Studiens syfte är att med avseende på skönlitterär läsning undersöka relationen mellan inre och yttre motivation. För att samla in data genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex verksamma svensklärare. Insamlat material analyserades dels utifrån en diskursanalys där lärarna resonerade om sin egen roll som motivationsfaktor, dels utifrån Deci och Ryans självbestämmandeteori och dess tillhörande begrepp självbestämmande, kompetens och meningsfullhet (2017). Resultatet visar att yttre motivationsfaktorer ofta är en förutsättning för att väcka elevernas inre motivation. Lärarna har en likvärdig syn på vad som ryms inom motivationsbegreppet men har olika syn på hur motivation skapas. Vidare visar resultaten att lärarna inte låter elevernasjälva välja vad de vill läsa (självbestämmande) men att detta inte har en negativ påverkan på elevernas motivation. Lärarna arbetar med att motivera eleverna och anpassa undervisningen utefter elevernas behov (kompetens) samt med att låta eleverna samtala om litteraturen (meningsfullhet).

Syftet med uppsatsen är att, genom en intervjustudie, utreda hur verksamma högstadielärare i svenska resonerar kring värdegrundsfrågor i arbetet med äldre litteratur samt hur de arbetar med litteraturen för att främja värdegrundens identitetsskapande syfte och möjliggöra ett samspel mellan elevernas och texternas repertoarer. Sålunda är syftet även att undersöka hur lärare resonerar kring eventuell problematik som kan uppstå vid elevers fiktionsförståelse av äldre litteratur och lyfta komplexiteten i svensklärares uppdrag. Dessutom studeras lärarnas syn på genus som värdegrundskategori och deras resonemang kring genusperspektivets potential i litteraturundervisningen kopplat till skolans värdegrundsuppdrag. Uppsatsen har sin utgångspunkt i Kathleen McCormicks receptionsteori samt Yvonne Hirdmans genusteori. Resultat visar hur lärarnas arbetssätt med äldre litteratur och genus och sätter värdegrundens identitetsskapande mål i fokus. Resultatet visar även hur lärarnas arbetssätt med äldre litteratur och genus möjliggör ett  samspel mellan elevernas och texternas repertoarer och således kan även värdegrunden förmedlas genom den äldre litteraturen.

Abstract The present dissertation analyzes the role of the fairy tale in the literary works of the Czech author Ota Pavel. Ota Pavel (1930–1973) started as a sports reporter and later became a popular and esteemed writer of fiction, mainly short stories. His works have been translated to many languages, among them Swedish. The study consists of a biographical reading of Ota Pavel’s texts and a discussion of the function of the fairy tale in his stories. My analysis of his literary development and use of various prose elements is based on narratological theories of the fairy tale – Karel Čapek’s motifs and fairytale characters, Gérard Genette’s paratexts and Vladimir Propp’s functions and dramatis personae – and includes remarks on the function of diminutives, etc. Ota Pavel is also viewed in the context of the literary landscape of his time – the 1960s and 1970s – and the reception of his work is discussed. Pavel’s stories contain a number of characteristic features which together form his unique style: direct allusions and references to fairy tales--for example, fairies and witches – and the linguistic markers and distinctive use of the narrator’s voice. One of the most common characters in Ota Pavel’s work is the hero, who, often with the assistance of magical objects or supernatural helpers, defeats supernatural antagonists or solves impossible tasks. Developing and growing as he – the hero is usually male–strives toward his goal, Pavel’s protagonist struggles not with dragons and giants, but with himself and his own difficulties and misfortunes. Earlier research refers to Ota Pavel’s two “genres”: sports prose and retrospective, or “memory” prose. This study shows that the boundary between the two is fluid, and that all Pavel’s work might be called memory prose. The title of this thesis – Ota Pavels sagovärld (The Fairytale World of Ota Pavel) – indicates the perspective from which the subject is approached. On the one hand, it alludes to the influence of the fairy tale on Pavel’s work, while on the other it points to the fact that his own life was such that he sometimes needed to retreat into a fantasy world of his own. Keywords: Tjeckisk litteratur, saga, Ota Pavel, narratologi, Tjeckoslovakien

