyckelord: kamratrespons, kamratbedömning, bedömning, formativ bedömning, läromedel.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare arbetar för elevers möjlighet till igenkänning i skönlitteratur. För att besvara syftet användes dessa frågeställningar: På vilka sätt arbetar lärare för att elever ska kunna identifiera sig i den skönlitteratur som används i svenskundervisning? Hur beskriver lärare att de upplever tillgången till mångfaldslitteratur kopplat till etnicitet? Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare. Intervjuerna var semistrukturerade och urvalet var målstyrt. Resultatet av studien visar att lärarna, i enlighet med tidigare forskning, anser mångfaldslitteraturen som viktig för elevers identitetsskapande. Dock känner flertalet av lärarna en osäkerhet i användning av mångfaldslitteratur, något som kan bero på ett bristande stöd från skolan som organisation. Undersökningen har genomförts med socialkonstruktivistisk teori som utgångspunkt. / This has been investigated through qualitative interviews with six active teachers. The interviews were semi-structured and the selection was targeted. The result of the study shows that teachers, in accordance with previous research, consider the diversity literature as important for students’ identity formation. However, most of the teachers feel an uncertainty in the use of diversity literature, which may be due to a lack of support from the school as an organization. The study was conducted departing from a social constructivist theory.

Studiens syfte är att tydliggöra hur sju lärare i förskoleklass samt årskurs 1 – 3  arbetar med högläsning som pedagogiskt redskap och hur de tänker kring arbetet med högläsning i klassrummet. Metoderna som valdes för att uppnå studiens syfte var observation och intervju. Observationer användes för att se hur det pedagogiska arbetet går till i klassrummet och intervju användes för att synliggöra lärarnas tankar kring det pedagogiska arbetet. Resultatet speglar lärarnas tankar och arbetssätt och visar att alla medverkande lärare var eniga och tycker högläsning är viktigt samt utvecklar elevernas läsförståelse. Under de observerade högläsningstillfällena framkom det olika arbetssätt som lärarna använde sig av. Dessa arbetssätt var att dramatisera den lästa texten, att diskutera texten före, under och efter högläsningstillfället och använda sig av läsförståelsestrategier. Resultatet visar att lärare har olika syften bakom arbetet med högläsning. Dessa syften beror på vad läraren upplever som relevant och viktigt i stunden. De syften som dessa sju lärare betonade var utvecklingen av läsförståelse, språket och användning av högläsning som avslappningsmoment. Litteraturen kan även väljas beroende på högläsningens syfte eller för att spegla ett specifikt arbetsområde. Studiens slutsats är att lärare arbetar med högläsning på flera olika sätt och de anser att högläsning är viktig för elevernas läs- och språkutveckling.

Denna uppsats undersöker hur Alfred Nobels vilja att tilldela Nobelpriset i litteratur till ”den, som inom litteraturen producerat det utmärktaste i idealisk riktning” har tolkats av Svenska Akademien genom åren. Vidare undersöker uppsatsen om och isåfall hur prismotiveringarna har förändrats genom åren. Därutöver diskuteras varför uppvisat resultat kan vara intressant att belysa inom svenskämnet på gymnasiet. För att erhålla ett resultat har en brukstextanalys genomförts av samtliga 114 prismotiveringar, vilka formulerats av Svenska Akademien mellan åren 1901-2017. Genom brukstextanalys har motiveringarnas ideationella struktur undersökts för att identifiera framstående teman i prismotiveringarna. Resultatet visar en stor variation av framstående teman i Svenska Akademiens prismotiveringar genom åren där de mest framstående är: ”Originalitet”, ”Känslosamhet och förmåga att beröra”, ”Ett författarskap uppburet av Idealitet”, ”Referens till hembygd, landområde och specifika kulturområden”, ”Människan och människovärdet i fokus” och ”Mänskligt lidande och utanförskap”. Vidare visar resultatet att tematiken i prismotiveringarna i stor utsträckning har förändrats under de år då Nobelpriset i litteratur delats ut, samtidigt som en del framstående teman varit återkommande under majoriteten av de årtionden då priset delats ut. Detta innebär att Svenska Akademiens tolkning av Nobels ord har uppnått en hög grad av både stabilitet och variation.

Syftet med denna uppsats är att göra en undersökning om genrepedagogik som ett språkutvecklande arbetssätt i ämnet svenska på gymnasiet samt som ett arbetssätt för en likvärdig undervisning. Genrepedagogiken utgår från det sociokulturella perspektivet som för genrepedagogiken innebär att alla elever har olika förutsättningar och att undervisningen därför ska utformas på ett sådant sätt att alla elever har chans att nå de uppsatta målen. En undervisningsmetod som har utformats utifrån detta är cykel för undervisning och lärande (cirkelmodellen) som utgår från att språket är grunden till förståelse, reflektioner och kunskaper.   Två metoder ligger till grund för denna uppsats, en systematisk litteraturstudie och en intervjustudie. Den systematiska litteraturstudien ger en fördjupad beskrivning av genrepedagogiken utifrån forskning och litteratur. Intervjustudien utgör intervjuer med fem svensklärare på gymnasiet som arbetar med genrepedagogik i undervisningen. Intervjuerna i denna uppsats ger kunskap om hur genrepedagogiken fungerar i praktiken. Dessa studier redovisas i separata resultatdelar för att sedan i diskussionen analyseras tillsammans utifrån det resultat som studierna har givit.   Resultaten visar att genrepedagogiken som arbetssätt inverkar positivt på elevers språkutveckling. Den systematiska litteraturstudiens resultat visade genrepedagogikens effekter på elevers språkutveckling utifrån olika forskningsprojekt, bland annat att eleverna förbättrade sitt skrivande och ökade sina kunskaper om hur olika texter ska skrivas. Studien redogör också för vikten av skrivundervisning i ämnet svenska på gymnasiet och vilka konsekvenser bristen av det kan få på elevers språkutveckling. Intervjustudiens resultat redogör för lärares reflektioner kring elevers språkutveckling utifrån ett genrepedagogiskt arbetssätt. Båda studierna visar att ett genrepedagogiskt arbetssätt hjälper elever att utveckla sitt språk.

