This study examines how literature can be used in value system education in the Swedish high school. It uses anti-oppressive theory to focus gender issues in three literary works, Jane Eyre (1847) by Charlotte Brontë, Orlando (1928) by Virginia Woolf and Mira (2016) by Eija Hetekivi Olsson. The novels are chosen with historical diversion so that they can be compared according to changing norm systems. The study is organized in two parts where the first, the literary analysis, examines how the characters relate to gender norms. The second part contains a didactic discussion on how the results from the literary analysis can be applied in the classroom. The study shows that the literary characters, even though they come from different times, deal with much the same kinds of power structures. The study argues that the characters can be used in different ways to discuss anti-oppressive questions and theory in the classroom, examples are the performative theories of Judith Butler and Iris Marion Young, and that value system education can be helped by providing students with theoretical approaches. It also argues that the supposed conflict between facts and value system knowledge is not inherent in the curriculum and can be solved by combining reading and literary analysis with anti-oppressive theory. It shows that Jane Eyre and Miira have many similarities in their relation to gender norms, while Orlando is an outsider among outsiders. Thus, Orlando can be used as a contrast to the other two in illustrating norms and in pinpointing how norms change while maintaining its regulating functions. The didactic discussion uses socio-cultural theory and critical literacy to argue that reading should take place in a social context where writing and class room dialogue are key parts of the learning process.

The thesis of this essay is how literary texts are selected in the teaching of Swedish in upper secondary school, and how teachers reflect upon gender in these selections. To answer the thesis question three methods have been used. Firstly interviews were held with five teachers of Swedish, which have been the primary source for the essay. In addition to the interviews, I have examined two literary anthologies used as teaching aid in the teaching of Swedish and lastly I analyzed the literature and authors that the teachers explicitly express that they use in their tutoring. The secondary sources of this thesis contain research on selections of fictional texts, literary canon and students’ re-production of gender. The conclusion of the essay is that four components affect the selection of texts. The superior components to the selection are the students and the teachers, mostly by the students’ ability to identify with the text and the level of knowledge of both teachers and students. The subordinate components to the selections are the materials in form of teaching aids as well as the school via the curriculum and a literary canon. The essay also concludes that teachers do not reflect upon gender in the same way in their actual selections as they do in their rhetoric about the selections of texts.

Barnlitteratur ses som en självklar del av förskolans verksamhet och det är vanligt med daglig högläsning. Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka vad förskollärare har för syn på och vad som påverkar deras val av barnlitteratur avsedd för högläsning i förskolan. För att undersöka detta har en enkätundersökning genomförts i en större och en mindre kommun. Resultatet har analyserats ur ett didaktiskt och ett ramfaktorteoretiskt perspektiv för att synliggöra de didaktiska val förskollärare gör samt vilka faktorer som kan påverka deras möjlighet att göra dessa val. Resultatet presenteras genom beskrivande statistik och visar att förskollärare anser att förskolan bör rymma flera olika genrer och i synnerhet faktaböcker, medan de själva tycks föredra verklighetstrogen skönlitteratur. Förskollärare anser att böcker som väljs bör intressera barnen, ha positiv värdegrund och locka till samtal och diskussion. Det framstår även som viktigt att barnen ska kunna identifiera sig i berättelsen. Högläsning används främst för att ge tillfälle till samvaro samt stimulera fantasi och verbal språkutveckling. Bibliotek framstår som det vanligaste sättet att införskaffa böcker och förskollärare är generellt nöjda med utbudet. Förskollärare i yngre barngrupper anser att det är viktigare att utbudet motverkar stereotypa könsroller än de i äldre barngrupper, som istället lyfter vikten av att böckerna lockar till samtal och diskussion. Den mindre kommunen verkar inte ha samma möjligheter att köpa böcker som den större kommunen men tar emot fler barnböcker som skänks. I den mindre kommunen var en positiv värdegrund viktigare medan fler förskollärare i den större kommunen lyfte genusaspekter. Förskollärare i den större kommunen lade mer tonvikt vid diskussion och förskollärare i den mindre betonade istället samvaron. Några slutsatser är alltså att förskollärares syn på barnlitteratur påverkas till viss del av vilken ålder barngruppen har, men också var i landet man bor. Anskaffandet av barnlitteratur påverkas också av den geografiska faktorn. Däremot visar studiens resultat inga skillnader vad gäller anskaffning beroende på barngruppens ålder.