Syftet med denna studie var att genom två forskningsfrågor ta reda på hur femlegitimerade svensklärare arbetar med boksamtal, samt vad de anser attboksamtalet har för påverkan på deras elever. I studien användes en kvalitativmetod, där fem legitimerade svensklärare individuellt intervjuades. Resultatetvisade att de deltagande svensklärarna ansåg att ett boksamtal var främstgynnsamt om syftet var formativt. Genom formativt bedömmande får elevernachansen att utöva och utveckla sina kunskaper i svenskämnet. Genomboksamtal, som sker i mindre grupper, ges rum för eleverna att uttrycka sig ochreflektera över sina egna åsikter och tankar, därigenom även möjlighet till attskapa en självinsikt. Med hjälp av läslogg och introduktionsfrågor kan elevenskapa en kontinuerlig förståelse för bokens innehåll. På så sätt kan elevenförbereda sig för samtalsämnen utifrån bokens innehåll. Därefter kan eleventillsammans med sin grupp, söka en gemensam hållning och en bredareförståelse för både verket och varandra.

Föreliggande studie syftar till att jämföra, å ena sidan teorier om litterär reception, med som huvudbegrepp de av Iser er Jauss, och å andra sidan, utnyttjandet av litterära texter i fyra läroböcker i franska som andra språk. Målet är att bestämma vilken del av texter och aktiviteter som är förenliga med läsarens sökande efter mening, vilket föreslås av teorierna om litterär reception. Denna analys belyser den begränsade användningen av litteratur i främmande språkklasser. Litterära texter används främst för att svara på praktiska uppgifter om grammatik, ordförråd eller debatter om de nämnda ämnena. Vissa spår tillåter läsarens subjektiva sökande efter mening, men det är i allmänhet upp till läraren att utveckla aktiviteter för att uppmuntra en personlig tolkning hos läsarna.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur olika litteraturdidaktiska val främjar alternativt begränsar gymnasieelevers utvecklande av critical literacy. Valet av ämne grundar sig i de motstridiga formuleringarna mellan läro- och ämnesplan gällande elevens förmåga att kritiskt granska och vems ansvar det är att främja utvecklingen av denna förmåga. Valet av ämne grundar sig även i vår syn på critical literacy som en essentiell förmåga i ett pluralistiskt samhälle. Genom litteratursökning har tio källor, efter relevans- och kvalitetsgranskning, valts ut. Källorna innefattar både svensk och internationell forskning med fokus på svenskämnet respektive modersmålsundervisning. Genom tematisk analysmetod har vi analyserat materialet och förhandlat fram fyra teman. Resultatet visar att det finns en koppling mellan didaktiska val och gymnasieelevers utvecklande av critical literacy. Slutresultatet visar bland annat att huruvida eleverna erbjuds tolkningsutrymme är en avgörande faktor för främjandet av gymnasieelevers utvecklande av critical literacy. Att ställa öppna frågor som inte implicerar ett givet svar öppnar upp för elevernas olika tolkningar och kan således vara ett didaktiskt val som främjar utvecklandet av critical literacy. Litteraturdidaktiska val som fokuserar på färdighetsövningar och kunskapsreproduktion som inte ger eleverna utrymme att tänka kritiskt begränsar däremot gymnasieelevers utvecklande av critical literacy. En annan begränsande faktor är undervisning som baseras på normerande uppfattningar om vad eleverna behärskar. Slutligen uppmanar vi till vidare forskning på ämnet.

