No description available.

Världen står idag inför en demografisk och urban utveckling - vi blir äldre och bor i allt större utsträckning i städer. Detta ställer i sin tur större krav på samhället i fråga om vård och omsorg samt långsiktig planering, då det behövs fler bostäder samt offentliga miljöer som är anpassade för äldre. Enligt Boverket saknas det idag bostäder och boendemiljöer som är väl anpassade till de äldres behov. Detta leder till brister i tillgänglighet inom det ordinarie bostadsbeståndet där ett antal kommuner saknar tillräckligt med platser i särskilt boende för att möta bostadsbehovet. Flyttfrekvensen bland de äldre är ganska låg då många av de äldre vill bo kvar i sina bostäder så länge som det är möjligt. Detta kan i sin tur leda till att en inlåsningseffekt uppstår för de äldre som vill flytta men som inte har någon möjlighet till detta. Detta kandatarbete syftar till att skapa ett gestaltande program för ett seniorgrannskap i Karlskrona - ett grannskap som är skapad för äldre. Seniorgrannskapet ska bland annat bidra till att flyttfrekvensen bland de äldre ökar. Vidare syftar arbetet till att uppmärksamma seniorperspektivet i den fysiska planeringen och att kunna ge ett bättre planeringsunderlag för framtida planering med äldre i fokus. Seniorgrannskapet grundar sig på de riktlinjer som framgår i WHO:s dokument Global age- friendly cities: a guide och på WHO:s definition av en äldrevänlig stad. Utöver detta bygger seniorgrannskapet även på dokument som Karlskrona kommun har tagit fram och på önskemål som brukare har framfört vid intervjuer.

Syftet med denna uppsats är att studera vad Malmö kommun gör för att framställa tätorten Tygelsjö som en attraktiv livsmiljö, samt mot vem och vilka man inriktar sig i detta arbete. För att uppnå detta syfte har vi formulerat följande två problemfrågeställningar: 1. Vad anser de boende i Tygelsjö att Malmö kommun gör för att skapa en attraktiv livsmiljö i tätortsområdet Tygelsjö? 2. Vilken målgrupp vill Malmö kommun främst attrahera till en tätort som Tygelsjö? Därefter har vi i en teoridel undersökt diverse litteratur för att bygga upp en grundläggande förståelse för ämnet och undersökningsområdet. Detta har vi sedan kopplat till en empirisk del där vi genomfört en kvalitativ intervju med en kommunalanställd platschef samt gjort en enkätundersökning med Tygelsjös invånare. Den empiriska delen har genererat resultat från undersökningen och dessa har vi i en analysdel försökt att tolka och analysera för att finna eventuella samband med teorin, men även avsteg från teorin. Slutligen har vi konkretiserat detta i en slutsats. Vi kan konstatera att Malmö kommun är en aktiv aktör i sin strävan att platsmarknadsföra Tygelsjö som en attraktiv boendeplats för familjer och enskilda individer med varierad inkomst. Kommunen säger sig inte inrikta sig mot en särskild målgrupp, men vi upplever att det främst är unga vuxna barnfamiljer som området Tygelsjö vänder sig till. Priserna för de bostäderna som erbjuds, varierar i både storlek och pris för att passa så många familjer som möjligt spridda över inkomstskalan. Vi anser att vi uppnått syftet med denna uppsats och att vi har besvarat frågeställningarna.

No description available.

Det här projektet presenterar hur inredningsarkitektur skulle kunna ta hand om efterlämnade exteriöra stadsrum och undersöker detta mer specifikt genom att ta sig an Hägerstens torg i Axelsberg – ett senmodernistiskt förortstorg i Stockholm, som historiskt varit mer attraktivt och livligt men idag står och förfaller. Projektet arbetar följaktligen med rumskategorin torg, vilket är viktiga mötesplatser och rumsliga uttryck för de demokratiska värderingar som vårt samhälle bygger på. Genom plats- och rumsanalyser, gestaltande undersökningar och formstudier, ritningar samt visualiseringar, presenterar rapporten tre gestaltningsförslag som med sina kontemplativa inslag önskar få människorna på torget att få syn på sig själva och på varandra. De tre gestaltningsförslagen stärker varandra och fungerar som en integrerad helhet. Nya skulpturala möbler blir ett tillägg som möjliggör social interaktion på platsen. En omgestaltad yta på en redan existerande cirkulär markbeläggning gör platsen mer iögonfallande och uppmärksammar passerande på platsen, sig själva och varandra. Den mur som finns på torget utvecklas med cirkulära reflekterande material som aktiverar rummet genom att reflektera platsen och människorna som befolkar den. Därigenom förbättras torgets och befolkningens rumsliga upplevelser, även den tid som spenderas på platsen kan då förlängas. Designförslagen vill återaktivera torgets centrala roll i samhället, som social och demokratisk plats för mellanmänskliga möten. Projektet belyser således vikten av inredningsarkitektur i planeringen av våra stadsrum, och hävdar att inredningsarkitekter behöver, i högre utsträckning än idag, erövra gestaltandet av våra urbana livsmiljöer för att främja mellanmänskliga möten, den rumsliga upplevelsen och lusten av att vara i ett rum.

No description available.