This essay aims to show how the horror genre can be utilized to make reading feel relevant for studentstoday but also as foundation for teaching core values in the classroom. To conduct this study, I relied onAnders Öhmans five categories of what constitutes the horror genre but also Louise M. Rosenblattstheory of the transactionall relationship between the reader and the literary work of fiction. The literaryworks analyzed were chosen to highlight the universal aspects of literary story-telling. The works offiction used in this study are Frankenstein (1818) by Mary Shelley, The Haunting Of Hill House (1959)by Shirley Jackson and The Outsider (2018) by Stephen King. In the analysis, I examine how the centralthemes found relates to Öhman’s five categories of what constitutes the horror genre. Thereafter I discusshow these themes can be used to make reading feel relevant for students today but also as a way ofteaching core values in the classroom. This essay show that the horror genres tendencies to depictextranous forces that threatnes the ordinary order; usage of border characters and feelings of exclusioncan be usefull tools to make students more emotionally engaged in reading. It’s also clear that the horrorgenre provides a foundation for discussing abstract and universal concepts which in turn can guide themtowards a better understanding of themselves and the world around them.

This research aims to search for an underlying literary canon in the textbooks for the English 6 course in the Swedish upper secondary school. This essay also has the intention to find out whether three different curriculums affected the literary content of the textbooks and how the curriculums changed over time period of 30 years in relation to literature for the English 6 course. A convenience sample was taken in the form of six textbooks, their date of origin spread evenly between 1988 and 2017. The study found no underlying literary canon in the textbooks, with two authors at most reoccurring in four of the six textbooks. With each curriculum teachers in Sweden receive more individual trust to make a choice for themselves which literature and authors to work with. Curriculum discourse has allowed time being dedicated to other alternatives to literature, such as films, tv-series and music.

This essay, called Like a dry, dead tree on the bog, examines how the identity-bearing aspects of the dialects in fiction can be applied in teaching literature in the Swedish subject. The method used is a qualitative analysis and close reading of three works made by authors from the same area, Västerbotten and Norrbotten. The works used are The Tar Still (1953) by Sara Lidman, I Went Down To Brother (2018) by Karin Smirnoff and So Fucking Cold (2019) by Lova Lakso. The results in the analysis show that how the characters use their language, either if it is dialect or a standard variety, affects and implies their identity in relation to others and the region of Norrland, mostly in the form of affiliation or distance to a community. The discussion focuses mainly on how the dialect and its effect on identity that is shown in the works can be used in literature teaching in Sweden. Based on theories by Louise M. Rosenblatt and Lars-Göran Malmgren it suggests using the works as an opportunity for reasoning and discussing dialect and the identity-bearing aspects of it in the classroom.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur ämneslärare i svenska förhåller sig till de litteraturdidaktiska val som de ställs inför för att genom skönlitteraturen uppfylla både skolans kunskaps- och värdegrundsmål. I ett skönlitterärt moment föreligger i undervisningssammanhang en dualism om läsning endera som medel för att uppnå kunskapsmålen, eller för läsaren att ta till sig och ompröva de värderingar som speglas i verket; att lära sig mer om sig själv och omvärlden. Tidigare forskning visar att skönlitteraturen har fått en försvagad ställning i samhället och behöver ständigt försvaras i skoldebatter. De studier som ingår i litteraturundersökningen har i så stor utsträckning som möjligt valts ut i förhållande till de nya läroplanernas inträde 2011 och de äldre studierna som är utvalda relaterar till ämnet. Denna studie visar att läraren står inför ett tudelat uppdrag där skolan och undervisningen ska verka för att främja elevers utveckling, lärande och livslånga lust att lära. Läraren måste basera sina litteraturdidaktiska val på ett sätt som sammanför de båda uppdragen. Genom att använda sig av kombinationsstrategier läses litteraturen för att synliggöra både en efferent och estetisk läsning och på så vis samtidigt inkludera värderingsaspekter vid sidan om det mätbara innehållet.

