Syftet med detta examensarbete är att undersöka tre läroböckers skönlitterära urval, samt undersöka hur läroboksförfattarna motiverar sina skönlitterära urval. Studien använder även metoden diskursanalys genom att undersöka läromedlen med en kvalitativ textanalys i syfte att synliggöra bakomliggande kanondiskurser. Studien analyserar även Skolverkets kunskapskrav gällande skönlitteratur utifrån en postkolonial litteraturteori.     Resultatet visar att samtliga tre läroböcker till stor del presenterar västerländska författare även om enstaka icke västerländska författare ibland nämns. Två av läroböckerna har även fokus på litteraturhistoria och har delat in skönlitterära verk i epoker i sin framställning. Det västerländska kanondiskursen i kombination med epokframställningen är enligt studien en bidragande orsak till att läroböckerna inte lyfter in annan litteratur från andra delar av världen. Den litteraturhistoriska inriktningen tycks enligt studien lägga fokus på Europa och västvärlden och stänger ute annan litteratur från andra delar av världen, vilket även studiens postkoloniala teorier visar. Resultatet av analysen av Skolverkets kunskapskrav visade på vissa vaga och svårdefinierade termer. Skolverket använder termer som ”internationell litteratur”, ”epoker” och ”idéströmningar” när de skall beskriva litteraturen. Vid en mer djupgående analys av termerna, och med hjälp av teorierna om kanon och världslitteratur, fanns ett visst stöd för att läroplanen bidrar till en litteraturhistorisk epokinledning med västerländsk inriktning. Vilket i sin tur även påverkar läroböckernas framställning och presentation av skönlitterära verk.

Uppsatsen undersöker hur Camilla Gisslows roman Jag har ingen historia, jag har ett liv (2016) kan användas i svenskundervisningen utifrån skolans värdegrund samt hur den kan möjliggöra, som Elisabeth Langmann benämner det, tolererande subjekt. Utvalda delar av romanen analyseras utifrån Judith Butlers teori om hur kön görs, vilka ligger till grund för de didaktiska implikationerna. De sätt som analysen är strukturerad på, i form av dess innehåll, kan betraktas som ett möjligt tillvägagångssätt i ett arbete med romanen i undervisningen. Ambitionen är alltså en didaktiskt syftande diskussion av olika delar av romanen, snarare än en separat genusteoretisk analys. Analysen visar på att den transsexuella karaktären Michael i Gisslows roman synliggör Butlers resonemang om hur kön görs genom performativa handlingar. Vidare visar analysen på att identiteter och beteenden som bryter mot dessa könsnormer dels sticker hål på idén om att genus, kropp och begär är sammankopplade och dels att de som hamnar utanför normen riskerar att bli utsatta för sanktioner. Det som framkommer i analysen kan också förstås utifrån Langmanns resonemang om att vi i möten med människor som rubbar våra invanda föreställningar, ställs inför valet att välkomna eller förtrycka. Det är också i dessa möten som Langmann menar att tolererande subjekt kan bli till. Romanens didaktiska potential baseras på Martha C. Nussbaum teori , så som den tolkas av Malin Alkestrand, om skönlitteraturens möjlighet att påverka läsaren genom den narrativa fantasin. Sammanfattningsvis kan romanen alltså sägas ha en didaktisk potential på flera sätt. Dels då den visar på hur kön görs och problematiserar den normativa idén om att genus, kön och begär sammanfaller och dels då den synliggör det vi ställs inför i de möten som Langmann beskriver. Men kanske viktigast av allt, den erbjuder ett synliggörande av transpersoner.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och beskriva hur tre F-3-lärare använder skönlitteratur i ämnet svenska och om och hur det kopplas till läroplanens texter om värdegrund. Som metod har vi använt oss av kvalitativ forskning med semistrukturerade intervjuer. Lärarna anser att skönlitteratur har möjlighet att påverka elevernas syn på sin omvärld. Resultaten visar även att lärarna arbetar med skönlitteratur på olika sätt beroende på syftet och att högläsning i större utsträckning än tystläsning har använts i ett värdegrundsarbete. Lärarna anser främst att arbete med skönlitteratur kan vara problematiskt när en enskild elev eller en hel elevgrupp ska få litteratur som ligger på dennes nivå, både i innehåll och textnivå.

