I denna magisteruppsats undersöks Julia Donaldsons engelska bilderböcker i svensk översättning av barnboksförfattaren Lennart Hellsing. Huvudsyftet med denna studie är att avgöra om de svenska måltexterna även bär drag av Hellsings egen författarstil. För att kunna undersöka detta har Kårelands tidigare forskning (2002) om Hellsings litterära produktion använts för att ta fram stilvariabler. Dessa stilvariabler har sedan applicerats på måltexterna i denna fallstudie. Det teoretiska ramverket orienterar sig inom deskriptiv översättningsvetenskap och Tourys (1995) modell för rekonstruktion av översättningsnormer används. Detta möjliggör placerandet av källtexter (KT) och måltexter (MT) i en sociokulturell kontext. I den deskriptiva analysen jämförs KT med MT och översättning som begrepp förstås som något som omgärdas av översättningsnormer vid en viss tidpunkt och inom en viss kultur. Resultaten visar att Hellsings stil som författare återfanns i de översatta texterna och resultaten pekar även mot att översättningen av dessa texter kan ses som en acceptansinriktad praktik. / This master’s thesis looks at the translation of Julia Donaldson’s English picture books into Swedish by the Swedish children’s author Lennart Hellsing. The main aim of the study is to determine whether the translation of the original (source) texts involves the transference of Hellsing’s writing style into the translated (target) texts. Earlier research, carried out by Kåreland (2002), is employed in order to pinpoint Hellsing’s distinctive style as a writer. The style variables apparent in Hellsing’s own writing were thereby identified and these are applied to the analysed target texts in this case study. The theoretical framework is based on descriptive translation studies (DTS) and the use of Toury’s model (1995) for reconstructing translational norms allows the source texts (ST) and target texts (TT) to be put into a sociocultural context. By working within this framework a descriptive analysis is used to describe and compare the ST and TT and the concept of translation as a practice governed by certain translational norms at a certain moment in time and within a certain culture is applied. The findings show that Hellsing’s style as a writer can also be detected in his translations of Donaldson’s picture books. The results of this case study also indicate that the translation of these texts can be considered to be a target culture oriented practice.

No description available.

