Svensklärare har ett omfattande uppdrag på sina axlar. De ska se till att eleverna genom undervisningen blir både språkligt och kommunikativt kompetenta, samtidigt som litteraturundervisningen ska leda till att eleverna lär känna sig själva och andra. Politiska intressen finns med och styr och genom exempelvis styrdokument och nationella prov samt krav på resultat läggs allt större fokus på mätningar. För litteraturundervisningens del är detta inte oproblematiskt, då läsning av skönlitteratur är ett område som upplevs svårt att mäta. Syftet med denna litteraturstudie är att bidra med kunskap kring det spänningsfält som kan uppstå mellan mätningar och meningsfullhet i litteraturundervisningen i gymnasiet. De frågeställningar som används för att uppfylla syftet är; vilka utmaningar i litteraturundervisningen framträder i forskningslitteraturen och vilka möjligheter i litteraturundervisningen framträder i forskningslitteraturen? Metoden som används är en systematisk litteraturstudie, för att sammanställa aktuell forskning kring problemområdet.I resultatet identifieras flera utmaningar. Bland annat framgår att lärare ser att läsning som utgår från elevernas egna erfarenheter och där varje möte med texten är unikt, bäddar för att eleverna kan utvecklas personligt, lära känna sig själva och andra och således få med sig något betydelsefullt från läsningen och undervisningen. Dock krockar denna bild med hur styrdokument och nationella prov uppmanar till läsning, där skönlitteratur i stället används för att exempelvis besvara frågor där svar antingen är rätt eller fel eller för att skriva texter med utgångspunkt i skönlitteraturen. Lärare tycks också ha olika sätt att förhålla sig till styrdokument och nationella prov, vissa har ett friare förhållningssätt och följer inte slaviskt policys, för att eleverna ska få med sig något av betydelse. Brist på metaspråk är en annan utmaning som framträder i studien. Resultatet visar dock att en utvecklad begreppsapparat liksom didaktisk medvetenhet kan göra det möjligt för läraren att beakta såväl styrdokumentens syftesformuleringar som kunskapskrav.Viljan att skapa meningsfullhet i undervisningen samtidigt som kraven på mätningar är överhängande leder till spänningar och dilemman för svensklärarna när undervisningen ska planeras och genomföras. Å ena sidan kan de välja att följa mätningskulturens ingångna stig, för att leverera och visa upp goda resultat och vara politiken till lags, å andra sidan kan de följa sin övertygelse om skönlitteraturens potential att bidra med meningsfullhet hos eleverna där värdegrund och demokrati också lyfts fram, men där annat riskerar att få stå tillbaka. Oavsett val är det elevernas lärande och utveckling som kan påverkas och hamna i kläm. Denna litteraturstudie visar således att det finns behov av mer kunskap kring vad spänningarna mellan mätningar och meningsfullhet innebär i praktiken för svensklärare och deras elever.

No description available.

The aim of this thesis is to study literature education using a tabletop role-playing game (TRPG) and in particular which knowledge about narratives that role-players have potential to develop during game sessions. In addition, the objective is to explore the use of the informal learning environment characterised by the TRPG medium, and provide suggestions on how teachers in Swedish upper secondary school can incorporate and further develop narrative knowledge in formal literature education. The empirical material consists of the Swedish TRPG Symbaroum – Rollspelet by Mattias Johnsson and Mattias Lilja (2018) and the tutorial adventure ’Det förlovade landet’. The analysis is based on theories on defining narrative in linear and interactive fiction, literature theory on aesthetic response and the unfinished text, and how participative narratives are created in participatory cultures. The results show that the empirical material provides a framework for a distinct plot based on a set of key events, and in order to actualize this plot the players must fill the gaps and connect the key events with intentional, narrative substance. This participative activity requires that players use their existing narrative knowledge to expand and explore the Symbaroum text universe, and can constitute an environment for narrative knowledge development and acquisition. The study also shows that literature education in Swedish upper secondary school, with inspiration from the completed study, has the potential to highlight the students role as narrative creators and promote participatory learning and creativity.

