Föreliggande studie är en läromedelsanalys av fyra läroböcker i litteratur vilka alla är antologiersom utöver utdrag och exempel ur litterära verk även innehåller introduktionstexter, diskussionsochinnehållsfrågor till elever, samt andra arbetsuppgifter och faktatexter. Undersökningengjordes genom en kvalitativ textanalys mot bakgrund av Edward Saids postkoloniala teori ochbegreppsapparat. Studiens syfte var att undersöka litteraturundervisningens roll i återskapandet avmaktstrukturer och belysa andrafierande strukturer och konstruktionen av en utomvästerländsk”Andre” i mötet mellan västerländsk och utomvästerländsk litteratur. Detta för att kunna bidratill en diskussion om hur en mångkulturell kanon ska hanteras i skolan.Studien visade att två av läroböckerna tydligt konstruerar en generaliserande bild avutomvästerländska personer och kulturer som mer eller mindre tragiska, krigshärjade och osäkra.På grund av detta, i kombination med en viss ton av västerländsk suveränitet och antaganden omen homogen västvärld, uttolkades koloniala och imperialistiska implikationer som förstärker idénom ett stabilt västerland i jämförelse med en miserabel omvärld som det bör tyckas synd om. Deövriga två böckerna tolkades däremot som att de lyckats undvika många av dessa konstruktioneroch en mer mångsidig bild av litteraturen visas och egenheter såväl som likheter visas upp på ettsätt som kan anses motverka detta imperialistiska synsätt.Slutligen diskuterades detta fynd mot skolans praktiker och läroplan och det kundekonstateras att en lärare bör problematisera läromedlen och se till att en allsidig utomvästerländsklitteratur tas upp samt att förutsättningarna för dess produktion bör samtalas om för att undvikacementeringen av stereotyper.

This qualitative essay explores and compares women’s roles and identities in the gothic novels Rebecca and Jane Eyre. The investigation shall be a social critique on feminine ideals from a feminist perspective. Comparable analysis of the "other women" who act as doubles for the protagonists will be essential to understanding the alter egos of Mrs. de Winter and Jane Eyre. These double personalities raise questions of identity and the roles of femininity. Similarly the power struggles between husband and wives and other feminine influences shall throw further light on prevailing feminine ideals of the times. I shall analyze Daphne du Maurier’s Rebecca in relation to the concepts of the "Angel in the house" and the "Mad Woman in the Attic" with Charlotte Bronte’s novel to explore parallels between the plot and female characters. I shall show how Daphne du Maurier offers varying feminine models and ultimately takes a feminist standpoint with her novel much like Brontë’s Jane Eyre before her. Finally, I will show how the suppression of women by men through gender stereotyping can lead to female rebellion and, in turn, the stigmatization of female madness.

Vår uppsats är baserad på en enkätundersökning som är gjord i region Gävleborg och respondenterna består av 136 svensklärare i skolans mellanår. Vi har undersökt hur mycket tid lärare lägger på sin egen lustläsning, vilka läsförståelsestrategier de använder samt lär ut, hur de arbetar med högläsning samt hur de vägleder eleverna i valet av bänkbok. Vi har kommit fram till att de flesta lärarna lustläser och de som läser mest både använder och lär ut flest strategier. Nästan alla lärare arbetar med högläsning men de har olika syften med den. Det är också en relativt jämn fördelning vad gäller vilka strategier för läsförståelse lärarna lär ut i samband med sin högläsning. Endast 12 procent av lärarna uppgav att eleverna får välja bänkbok helt fritt och resterande lärare vägleder sina elever i valet av bänkbok.

Stora internationella undersökningar som PISA och PIRLS har visat på sjunkande resultat gällande svenska elevers läsförståelse. Från statlig nivå har åtgärder inletts för att förbättra resultaten och Läslyftet är en av satsningarna. Läsförståelse har hamnat i blickpunkten främst de senaste åren och en mängd modeller har arbetats fram. Modellerna ska främja elevers läsförståelse genom olika strategier och flertalet har textsamtal som grundläggande utvecklingspunkt. Undersökningens syfte är att ta reda på hur lärare i årskurs F–3 använder samtal om texter för att utveckla elevers läsförståelse.  Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer genomförda med verksamma lärare i en mindre kommun i Mellansverige. Studien har tre undersökningsområden som berör dels hur lärare använder sig av textsamtal i undervisningen, dels hur lärare anser att textsamtal påverkar elevers läsförståelse men också om lärares utbildning och erfarenhet avspeglas i användandet av textsamtal. Frågorna utreds från ett sociokulturellt teoriperspektiv och teorin om hur habitus kan förklara erfarenheters påverkan av världsbilder, respondenternas åsikter och inställning av textsamtal står i fokus. Den har dessutom ett komparativt inslag då individers erfarenheters och utbildnings betydelse för val av undervisningsform undersöks. Studien visar att debatten om svensk skola har gjort avtryck inom forskning på språklig medvetenhet, läsförståelse och strategier som främjar läsförståelse. Den visar också att alla respondenter arbetar med någon modell eller strategi som har till syfte att främja elevers läsförståelse. Lärares inställning till textsamtal är övervägande positiv oavsett examensår. Habitus betydelse för individens agerande och uppfattning av samtal i relation till läsförståelse har betydelse, men elevers habitus visar sig påverka mer än lärarnas.

No description available.