Den här uppsatsen ingår i det forskningsfält som undersöker hur konstnärer skildras i fiktion. Specifikt handlar den om författarroller på film, ett område som beforskats i såväl Tyskland som den anglosaxiska världen (kända exempel är Kirsten Netzows Schriftstellerfilme(2005) samt antologin The Writer on Film (2013)) men knappt alls i Sverige. Den kretsar därför kring svensk film, samtidigt som den anknyter till det internationella fältet. Undersökningen baseras på kunskap om genrer i svensk film samt litteratursociologiska perspektiv. I det senare skiljer den sig från det mesta inom området, inte minst i ambitionen att undersöka sociala och professionella sammanhang kring författarroller på film. Efter inledande breda kapitel om historia och ideal kring författarroller följer undersökningens djupanalyser, vilka fokuserar på filmer inom det spann som kallas relationsfilm. Detta begrepp spänner över en stor del av svensk filmhistoria som kännetecknas av fokus på romantik, familje- och vänskapsrelationer och dessas spänningar, problem och utveckling.        Som fallstudier har valts fem relationsfilmer från olika perioder i svensk filmhistoria: Thomas Graals bästa film (1917),En Kärleksnatt vid Öresund (1931),Vi tre debutera (1953),Känd från TV(2001) samt Kärlek Deluxe (2014).Samtliga dessa filmer har författare i bärande roller och skildrar samtidigt i någon mening händelser inom litteratursamhället, inte minst förlagsbranschen.         Materialet undersöks utifrån fem perspektiv, baserade i kunskap från befintlig forskning: Omgivningar; Genrer, modus och troper; Drivkraft och processer; Relationer samtIdeal och sensmoral.  I undersökningen diskuteras relationsfilmens konventioner såväl i relation till myter och traditioner kring författares kärleksliv som i anslutning till professionella relationer. Bland annat diskuteras tendensen att skildra litteratursamhället som en tudelad värld byggd på – till exempel - konkurrens mellan olika genrer, ”högt och lågt”, eller dolt och offentligt.      En av flera centrala slutsatser är att författarfilmer generellt möjliggör en extra dimension av berättande inom berättelsen, ofta i form av en bok som produceras under handlingens gång, och som förstärker och speglar filmhandlingen. I just relationsfilmer blir detta ett ytterligare lager av den identifikation med författarpositionen som åskådaren bjuds in till. Författarna i dessa filmer är, sammantaget, vardagliga gestalter med allmänmänskliga problem och egenskaper, men ges samtidigt – genom myter om yrket, berättandekonventioner kring kreativitet och skildringar av branschrelationer - fler dimensioner som gör dem till attraktiva protagonister i breda filmgenrer. Uppsatsens titel syftar på just denna balans mellan spänning och vardaglighet, som Anders Marklund kallat ”inte alltför främmande”.      Efter analyskapitlen och diskussionen följer också en skiss till en historik - utan minsta anspråk på fullständighet - över författare i svensk film. / This thesis connects to the research field studying how artists are portrayed in fiction. Specifically, it deals with representations of writers and authorship in film, an area explored both in Germany and in the English speaking world (notable examples are Kirsten NetzowsSchriftstellerfilmefrom 2005 and the anthology The Writer on Filmfrom 2013) but hardly at all in Sweden. This thesis evolves around Swedish film, while also connecting to the international field.     The study is based in knowledge of genres in Swedish film in general as well as in literature sociology. In terms of the latter it differs from many contributions to the area, especially in the ambition to look at the social and professional contexts around the figure of the writer in film.      The initial broad chapters on writer history and myths are followed by five film studies, focusing on one film each within the genre known as ”relationship film” (relationsfilm): films focused on the tensions, problems and developments of romantic relationships as well as those of family and friendship. (The concept itself encompasses a large part of Swedish film history).       The five chosen case studies are relationship films from different eras of Swedish film history: Thomas Graals bästa film (1917),En Kärleksnatt vid Öresund (1931),Vi tre debutera (1953),Känd från TV(2001) and Kärlek Deluxe (2014).The films all feature writers as main or central characters while also depicting events within the world of literature, particularly the publishing industry. The analysis departs in five perspectives, based in existing research on the area: Environments (Omgivningar); Genres, modes and tropes(Genrer, modus och troper); Incentives and processes (Drivkraft och processer); Relations (Relationer) and Ideals and message (Ideal och sensmoral).       The analysis discusses the conventions of relationship films in connection to myths surrounding the love lives of writers as well as to professional relationships in the book trade. One example is the tendency to depict the world of literature as a divided, dual world built on competition between things like different genres, ”highbrow and lowbrow” material or public versus hidden aspects of the creative process.      One conclusion is that writer films in general enables an additional dimension of storytelling within the frame narrative, often in the shape of a book produced during the course of the film, which mirrors and strengthens the message and moral of the story. In relationship films in particular, this can serve to create an extra layer to the identification with the writer position into which the spectator is invited. Writers in these movies are, in general, everyday figures with common, relatable problems and characteristics, but at the same time – through myths about the profession and narrative conventions surrounding creativity - given additional dimensions which make them attractive as protagonists in popular film genres.The title of the thesis, which can roughly be translated as ”No total strangers”, is a paraphrase of the concept ”Inte alltför främmande” (”Not too strange”) by the Swedish movie and literature scholar Anders Marklund. It refers to a central feature of relationship films: the balance between making the central characters relatable and common, and at the same time interesting enough to provide some escapism. In this thesis, it refers to this balance in relation to fictional writers (and others in the book trade) in particular.      In addition to the chapters of analysis and the discussion, I have also included a first draft – without any claims of completeness - for a history of writers in Swedish film.

This thesis is a reception study of Susanne Ostens book, theatre play and children’s film Flickan, mamman och demonerna. The study aims to examine how proffesional crituiqe, published in daily press and journals, handles the crituiqes genre conventions with the theorie that if the cirtic averts from the crituiqes genre conventions that their/societys doxa on what we expect from children’s art will become more visible, and the inescapable follow up question: does this ecpectation mirror how we perceive children and their capabilities?  The theorie is an investigation of the professor and litterary scholar Anders Johansson’s essay Slitas itu publisched Critica Obscura: Litteraturkritiska essäer, where Johansson makes the claim that socitys doxa will become visible if the ciric does not follow the crituiqes genre conventions and that this will lead to an erosion of the crituiqes porpose. Johanssons theory is acompanied by, amongst others, Jaquline Rose’s The Case of Peter Pan, Or, The Impossibility of Children's Fiction, and Perry Nodelmans article “The Other: Orientalism, Colonialism, and Children’s Literature” pulished in Children’s Literature Association Quarterly17, no, chosen since the thesis as a whole practices a post colonial reading of the chosen crituiqe. The result of the investigation is that: where the critic averts from the crituiques genre conventions, and involves their own oppinions without porper motivation (E.g. where affective failures has occurred) in the text, a clear pattern of our conteporary doxa of how we perceive children and how the art made for them should behave/be. The pattern/tendancy found is that children’s art is expected to have a didactic value, that the piece of art should mirror the childs “reality”, have an indisputable and understandable point, and not evoke too many negative feelings. The thesis is woven, in a esseyistic style, with hard-to-grasp memories of the authors childhood and the academic form.

