This essay examines how crime fiction can be used in the teaching of values in the Swedish upper secondary school. Three crime books from the bestseller list 2019 has been analysed using gender theory and a didactic literature theory. The three books are The Girl Who Lived Twice (2019) by David Lagercrantz, Lazarus (2018) by Lars Kepler and The golden cage (2019) by Camilla Läckberg. The books have been analyzed from a holistic perspective and with Maria Nikolajevas list over male and female characteristics. The result shows that there is both sterotypics portraits and normbreaking descriptions. The value system hold that the school shall promote equality between the sex and the school shall counteract stereotypical perceptions and help the pupils to become unique individuals. Based on theories by Louise M. Rosenblatt and Gunilla Molloy it suggest using crime fiction as possibility to discuss genus in the classroom.

Uppsatsen tar avstamp i debatten om en eventuell kanon-lista hade främjat elevers läsförståelse och känsla av samhörighet genom gemensamma referenspunkter i kulturen. Studien undersöker genom ett postkolonialt perspektiv representationen i ett par antologier utgivna för svenskundervisning på gymnasiet för att urskilja hur den globala representationen ser ut i läromedlen som redan finns tillgängliga i landets skolor.  Resultatet visar att svenska och europeiska författare är klar majoritet i läromedlen. De gemensamma referenspunkter som redan finns att tillgå på marknaden i form av läromedel förmedlar således ett västerländskt och europeiskt perspektiv. Flera författare och litterära verk återkommer i ett par av antologierna och detta kan tyda på att det redan finns en outtalad litterär kanonlista i den svenskundervisningen på gymnasiet.

I denna undersökning har tre moderna arbetarlitterära verk analyserats med syfte att ta reda på hur samtida arbetarlitteratur lyfter fram frågor om klass och hur det kan vara aktuellt och relevant för dagens gymnasieelever. I dag används ofta klassisk arbetarlitteratur i undervisningen vilket inte alltid upplevs som aktuellt för ungdomar i den nuvarande gymnasieskolan. Detta gör det relevant att undersöka vad samtida arbetarlitteratur kan erbjuda elever som går på gymnasiet. Den valda litteraturen består av en roman, en diktsamling och en novellsamling vilket innebär att undersökningen genomförts med hjälp av både narrativanalys och lyrikanalys. Undersökningen tar sin utgångspunkt i flera teoretiska perspektiv där nutida arbetarlitteraturs innehåll och litteraturdidaktik står i fokus. Resultatet av analysen visar att litteraturen lyfter fram klass genom vardagliga situationer och genom känslor som ungdomar kan känna igen sig i. Klass synliggörs också genom skildringar av moderna yrken och arbetssituationer vilket därmed bidrar till litteraturens aktualitet.

This essay aims to show how literary fiction can be combined with teaching aids in school while conducting lessons about historic events, or even outright replace teaching aids in this matter. This essay will also show how a teacher can work in an interdisciplinary way in the school subjects Swedish and History. The historic event that has been chosen for this research is the First World War. The method for this study is hermeneutic and it analyzes two literary works of fiction and a teaching aid for History at high school level. This study shows that literary fiction does not have to serve as a complementary source of knowledge when it comes to historic events because it can very well stand on its own two feet. Another conclusion from this study is that the feelings evoked from the text of literary fiction contributes to greater understanding of a historic event.

The history of western literature has always been centered by a few specific pieces of literature works. This research aims to find which of these canon-listed works that has survived over 30 years in six different textbooks in the Swedish subject. This essay is primarily based on quantative research made on three different curriculums from the upper secondary school and six different textbook that aims to display how the canon of authorships in textbooks has changed over the course of 30 years and how it reflects in the school curriculum and textbooks. The study found that over the course of 30 years only 25 authorships have been reoccurring in all of the textbooks. The cause of this shortcoming of authorships is, from a curriculum perspective, because of the discourse of literature in the different curriculums over the years. Technological advances and the purpose of the different textbooks were also shown to affect the outcome of the canon-lists that this essay presents.

<p>Huvudsyftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken August Strindbergsbild gymnasielärare har idag, år 2005. Utifrån ett litteraturdidaktiskt, -historiskt och -sociologiskt perspektiv undersöker vi även varifrån de har fått sin bild, vad och hur (varför, vem, när) de förmedlar den. Samma frågeställningar ställer vi även till ett antal svenska läromedelsförfattare som författat litteraturhistoria och antologier. Förutom det granskar vi ett urval av deras utgivna läroböcker som används av de gymnasielärare som ingår i vår undersökning. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer till lärare, kvalitativa enkätfrågor till läromedelsförfattare samt analyserar ett begränsat urval av text och illustrationer i deras utgivna läroböcker. Vi konstaterar att gymnasielärarna har en schablon- och klichéartad Strindbergsbild. Den bilden överensstämmer till stor del med vad som presenteras i de läroböcker vi undersöker. Fram till idag reproduceras samma stereotypier angående August Strindbergs liv och författarskap i svenskämnets litteraturundervisning på gymnasiet, vilket tidigare forskning har visat.</p>

Huvudsyftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken August Strindbergsbild gymnasielärare har idag, år 2005. Utifrån ett litteraturdidaktiskt, -historiskt och -sociologiskt perspektiv undersöker vi även varifrån de har fått sin bild, vad och hur (varför, vem, när) de förmedlar den. Samma frågeställningar ställer vi även till ett antal svenska läromedelsförfattare som författat litteraturhistoria och antologier. Förutom det granskar vi ett urval av deras utgivna läroböcker som används av de gymnasielärare som ingår i vår undersökning. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer till lärare, kvalitativa enkätfrågor till läromedelsförfattare samt analyserar ett begränsat urval av text och illustrationer i deras utgivna läroböcker. Vi konstaterar att gymnasielärarna har en schablon- och klichéartad Strindbergsbild. Den bilden överensstämmer till stor del med vad som presenteras i de läroböcker vi undersöker. Fram till idag reproduceras samma stereotypier angående August Strindbergs liv och författarskap i svenskämnets litteraturundervisning på gymnasiet, vilket tidigare forskning har visat.

Detta examensarbete granskar framställningarna av Selma Lagerlöf i gymnasieskolans litteraturhistoriska översiktsverk utifrån ett feministiskt litteraturteorietiskt perspektiv för att blottlägga ifall det förekommer skevheter i beskrivningarna av hennes författarskap som grundas i hennes könstillhörighet. Undersökningen utgår ifrån ett idékritisk närläsningsstudium av sexton stycken gymnasiala litteraturhistorier. Källmaterialet besitter ett tidsspann som sträcker sig över 118 år från den fjärde omarbetade upplagan av Karl Warburgs Svensk litteraturhistoria i sammandrag: lärobok för skolor och själfstudium tryckt år 1894 till och med tredje reviderade utgåvan av Hans-Eric Ekengren &amp; Brita Lorentzson-Ekengrens Ekengrens svenska. Litteraturbok 2 från år 2012. Resultatet i studien visar att läroböckerna traderar en dualistisk bild över Lagerlöfs författarskap. Där de både hyllar henne som en populär författare med stor inbillningskraft, men också framställer henne som en passiv och omedveten konstnär. Studiens rön visar att genussystemets underordnande av det kvinnliga könet även gör sig gällande i gymnasieskolans litteraturhistoriska översiktsverk.

Den här uppsatsen undersöker hur Voltaires idéroman Candide och ett urval av romanens motiv kan analyseras och kopplas till en nutida samhällsdiskurs. Den ger även förslag på hur verket, mot bakgrund av en didaktisk diskussion, kan användas i undervisningssammanhang. Uppsatsen behandlar Voltaire och hans kritiska förhållande till Leibniz optimistiska och deterministiska världsåskådning. Här orienteras läsaren i den filosofiska motsättning som ligger till grund för verkets kärna: Voltaires polemik mot en okritisk acceptans av tesen Vi lever i den bästa av världar. Uppsatsen siktar på att levandegöra verkets tema optimismen och ett tänkbart huvudmotiv: människans utsatthet (i tillvaron), genom att koppla detta till dagsaktuella och till synes seglivade fenomen, t.ex. religiöst och militärt maktmissbruk, och social och sexuell exploatering av kvinnan. Uppsatsen demonstrerar bl.a. att ohyggliga krigsbrott i Kongo och Bosnien tangerar Candides upplevelser på de nordeuropeiska slagfälten; att sexuella övergrepp i religiösa kontexter inte är isolerade till historien, utan fortlever bland annat via katolska kyrkans företrädare; att det faktiskt finns beröringspunkter i ståndstanken bakom Kunigundas giftermålsplaner och kronprinssessan Victorias bröllop. Uppsatsen utmynnar i en litteraturdidaktisk diskussion som, med stöd av ledande forskare och pedagoger, resonerar kring hur man i praktiken kan arbeta med litteraturanalys i gymnasieskolan. Texten avrundas med explicita redovisningsförslag kopplade till tema och motiv i Candide.

Syftet med denna studie är att undersöka fem högstadielärares förhållningssätt till lyrik i sin svenskundervisning. De frågor som ställts är hur lärarna resonerar kring lyrik i sin undervisning med avseende på vad de ser som viktigt, vilka möjligheter och svårigheter de ser och hur de ser på syftet med att använda lyrik i svenskämnet. Som bakgrund till undersökningen ges en översikt över lyrik i svenskämnet och relevant litteraturdidaktisk forskning. Fem svensklärare yrkesverksamma på högstadiet har intervjuats. Resultatet diskuteras utifrån fyra kategorier: Hur lärarna uppgav att de arbetar med lyrik; deras syn på lyrikens plats i ämnet; hur de ser på lyrik i relation till deras elever; vad deras personliga pedagogiska mål med att använda lyrik är. Resultatet visar att lärarnas personliga smak och personliga pedagogiska ställningstaganden är viktiga faktorer i deras val av att använda eller inte använda lyrik, och att de inte kände sig tvungna att använda annat än mycket lite lyrik i sin undervisning sett till styrdokumenten. Resultatet visar vidare att flera av de intervjuade lärarna ser stora pedagogiska fördelar med lyrik i svenskundervisningen. Bland annat diskuteras lyrik som medel för att kunna uttrycka och diskutera känslor, man ser också möjligheter att arbeta språkutvecklande genom lyrik, särskilt för elever som har svårt för olika sorters prosatexter.