Denna studie syftar till att undersöka synen på litteraturundervisning hos svensklä-rare på gymnasiet. Detta görs genom att ställa frågan hur svensklärare konstruerar begreppet litteraturundervisning. Det undersöks också hur lärare resonerar kring ba-lansen i litteraturundervisningen mellan förhållningsätt där man närmar sig litteratur från ett analytiskt perspektiv och förhållningsätt där man utgår från den enskilde individens upplevelsevärld. Teorin som används för att analysera den sistnämnda frågan är Louise M. Rosenblatts teori om efferenta och estetiska läsningar. För att få ett nyanserat perspektiv på litteraturundervisning jämförs svenska och åländska svensklärares syn på litteraturundervisning. Fokusområdena är litteraturdidaktik och skönlitteratur, ämnet svenska och gymnasieskolan.En kvalitativ metod används då empiri samlas genom halvstrukturerade intervjuer med totalt sex gymnasielärare i svenska. Analysen av materialet görs med hjälp av den nämnda Louise M. Rosenblatts teori om efferenta och estetiska läsningar samt Örjan Torells modell för litterär kompetens.Resultatet indikerar att svensklärare som har ett estetiskt förhållningsätt som ut-gångspunkt i sin konstruktion av litteraturundervisning inte fullt ut kan realisera denna konstruktion i sin faktiska undervisning. De försöker dock att på olika sätt balansera upp det litteraturanalytiska fokus som de upplever att den formella be-dömningen kräver av undervisningen med estetiska inslag. Vidare går det att urskilja att det finns en syn på litteraturundervisning som innebär att eleverna endast kan nå personlig utveckling genom skönlitteratur med hjälp av utökade litteraturanalytiska kunskaper. Det vill säga att denna syn representerar en mer efferent utgångspunkt. Slutligen går det, utifrån denna studies förutsättningar, inte urskilja att nationella skolkulturella skillnader skulle påverka svensklärares konstruktioner av begreppet litteraturundervisning nämnvärt.

Litteraturvetaren Anders Öhman argumenterar för att använda sig av metoden somhan kallar för skugga intrigen. Skugga intrigen är en analysmetod som Öhman arbetatfram. Denna studie fokuserar på hur en gymnasielärare tillämpar metoden underdistansundervisning. I undersökningen användes observation som metod ochkompletterades genom intervjuer av undervisande lärare och fyra elever i klassen.Analysen visar på att intrigskuggning är en väl fungerande metod som går att tillämpa ien gymnasieklass. Arbetet har lett fram till följande slutsatser: Utmaningarna somuppstår vid tillämpningen av metoden är flera. Läraren måste anpassa Öhmansanalysmetod till styrdokumenten i läroplanen. Den observerade läraren i denna studiemåste införa boksamtal i smågrupper och i helklass samt, följa intrigen med eleverna ikronologisk ordning. Det är enklast att skugga intrigen muntligt vidgymnasieundervisning. Vissa av eleverna saknar litterära förkunskaper för att kunnaanalysera en novell.

Syftet med denna studie har varit att uppmärksamma hur litteratur kan påverka arbetet med demokratifrågor, och särskilt jämställdhet, inom ämnet svenska som andraspråk. Detta har gjorts genom analys av tre utvalda böcker som används av lärare som undervisar på gymnasial nivå. Analysen har skett med hjälp av två typer av utvecklingar av Bechdel-testet. Dessa utvecklingar möjliggör poängsättning genom ett värde baserat på jämställdheten i talutrymme mellan kvinnor och män respektive mellan människor som har migrationsbakgrund och människor som inte har det. Studiens resultat visar att de analyserade böckerna alla visar brister i jämställdhet, i den meningen att de kvinnliga karaktärerna får tala mindre men också sällan om något som inte innehåller en manlig referens. Av de tre böckerna innehåller två karaktärer med migrationsbakgrund, men i en av böckerna får de aldrig komma till tals och i den andra får de aldrig tala om något som inte berör deras migrationsbakgrund. I detta ljus diskuteras för det ena böckernas lämplighet gällande arbete med demokratifrågor med huvudfokus på jämställdhet under studien, och för det andra huruvida en kvantifiering av böckers jämställdhetsaspekter är giltig och användbar i samband med val av böcker för undervisningen.

Det råder könsmaktsordning i samhället vilken påverkar barn och ungas identitetsskapande. Genus genomsyrar allt barn och unga får ta del av i sin vardag – allt ifrån hur vuxna tilltalar dem och varandra till hur leksaker presenteras. Redan som treåring vet ett barn vad som förväntas av dess kön och tillrättavisar jämnåriga som bryter mot dessa förväntningar. Vidare gör könsmaktsordningen kvinnor och kvinnlighet underordnade. Det strider mot aktuell läroplan för gymnasieskolan som förespråkar jämställdhet. I och med att skönlitteratur vidgar individers perspektiv finns det en möjlighet att lyfta genusperspektivet med hjälp av skönlitterära verk i svenskundervisningen på gymnasiet. Detta examensarbete undersöker därför ett mindre antal gymnasielärares skönlitterära urvalsprocess till ämnet svenska och synliggör på så sätt huruvida de har något genusperspektiv i åtanke eller inte. Med hjälp av en intervju- och enkätundersökning kan det konstateras att: 1) eleven samt styrdokumenten är huvudsakliga faktorer för det skönlitterära urvalet hos majoriteten av studiens deltagande lärare medan bildning är en huvudsaklig faktor hos minoriteten och 2) förhållningssättet till genusperspektivet i sitt skönlitterära urval skiljer sig mellan lärarna. Genom att diskutera resultatet i relation till det teoretiska ramverket och tidigare studier kan slutsatser relaterade till lärarnas ämneskonception samt förståelse av genus som begrepp dras.

