Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur skönlitteraturen legitimeras i svenskundervisning för årskurs 7-9 utifrån befintlig forskning inom ämnet. Studien tar sin utgångspunkt i följande två frågeställningar: Varför ska elever arbeta med skönlitteratur i skolan? Vad menar forskning att undervisning i skönlitteratur ska utveckla hos eleverna? Eftersom denna studie är en litteraturstudie har aktuell forskning valts ut utifrån bestämda begränsningar. Exempelvis har endast litteratur som berör den svenska skolan valts ut. Två doktorsavhandlingar utgör studiens huvudmaterial, därtill har fem titlar till använts för att diskutera skönlitteraturens syfte i skolan. Denna studie visar att arbetet med skönlitteratur ska fungera som verktyg för elevernas identitetsutveckling. Eleverna utvecklar sin förmåga att fylla textens tomrum med egna erfarenheter genom en subjektiv förankring. Eleven får då bearbeta sig själv och sitt liv genom litteraturen. Genom att läsa skönlitteratur utvecklas också den narrativa fantasin som gör att läsaren kommer att kunna anta andra människors perspektiv. Skönlitteraturen kan därför fungera som övergångsobjekt eller som en bro till andra människor, vilket också bidrar till att litteraturen kan lösa konflikter och som verktyg för att utveckla demokratiska värderingar. Slutligen kan också skönlitteratur läsas som språkutvecklande redskap. Det ställs höga krav på elevernas läsfärdigheter för att läsa skönlitteratur på ett djupare plan, därför krävs att skönlitteraturen inte läses helt oreflekterat och okritiskt för att uppnå sitt syfte enligt ovan. I klassrummet krävs diskussioner kring bland annat olika tolkningar och erfarenheter av texten men även diskussioner kring litteraturens sanningshalt och skillnad på fiktion och verklighet. Därför krävs också planering och uppgifter som uppmuntrar eleverna till att bli goda skönlitterära läsare. / <p>Svenska</p>

Anders Öhman argumenterar för att i litteraturundervisningen använda sig av en metod han väljer att kalla ”skugga intrigen”. Denna studies syfte har varit att försöka konkretisera hans analysmetod och att undersöka om den kan användas på texter som saknar en tydlig intrigstruktur. En analys av Öhmans bok har gjorts för att få fram ett tydligt tillvägagångssätt för analysen, vilket därefter har applicerats på Virginia Woolfs roman Mrs Dalloway. Analysen visade att en intrigskuggning av romanen var en besvärlig men ändock givande metod. Trots svårigheterna kring valet av viktiga tematikstödjande händelser blev intrigskuggningen en god lässtrategi för inlevelseläsningen. Störst möjligheter har metoden att genomföras muntligt i ett flerstämmigt klassrum samt som hjälpmedel och lässtrategi vid arbetet med svårare texter.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka möjligheterna att i pedagogisk verksamhet arbeta med populär barnlitteratur för att förankra läroplanernas värdegrund samt att undersöka vilka moraliska och/eller etiska dilemman det finns i populär barnlitteratur och hur man kan koppla samman dessa dilemman med värdegrunden som beskrivs i skolans styrdokument. Förskolan och skolans personal ska verka för att förmedla och förankra värdegrunden som beskrivs i Lpfö 98 och Lpo 94. Värdegrundsbeskrivningen är komplex och måste tolkas vilket vi försökt gestalta i vårt bakgrundskapitel. I det kapitlet finns även ett avsnitt om barnlitteratur och vad vi menar med det begreppet. Med hjälp av en narratologisk textanalys av de texter vi valt ut bland, Bokjuryns vinnare 2009, visar vi vilka etiska och moraliska problem de gestaltar och kopplar sedan detta till värdegrunden. Resultatet av vår undersökning är att alla de utvalda böckerna lyfter moraliska och/eller etiska dilemman och att dessa går att koppla till värdegrundsbegreppet. Slutsatserna av detta resultat är att eftersom det finns en koppling mellan barnlitteratur och värdegrunden öppnar det för ett aktivt arbete om värdegrundsrelaterade frågor med hjälp av barnlitteratur.

This essay examines the specific uses of literature and the implications of the expression det allmänmänskliga (what is common to all mankind) emphasized in the subject of Swedish in the curriculum for the Swedish upper secondary school, GY 2011. Using discourse analysis as a method, this essay shows that the phrase det allmänmänskliga suggests teaching literature as a way to emphasize universal experiences over time and place, thus revealing an implication of the nineteenth-century idea of World Literature. Furthermore, this essay shows that the challenges inherent in the phrase det allmänmänskliga, and its implications for World Literature, require new didactic strategies and approaches to designing courses and teaching literature. In relation to this, the essay examines theories that focus on approaches to teaching World Literature and the uses of narration as a means to understand and emphasize the specifics of World Literature and the universal experiences. The final part of this essay examines the recent use of the concept of narrativ kompetens (narrative competence) emphasizing interaction and key elements of the reading experience as a specific way to understand and approach fiction. This essay concludes that the inherent benefits of narrativ kompetens combined with approaches to teaching World Literature, seem to offer great possibilities fulfilling the obligations and the specific uses of literature suggested in the curriculum for the Swedish upper secondary school.