Den här uppsatsen visar hur fyra kvinnliga författare debutromaner, från 1891-2000, har blivit mottagna. Undersökningen diskuterar hur kritiker förhåller sig till verken och författarnas kön. Undersökningen vill visa på hur kritikernas förhållningsätt till kvinnliga författare har förändrats under ett sekel. Vidare studeras vilka tendenser som påvisar att författarna har blivit recenserade med utgångspunkt i traditionella könsmönster.   Vår teoretiska utgångspunkt är genus och uppsatsens metodologiska tillvägagångssätt utgörs av Ruth Wodaks definition av kritisk diskuranalys (CDA).  Resultatet visar att normen kring kvinnans ställning i samhället präglar hur litteraturkritiken bemöter kvinnliga författare. Den förändring som har skett under hundra år avspeglas även i mottagandet av romanerna.   Summeringen är kritiken har tidigare haft ett tydligt fokus på författarens kön och en förmyndarartad hållning. I recensionerna av de senare verken från sent 50-tal och framåt är istället innehållet och språket i fokus och författarens kön har en underordnad betydelse.

Denna uppsats undersöker vilka litterära gotiska motiv och begrepp som rockbandet The Cure använder sig av i sin visuella estetik, närmare bestämt i tre av deras musikvideor: "Charlotte Sometimes (1981), "The Lovecats" (1983) och "Lullaby" (1989). Analysen och undersökningen utgår från teorier kring semiotisk bildanalys samt ett intermedialt perspektiv där det tidigare skrivna ordet transformeras till visuella bilder. Andra teoretiska inriktningar som används i denna text är bland annat genusteorier kring receptionen av bilder samt ett psykoanalytiskt perspektiv där främst det undermedvetnas funktion inom den litterära texten granskas. Undersökningen kring och om gotiken utgår ifrån Mattias Fyhr definition av den litterära gotikens kännetecken. Undersökningen visar att The Cure använder sig av typiska gotiska motiv och könsstereotyper i sin visuella estetik men anpassar samt omvandlar gotikens uttryckssätt till att fungera i en postmodern kontext. De ursprungliga gotiska begreppen och skildringarna av kön, psykologi och konst är genomgående synliga i musikvideorerna men manifesterar sig på ett nytt sätt genom The Cures visuella konstnärsskap. / <p>Författaren har bytt efternamn till Wallenheim.</p>

Studiens syfte var att söka kunskap för hur det påverkar elevers upplevelse och förståelse för den text de lyssnar på under högläsning i årskurs tre om de inte ritar under högläsning jämfört med om de ritar. Studien undersökte också lärares intentioner med att låta elever rita medan högläsning pågår. Studien genomfördes som en kvalitativ undersökning där elever i årskurs 3 intervjuades och observerades under högläsning. Ett tillfälle fick de inte rita och under det andra tillfället ritade de. De lärare som arbetade i klassen fick svara på en enkät för att få en insikt i vilka intentioner de har med högläsningen. Genom frågor till texten kunde elevernas svar visa på att de uppfattat textens innehåll med samma resultat på båda tillfällena. Resultatet visade att majoriteten av eleverna upplevde att det blev lättare att lyssna under högläsningen då de samtidigt ritade. De observationer som genomfördes visade att eleverna rörde sig under båda tillfällena som högläsningen pågick. Med stöd av forskning går det att dra slutsatsen att lyssna inte bara är en passiv aktivitet. Majoriteten av eleverna beskrev högläsningen med positiva beskrivningar. Resultatet visade att lärarnas intentioner med högläsningen var att engagera eleverna och få dem att lyssna. De har sett att det fungerar bra för en del elever att rita under högläsningen men inte för andra, det framkom dock inte hur de väljer att arbeta för att komma närmare ett sätt att arbeta med högläsning som främjar alla enskilda elevers behov. De har för avsikt att arbeta med svåra ord och kontrollera hur mycket eleverna förstått genom att stanna upp och be eleverna återberätta.