Denna studie skrevs i syftet att öka kunskapen om högläsningens funktion i förskoleverksamheten. Detta har undersökts genom en kvalitativ jämförande studie med semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare och sociokulturell teori användes för att analysera empiri. Studiens resultat redovisas i tematiska avdelningar; avslappningsläsning, högläsning som kunskapsutveckling, högläsning som performativ konstart och högläsning som intro till lek. Undersökningen visar att förskollärare dagligen använder högläsning i olika syften men framför allt för att skapa en stund för närhet med barnen, att främja det individuella barnets språkutveckling eller som introduktion till lek. / The studie was written with the purpose to increase the knowledge of what the function of reading aloud is within the pre-school. This has been investigated through an qualitative comparative analysis with semi structured interviews with four pre-school teathers and analysis was made with a sociocultural theory. The study results are reported in thematic departments; relaxations reading, reading aloud as developing knowledges, reading aloud as a performative art form and reading aloud as introduction to play. The survey shows that reading aloud are used daily by pre-school teachers for several purposes. In general it is used to create a moment of closeness with the children to encourage the language of the individual child or as an introduction to play.

Skönlitteratur ska inkluderas i alla SVA-kurser (1, 2, 3) på gymnasiet enligt Gy11. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken roll SVA-lärarstudenter tycker att skönlitteraturen bör ha i SVA-undervisningen. Uppsatsen ämnar svara på vilken funktion studenterna tycker att skönlitteraturen fyller i SVA-undervisningen, hur de ser på skönlitteraturens plats i styrdokumenten och även hur SVA-lärarutbildningen har förberett dem för framtida skönlitterär undervisning i SVA. Metoden för studien är kvalitativ intervju, dels genom fokusgruppintervju och dels genom uppföljande individuella intervjuer. Informanterna är sex SVA-lärarstudenter på ämneslärarprogrammet på Uppsala universitet. Resultatet visade att informanterna menar att skönlitteratur kan bidra till språkutveckling, identitetsskapande och omvärldskunskap och därav bör ha en given plats i SVA-undervisningen. Däremot upplever informanterna sig mindre väl förberedda inför att undervisa om skönlitteratur i SVA, då deras egen SVA-lärarutbildningen innehåller för lite skönlitteraturundervisning och för liten praktisk anknytning.

Studien undersöker hur självframställning görs och kommenteras på två olika bloggar skrivna av Elsa Billgren och Sandra Beijer. Deras bloggtexter med tillhörande bilder analyseras med hjälp av teorier om självframställning, självbiografier och autofiktion. Analysen ställs sedan i relation till svenskämnet och vilken läskompetens som krävs i de digitala, utvidgade textvärldar eleverna rör sig i idag. Analysen visar att drag av såväl självbiogafiska och autofiktiva tendenser finns på bloggarna som undersöks. Bloggförfattarna visar på en medvetenhet som bloggen som marknadsförare av ett fiktionaliserat jag och beskriver hur de med hjälp av storytelling och förskönande bilder av verkligheten framställer sig själva på sina plattformar. Självframställningen sker genom en blandning av fakta och fiktion.

Svenska som andraspråk har funnits som eget ämne sedan 1995. Ämnet är jämställt med parallellämnet svenska och ger samma behörighet till gymnasium respektive högskola. Elever i grundskolan kan hänvisas till ämnet efter behovsbedömning medan ämnet är frivilligt på gymnasieskolan. Meningarna går isär ifråga om svenska som andraspråk bör läsas integrerat med svenska eller inte. Den här undersökningen är gjord genom kvalitativa intervjuer med några elever som läser svenska som andraspråk integrerat, men som också har några lektioner varje vecka med bara andra elever som läser svenska som andraspråk. Två lärare, som undervisar både integrerat och separat är också intervjuade. Jag ville ta reda på vilka uppfattningar de hade av att undervisas/undervisa i svenska som andraspråk både integrerat och separat. Resultatet visade att även om det finns stora utmaningar, både för elever och lärare, att undervisas/undervisa i integrerad grupp, så var det ändå vad de föredrog. / <p>Svenska som andraspråk</p>

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att studera skönlitteraturens betydelse för elevers läsutveckling och läslust samt att undersöka hur grundskolelärare inom årskurserna F—3 jobbar med skönlitteratur i undervisningen. Frågeställningarna som har legat till grund för studien har varit ”hur används skönlitteratur i undervisningen för att stödja elevers läsinlärning och läslust?” och ”vad är den generella inställningen till arbete med skönlitteratur utifrån lärares perspektiv?” Detta har besvarats genom att läsa litteratur inom ämnet och genom att intervjua fyra verksamma klasslärare som undervisar i ämnet svenska. Intervjuerna som hölls var semistrukturerade och kvalitativa och det empiriska materialet analyserades ur ett sociokulturellt perspektiv samt ur ett konstruktivistiskt perspektiv. Den litteratur som studerats har visat att arbete med skönlitteratur har många positiva fördelar. Några av dessa är ökat ordförråd, berikad fantasi och en ökad förståelse för sig själv och andra samt för omvärlden. Läraren spelar en viktig roll i elevers läsutveckling och hur de motiverar eleverna till läsning har stor betydelse för deras läslust. Samtliga lärare i studien finner arbete med skönlitteraturen viktigt och inkluderar läsning i undervisningen på olika sätt. De ser alla många fördelar med att arbeta med skönlitteratur och har en positiv inställning till skönlitteratur i undervisningen men finner vissa aspekter mer kritiska än andra. Dessa innefattar tidsbrist och somliga elevers ointresse för böcker. Resultatet visar även att samtliga lärare i studien har en medvetenhet bakom skönlitteraturundervisningen men att det ibland infaller som en utfyllnad i undervisningen när det blir tid över. Slutsatsen är att samtliga lärare i studien jobbar med skönlitteratur i undervisningen och att de har kunskap om skönlitteraturens många fördelar och har en positiv inställning till skönlitteratur i undervisningen. Tidsbrist kan dock försvåra arbetet med skönlitteratur.