Denna studie berör skönlitteraturens plats i undervisningen och hur man genom den skönlitterära läsningen kan stimulera elevers läsförståelse. Studiens syfte är att undersöka hur några lärare går tillväga när de väljer skönlitterära texter till undervisningen, samt vilka lässtrategier de använder sig av för att utveckla elevers läsförståelse. Studien berör även de stigande resultaten i internationella mätningar och hur lärare kan arbeta med läsförståelse för att behålla dessa resultat. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare i årskurs 3 samt observationer av lektioner i deras klasser. Förutom att lägga fram resultat från de medverkande lärarnas bearbetning av skönlitteraturen, kommer även lärarnas uppfattning om hur de använda lässtrategierna påverkar elevers läsförståelse presenteras. Studien visar att det är viktigt att arbeta med olika metoder och strategier för att utveckla en god läsförståelse. I studiens resultat framkommer även vikten av att en vuxen behöver stötta elever i deras val av skönlitterär bok, då det visat sig att de annars har lätt att välja en bok som inte ligger på rätt nivå utifrån deras läsförmåga.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka metoder lärare uttrycker att de använder i klassrummet för att främja elevers intresse för att läsa skönlitteratur och vilka faktorer som påverkar elevers läslust. Ramen för vår studie utgår från våra frågeställningar där vi har undersökt hur lärare ser på begreppet läslust. För att uppnå studiens syfte har vi genomfört en enkät och intervjuer. Materialet som analyserades består av 99 enkätsvar, en intervju med tre bibliotekarier samt en intervju med en lärare i årskurs 4–6. Resultatet visar att lärare främst använder högläsning som arbetssätt för att stimulera elevers läslust, med efterföljande boksamtal som metod där alla elever kan känna sig inkluderade. I vår enkät framkom även bokvalet som en viktig faktor för elevers läslust. Många respondenter vittnar om lärarens och skolbibliotekets roll för att elever ska finna läslust. Det visar sig tydligt att skolbibliotekets vara eller icke vara ser väldigt olika ut på skolorna. Denna brist på likvärdighet mellan skolor och kommuner är oroväckande och kan vara en orsak till elevers bristande läslust.

Syftet med denna studie är att undersöka tillgången till autentisk engelsk litteratur i skolbibliotek i Jönköpings kommun. Syftet är också att tolka litteraturens lämplighet för engelskundervisning i årskurs 4-6, samt tolka skolornas val vid inskaffandet av böckerna. Detta syfte uppfylls med hjälp av följande forskningsfrågor: 1. Hur många exemplar av autentiska texter ämnade för årskurs 4-6 finns på biblioteket? 2. Vilka teman behandlar de autentiska texterna? 3. Vilka olika genrer är representerade? Teorin som denna studie utgår ifrån är autentiska engelska texters fördelar när de används för inlärning av engelska språket. Begreppet autentisk text i denna studie beskriver autentisk litteratur skriven av och för dem som har engelska språket som sitt modersmål. Metod som används i denna studie är hermeneutik. Utgångspunkten i hermeneutiken är att det som är skapat av människor bär ett budskap, och därför kan tolkas. Resultatet av denna studie visar en stor variation i utbudet av autentiska engelska böcker i skolbibliotek i Jönköpings kommun.

Attityder till och värderingar om dialekter är vanligt förekommande fenomen, men precis som många andra aspekter av språk, kan även dessa förändras. Denna undersökning syftar till att utreda huruvida animerade filmer, specifikt Disneyklassiker, kan bidra till produktion och reproduktion av attityder till och värderingar om dialekter. Genom registrering av dialektala drag hos karaktärer i ett urval av Disneyklassiker och ett jämförande mellan dessa och karaktärernas egenskaper kan vissa mönster för dialektbruk ses. Bland annat att onda karaktärer enbart kan ses inom de sydsvenska och de östmellansvenska dialektgrupperna och att dialekt främst förekommer i gruppkonstellationer som lever i utanförskap eller utanför den aktuella filmens normsamhälle. För registreringen av dialektala drag har metoden öronfonetik använts. Antal dialektala karaktärer och karaktärer med bryning i Disneyklassikerna har också undersökts över tid och resultatet pekar på ett ökande bruk av dialekt och brytning i filmerna.