I denna studie undersöks kvinnliga fantasyhjältar i tre populära böcker: Röd drottning, De utvalda:tankeläsaren och Glastronen. Fantasyhjältinnorna studeras för att ta reda på hur de framställs i den studerade litteraturen ur ett genusperspektiv. Resultatet i studien diskuteras sedan med hjälp av tidigare forskning och litteraturdidaktiska perspektiv för att undersöka om den studerade litteraturen och dess fantasyhjältinnor kan användas i svenskundervisningen och för att bidra till skolans värdegrundsarbete inom genus och jämställdhet. Metoden som används i studien är närläsning, och resultatet analyseras med hjälp av ett antal genusteoretiska perspektiv. Resultatet visar att fantasyhjältinnorna i den studerade litteraturen framställs som stereotypt kvinnliga, men ibland också som normbrytande. Diskussionen av resultatet visar också att det finns en potential i den studerade litteraturen som gör att den skulle lämpa sig i svenskundervisningen på gymnasiet, både i egenskap av fantasylitteratur och genom framställningen av fantasyhjältinnorna.

Syftet med uppsatsen var att undersöka gestaltningen av manliga och kvinnliga stereotyper, samt genusordningen i den populära ungdomstrilogin Divergent (2012–2014), skriven av Veronica Roth. Det är viktigt att undersöka hur litteraturen förmedlar kulturella förställningar om manliga och kvinnliga stereotyper för att kunna problematisera och bearbeta innehållet i litteraturundervisningen. För att analysera materialet valdes en kvalitativ narratologisk textanalys med fokus på berättarperspektivet. För att strukturera upp materialet användes Maria Nikolajeva (2017) schema över manliga och kvinnliga stereotyper. Den teoretiska bakgrunden utgjordes av feministisk och genusteoretisk forskning, samt feministisk litteraturteori. Tidigare forskning visar att protagonisten Tris anses vara normbrytande genom att tillskrivas manliga stereotypa drag, t.ex. tävlingslystnad och mod. Det framgick av analysen att författaren Veronica Roth maskerar genus stereotyper i falangtillhörigheterna. Vidare framkommer att manliga karaktäriserande drag gestaltade hos en kvinnlig karaktär framträder som något positivt, medan typiskt kvinnliga karaktäriserande egenskaper gestaltade hos en manlig karaktär förefaller som något negativt. På så vis kan man se att genusordningen trots allt upprätthålls i det berättade då kvinnliga egenskaper ses som sämre än de manliga och blir på så vis underordnade i hierarkin. / This essay examines the representation of male and female stereotypes and gender-based social structures in the young adult fiction novel, Divergent (2012-2014), written by Veronica Roth. It is important to examine how popular literature discloses cultural expressions of male and female stereotypes to challenge and process content when teaching literature in upper secondary school. A qualitative, narrative text method is used to analyze the material with a focus on the narrative's point of view. The analysis is based on attributes of male and female stereotypes established by Maria Nikolajeva (2017). Feminist and gender research as well as feminist literary theory inform the theoretical background. According to research results, Tris, the female protagonist, breaks gender norms by acting strongly competitive and dauntless. These qualities are usually considered male attributes. Conclusions from the analysis are that author Veronica Roth masks gender stereotypes through the so-called fractions. Furthermore, it appears that typical male characteristics featured in a female character are positive, whereas typical female characteristics expressed through a male character are somewhat negative. Thus, the gender-based social structures of female subordination and male dominance are preserved in this narrative because of the portrayal of female characteristics as inferior to the male characteristics.

According to standardized tests, Swedish students’ reading comprehension skills are getting worse. The Swedish National Agency for Education has also stated that the lack of sufficient reading comprehension skills is particularly noticeable in regards to reading fiction. This study aims to examine theories and methods for using fiction with the purpose of increasing reading comprehension in upper secondary school. The study of previous research is coupled with interviews where four teachers share their experiences on working with fiction and reading comprehension. The results show that researchers and teachers are largely agreed upon one thing: the reading experience should come first. The teachers also claim that the students’ interest in what they are reading has a considerable impact on the development of their reading skills. However, students’ interests and experiences while reading are not explicitly part of the regulatory documents teachers are required to relate their teaching to. Furthermore, the regulatory documents are conflicted on the purpose of reading literature. While the aim of the subject Swedish focuses in part on the merits of fiction as a source for self-awareness and understanding of other people’s experiences, this is not reflected in the knowledge requirements needed to pass in the subject. If interest and reading experience were deemed as important aspects in the regulatory documents it might become easier to increase students’ reading comprehension skills. / <p>VT 2018</p>

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan de upplevda empatiska känslorna för skönlitterära karaktärer och faktiska skönlitterära vanorna hos elever i två olika årskurs nio. Empiri samlades in med hjälp av enkäter som bygger på Swedish Core Affect Scale, vilket är en beprövad metod för att mäta självrapporterade känslor. Eleverna ombads att rapportera självvärderade känslor vid läsning av en novell, Stig Dagermans Att döda ett barn. Frågorna handlade om hur eleverna tror att några av karaktärerna i novellen känner sig samt hur eleverna själva känner sig när de läser novellen. Eleverna delades sedan in i tre grupper utifrån sina faktiska skönliterära vanor. Grupperna namngavs enligt följande: Läsande, ej läsande och intresserade ej läsande. Elevernas svar på frågorna kopplades samman med forskning inom området. Enligt Theory of minde så finns ett samband mellan att läsa skönlitteratur och förmågan att känna empati. Skönlitteratur tycks kunna bidra både till bildning och ett livslångt lärande som främjar empati och demokrati. Hos eleverna i studien så finns tendenser som visar på ett samband mellan att läsa skönlitteratur och att känna empati för skönliterära karaktärer.

No description available.

Denna uppsats undersöker intertextualitet i två texter; en multimodal text i form av ett digitalt spel och en roman. Det intertextuella begreppet utgår i huvudsak från Bakhtin och Barthes. Analysen finner åtskilliga intertextuella samband i motiv och teman mellan de båda texterna. Efter analysen följer en diskussion om implementeringen av denna form av komparativ analys i en klassrumsmiljö, där diskussionen i huvudsak utgår från Olin-Scheller.