I det här arbetet undersöker vi hur dystopisk skönlitteratur kan förbereda elever till att bättre hantera katastrofer i framtiden men också hur dystopierna kan fungera som didaktiska verktyg för värdegrundsarbetet. Vi undersöker om arbetet med dystopier i skolan kan främja elevernas framtidstro, sökandet efter identitet samt det kritiska tänkandet. Studien utgår från litteraturdidaktikern Malin Alkestrands teori som återfinns hennes två böcker: Magiska möjligheter (2016) och Mothers and murderers (2021). De dystopiska skönlitterära verk som vi valt att analysera är: 1984 av George Orwell (1949), Det sextonde året av Kim Ligett (2020) och de tre böckerna i Divergent - serien av Veronica Roth (2012, 2013, 2014). Vi har valt att utföra en tematisk närläsning av de valda romanerna. I stöd av flera teoretiker och värdegrunden har vi diskuterat vårt analyserade resultat. Resultatet visar att arbetet med dystopisk skönlitteratur kan öppna upp för samtal kring etiska förhållningssätt och kritiskt tänkande. En del av de valda romanerna är mer lämpade än andra att använda sig av i undervisningen. Dock finns teman i alla de romanerna som kan motivera eleverna till att potentiellt bli mer aktiva medborgare och bli bättre förberedda för framtiden, därav fungerar de som didaktiska verktyg. Pedagogen måste vara medveten om problematiken som kan finnas i romanerna och synliggöra de värden som skolan ska förmedla till sina elever. Ett skönlitterärt verk kan inte vara utan eller med didaktisk potential.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om litteraturundervisningens betydelse och svensklärares uppfattningar om hur man kanförverkliga demokratiuppdraget i svenskämnet. Ansatsen är kvalitativ och tillvägagångsättet är semistrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats och tolkats utifrån Rosenblatts, Nussbaums och Biestas teoretiska perspektiv. Resultatet visar att svensklärarna anser att litteraturundervisningen utvecklar elevers språkutveckling och inlevelseförmåga. Vidare visar resultatet att svensklärarna menar att ett medvetet urval av litteratur och undervisningsformen boksamtal är framgångsrika för att verkliga ett värdegrundsbaserat arbetssätt. Slutsatsen är att svensklärarna delar uppfattningen om att litteraturundervisningen skapar möjligheter för att fostra in elever till demokratiska samhällsmedborgare.

Undersökningen syftar till att undersöka hur lärare uppfattar sitt uppdrag inom litteraturundervisning utifrån läroplanen, Lgr11. Studien syftar också till att undersöka hur lärare bedömer eleverna inom litteraturundervisning. Undersökningen bygger på en kvalitativ intervjuundersökning, där lärares uppfattningar om ämnet, är det som utgör materialet för undersökningen. Forskningsområdet för studien bygger på att litteraturundervisning kan ha stor betydelse för eleverna som individer, men det krävs då att undervisningen bearbetas på rätt sätt för att dess fulla potential ska kunna uppnås. Tidigare forskning har visat att det kan finnas en problematik i att bedöma eleverna inom området, därför blev det relevant att i denna studie undersöka detta. Den teori som ligger i grunden för undersökningen är litteraturdidaktiken. Kortfattat säger den teorin att kärnan i litteraturundervisning är att bearbeta litteraturen och även den påvisar att det finns en problematik kring bedömning av eleverna inom ämnet. Fem lärare blir i studien intervjuade och ur dataanalysen framkommer intressanta likheter och skillnader lärarna emellan. Gemensamt uppfattar samtliga lärare sitt uppdrag som viktigt. Lärarna arbetar också trots sin osäkerhet kring litteraturundervisningens innehåll och bedömning, på ett givande sätt i förhållande till bakgrunden och den tidigare forskning som presenteras. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-13</p>