Studien behandlar gymnasieelevers läsvanor och läsupplevelser på fritiden där svar på bland annat läsfrekvenser och litteraturpreferenser eftersöks. Därmed undersöks även vilka mediepreferenser gymnasieeleverna har vid läsning, såsom fysiska böcker, e-böcker och ljudböcker samt vilken påverkan det har på deras läsvanor, läsupplevelser och läsförståelse. I studien presenteras teoretiska utgångspunkter som behandlar ungdomars läsvanor och läsupplevelser, digitaliseringens och medieanvändningens påverkan samt läsmotivation på fritiden. Studien är baserad på en enkätundersökning som genomfördes bland elever som läser ämnet svenska i gymnasieskolor runtom i Sverige. Totalt deltog 29 gymnasieelever i enkätundersökningen. Resultaten visar att majoriteten av gymnasieeleverna inte läser på sin fritid och att läsandet på fritiden minskar med åldern. Gällande litteraturpreferenser är fiktion den mest populära kategorin och e-böcker är det mest föredragna medieformatet för läsning på fritiden. Visuell trötthet och koncentration påverkar läsupplevelsen och olika medier har olika effekter på läsförståelsen, koncentrationen och läsupplevelsen. Resultaten ger insikter om ungdomars läsvanor samt läsupplevelser och kan därför vara användbara för att utforma läsmiljöer som främjar läsning och läsmotivation.

I den här sociolingvistiska studien undersöks vilken betydelse tryckt skönlitteratur har i framtiden. Utgångspunkt för denna undersökning är att det finns mycket negativ kritik mot samtida litteratur. För att finna ut om denna kritik är rättfärdigad undersöker jag möjliga orsaker. Tryckt skönlitteraturs framtid är avhängigt av flera faktorer såsom litterär kvalitet och digitalisering. Det presenteras viktig litteratur och viktiga artiklar som behandlar detta ämne ur olika perspektiv. Ur forskarnas perspektiv finns det inga tecken på ett direkt hot mot denna form av litteratur. För att insamla empiriskt material av sakkunniga personer har jag bestämt mig att genomföra individuella intervjuer. Även intervjudeltagarna ser en framtid för tryckt skönlitteratur. Således är det möjligt att påstå att tryckt skönlitteratur har stor betydelse i vårt framtida liv. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-05</p>

Högläsning är viktigt i lågstadiet, och därför bör valet av böcker vara noggrant genomtänkt för att passa elevgruppens behov och intressen. Böckerna bör följa läroplanens riktlinjer samtidigt som de engagerar eleverna. En studie gjordes för att undersöka vilka kriterier förskole- och årskurs 1-lärare använder när de väljer böcker. För att utforska de faktorer som styr lärarnas val av högläsningsböcker genomfördes en forskningsstudie. Sju lärare deltog i studien, där semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Genom en tematisk analys kategoriserades och utvärderades sedan resultaten som visade att lärarna tar hänsyn till flera aspekter när de väljer böcker för högläsning, inklusive språket, budskapet och temat i boken. De anpassar också sina val efter elevgruppen och deras specifika intressen, vilket kan variera beroende på olika faktorer. Vissa lärare prioriterar bilder och humor när de väljer böcker, medan andra fokuserar på elevernas mognadsnivå.

This study investigates the incorporation of literature in teaching practices in English as a second language (ESL) and its influence on education. It explores how teachers integrate literature reading into their instruction, the materials they choose, the underlying purposes, and the assessment methods employed. The research aims to uncover teachers' strategies for promoting literature reading and their perspectives on the value of literature in schools. Through a qualitative approach, semi-structured interviews were conducted with five teachers from two municipalities in Skane, Sweden, ensuring a diverse range of perspectives and experiences. The findings highlight the various approaches adopted by teachers when promoting literature reading. While some actively employ strategies to engage students with literature, others may not prioritize its use. The study also reveals divergent viewpoints regarding the value of literature in education. While some teachers recognize its ability to foster critical thinking, empathy, and cultural understanding, others may consider it less relevant compared to other academic subjects. These findings have significant implications for educational practices, emphasizing the importance of effective strategies to integrate literature into teaching. Such integration can enhance students' reading skills and overall educational experience. By grasping teachers' perspectives and approaches, educational institutions can promote a comprehensive and impactful use of literature in the classroom.