Syftet med studien är att synliggöra hur ett urval lärare i årskurs 4–6 skapar en stimulerande läsmiljö och motiverar elever till läsning av skönlitteratur. Studien tog avstamp från semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare i årskurs 4–6 och utgick från självbestämmandeteorin, för att undersöka vilka arbetsmetoder som används för att stimulera både den fysiska och sociala läsmiljön. Det framkommer att samtliga lärare i studien, på olika sätt, skapar och anpassar stimulerande läsmiljö för att den ska upplevas motiverande av eleverna. Detta görs bland annat genom att erbjuda eleverna möjligheter till självbestämmande, ett brett utbud av skönlitteratur, lästid och boksamtal.

Denna kunskapsöversikt syftar till att redogöra för olika språkutvecklande arbetssätt genom skönlitteratur för lågstadieelever. Därtill behandlas vilka möjligheter och utmaningar skönlitteraturen utgör i förhållande till dagens mångkulturella skolor. Studien bygger på en systematisk litteratursökning där tio artiklar valdes ut och som ligger till grund för kunskapsöversikten. Samtliga artiklar för vårt arbete är internationella studier som är organiserade efter våra frågeställningar. Vår studie lyfter fram ordförrådsutveckling, språkutveckling, högläsning, samspel, skönlitteratur och litteraturdidaktik. Detta relaterar till vårt syfte eftersom samtliga begrepp är av stor betydelse för våra frågeställningar.          Tematisk analys användes för bearbetning av den information vi samlat in. Informationen mynnade slutligen ut i resultatdelens samtliga rubriker som svarar på våra frågeställningar. Studiens resultat visar att skönlitteratur i undervisningen är av stor vikt för de yngre barnens språkutveckling. Hur läraren väljer att arbeta med litteraturen är direkt avgörande för elevernas inställning till läsning och böcker. Därtill visar resultaten att visuella bilder och samtal om texters innehåll vid högläsning och läsning är en gynnsam metod för samtliga elevers språkutveckling. Inte minst är samtal och bilder gynnsam för dagens mångkulturella skola. Vår slutsats är att skönlitteratur som verktyg främjar inte bara elevers språk, utan bidrar även till identitetsskapande.

Examensarbetet har ämnat undersöka hur några lärare gör sina litteraturval i grundskolans senare år och vilka didaktiska utmaningar eller möjligheter som styr deras litteraturval i svenskämnet. Vi har kommit i kontakt med fyralärare och genomfört tre semistrukturerade intervjuer. Vi har utgått ifrån didaktiska, kulturella och litteraturreceptionsteorier för att analysera vårt resultat. Lärarna resonerar om processen som leder till den skönlitteratur de behandlar och läser i ämnet svenska. De beskriver sina didaktiska överväganden, elevgruppens påverkan, dagens motstånd till läsning och hur skolans resurser påverkar litteraturvalet. Lärarna ser olika på vilken litteratur som bör behandlas i svenskämnet. En lärare anser att ämnetdelvis behöver återgå till att bli ett traditionellt litteraturhistoriskt bildningsämne och behandlar gärna klassisk litteratur för att eleverna ska få med sig en gemensam kulturell referensram. Resterande tre lärare talar främst om användningen av populärkulturell ungdomslitteratur då de menar att det idag är svårare att fånga läsintresset hos unga. Vår slutsats är att lärare påverkas olika av elevers önskemål och preferenser utifrån olika aspekter, dels handlar det om skolans resurser och tillgängligheten av böcker samt vilket intresse för litteratur som den enskilde läraren har.