The aim of this study is to study the construction of literary values. I have been looking at how literature awarded with sponsored literary prizes has been reviewed in four major English and American newspapers. I have been studying the reception of literature by Ian McEwan, Hilary Mantel, Colm Tóibín and Zadie Smith between 2000 and 2012. The prizes in focus are the Man Booker Prize, the Orange prize for fiction and the Costa Awards. There seems to be an increasing number of articles related to each author after they have been awarded a prize, however with little change in the content of the reviews. The non critical articles seems to move towards a more personal angle. I have also found that critics tend to position the authors’ works in comparision to canonised authorships rather than discussing the literature as awarded.

Syftet med denna uppsats är att undersöka synen på författarroll, skrivande och genus i Virginia Woolfs ”Professions for Women” och Karolina Ramqvists Det är natten. Författaren och den som skriver utifrån följande frågeställningar: Vilka hinder för författarskap gestaltas? Vilka er­farenhet­er av kvinnligt författarskap förmedlas? Vilka likheter och skillnader finns i Woolfs och Ramqvists perspektiv? Teorin hämtas från genusvetenskapliga perspektiv, hos främst Simone de Beauvoir och Yvonne Hirdman, samt litteratursociologiska perspektiv från Johan Svedjedal. Undersökningen utförs genom komparativ metod samt närläsning och knyter an till bland andra Anne E. Fernalds och Sue Roes forskning om Woolfs ”Professions for Women”, samt bidrar till ny forskning om Karolina Ramqvists författarskap som är relativt outforskat inom litteraturvetenskap. Virginia Woolf anser att författaryrket utgör ett friare alternativ för kvinnor än andra yrken, och ser sin väg till detta arbete som enkel. Hon uttrycker också att hennes val att skriva inte inneburit några problem för omgivningen och att hon inte hindrats av ekonomiska omständighet­er. Ramqvist berättar att hon inte trodde att hon det var möjligt för henne att bli författare i egenskap av kvinna och att skrivandet utgör ett problem för hennes relationer. Hade hon haft högre ekonomisk status menar Ramqvist att hon inte nödvändigtvis hade arbetat som författare. Hon kommenterar Woolfs ”Professions for Women” och menar att Virginia Woolf kunde bli författare just för att hon hade ekonomiskt kapital. Woolf lyfter inre omständigheter och genusrelaterade attityder som centrala problem­ för kvinnliga författare medan Ramqvist redogör för yttre omständigheter, som främst är samman- kopplade med omgivningens och offentlighetens förväntningar och krav. Woolf kan sägas göra större anspråk på att hennes erfarenheter ska anses vara en kollektiv erfaren­het hos kvinnliga författare, medan Ramqvist främst diskuterar utifrån ett eget perspektiv. Ramqvist uttrycker exempelvis också en distans mellan sin egen uppfattning om moderskapets påverkan på för­fattarskap jämfört med sina kvinnliga författarkollegor. Woolf diskuterar inte moderskap i sin text men tar sin utgångspunkt i ”ängeln i huset”, som ska förstås som ett ideal och en attityd där kvinnan är insmickrande och uppoffrande mot sin om­givning, samt framstående inom hem och familjeliv. Ramqvist kommenterar Woolfs begrepp och anser det vara Woolfs egen upp­fattning om kvinnoideal. Hon diskuterar inte sina egna omständigheter utifrån ”ängeln i huset”, men det är möjligt att tolka exempelvis hennes yttrande om att göra sig otillgänglig för mäns behov som en del av vad Woolf kallar att döda ängeln i huset: enligt Woolf alla kvinnliga författares uppgift.