Året är 1995. Det handlar om Eva. Hennes sambo Thomas har lämnat henne, tagit sin trasiga väska och flyttat ihop med Anita. Systern Maria bor i London och har ingen lust att vända tillbaka till barndomens by, ingen lust att hantera moderns död eller Evas ensamhet. Fadern lämnade hemmet när Eva var tre år, lämnade dem för en stuga i skogen. Nu är han död sedan länge. Enstaka minnesbilder finns kvar, ett absurt möte på torget strax innan Evas elfte födelsedag, ett år efter att modern klämde av två av Evas fingrar i en Amazon-dörr. Eva återvänder till moderns gamla hus. Hon träffar den gamla klasskamraten Peter. Peter som snöskottat sönder sin relation till Linda, sin dotters mamma. Texten är en fortsättning på föregående kurs. Intentionen är att blir en berättelse om relationer, till visst mått orimliga och en smula överdrivna. / The year is 1995. It's about Eva. Her partner Thomas has left her, taken his broken bag and moved in with Anita. Sister Maria lives in London and has no desire to return to her childhood village, no desire to deal with her mother's death or Eva's loneliness. The father left home when Eva was three years old; left them for a cabin in the woods. Now he has been dead for a long time. Eva returns to her mother's old house. She meets old classmate Peter. The text is a continuation of the previous course. The intention is to write a story of relationships; to some extent unreasonable and a bit exaggerated.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka och analysera aktuell forskning om hur skönlitteratur kan påverka ungas identitet, empati och demokratiska värderingar. Översikten ämnar även att synliggöra behovet av en normkritisk och bred mångfald av skönlitteratur. Detta för att visa på, och skapa en bättre förståelse för, hur både kunskaps- och demokratiuppdraget kan samspela i litteraturundervisningen för svenskämnet. Genom en systematiserad informationssökning har åtta vetenskapliga artiklar och fem böcker valts ut för att granskas och analyseras i relation till frågeställningen: Hur kan skönlitteratur påverka elevers identitet, empatiförmåga och demokratiska värderingar? Resultatet visar att det finns ett stort behov av mångkulturell och normkritisk litteratur, som utmanar stereotyper, likväl som behovet av ett ökat utrymme för öppna och utforskande samtal kring det lästa. Genom kunskap om ett normkritiskt förhållningssätt, kan skönlitteratur i undervisningen få ett framgångsrikt utfall där skolans dubbla uppdrag som både kunskaps- och demokratiförmedlare samspelar

Datorspel som litteratur i undervisning är ett relativt nytt forskningsområde. I detta examensarbete utförs en litteraturvetenskaplig komparativ analys mellan de tre datorspelen The Wolf Among Us, What Remains of Edith Finch och Sorcery! 1–3. Dessa tre datorspel analyseras utifrån tre olika perspektiv: narratologi, interaktivitet (receptionsteori) och litterära föreställningsvärldar, som sedan är grunden för en avslutande didaktisk diskussion om datorspel i undervisningen. Resultat av analysen visar att narratologiska begrepp kan appliceras på datorspel, men med vissa skillnader från litteratur. Ytterligare resultat av analysen är att den interaktiva upplevelsen i datorspel medför en medverkande och medskapande roll för spelaren. Spelaren ges möjlighet, på samma sätt som i litteratur, att fylla igen luckor i berättelsen genom att interagera med miljön och karaktärerna genom valmöjligheter och rörelse. Vidare visar också resultatet att datorspel bygger upp föreställningsvärldar via flera olika sinnen, vilket är en skillnad från litteratur. Datorspel hjälper även till vid meningsskapandet genom fantasin då spelvärlden och spelmiljön redan är uppbyggd. Spelarens erfarenhet är dock en viktig punkt vid byggandet av föreställningsvärldar och tolkningen av den. Detta kan vara ett problem i dessa datorspel då de bygger på fantasivärldar och teman som spelaren eventuellt inte har erfarenhet av.

Denna studie behandlar de didaktiska vinsterna med folksagor i undervisningen på gymnasiet. Vidare undersöks vilka sätt sagor kan användas på för att uppnå utvalda mål i svenskämnets centrala innehåll. I bakgrunden tecknas en bild över litteraturdidaktiken och läroplansteorins utveckling genom åren. Materialet består av en rumänsk och en svensk folksaga som analyseras utifrån av Joseph Campbells mytteori och utvalda delar av den tidigare forskningen som berör maktstrukturer, unga psykologiska utveckling samt sagans normativa innehåll. Metoden som används i detta arbete är arketypsanalysen som grundar sig i Carl Gustav Jungs teori om arketyper. I diskussionsavsnittet presenteras och diskuteras didaktiska vinster som den kompetenta och läsande elever och olika sätt att uppnå målen i det centrala innehållet med hjälp av folksagor. Några exempel på dessa sätt är möjligheten att urskilja och analysera hur makt porträtteras i sagor, hur unga psykologiska utveckling kan ta sig uttryck i sagokaraktärernas resa mot vuxenlivet eller hur berättelsens normativa innehåll kan synliggöra moraliska och etiska aspekter ur olika perspektiv. Avslutningsvis visas i denna studie att användningen av folksagor i litteraturundervisningen på gymnasiet har fördelar både gällande didaktiska vinster och sätt att uppnå målen i det centrala innehållet.