Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är den vanligaste orsaken till för tidig död. Cirka 23 000 personer drabbades av hjärtinfarkt år 2021, varav 4700 personer avled. Trots att det har skett en minskning av dödsfall under de senaste 15 åren finns det förbättringspotential när det kommer till att göra livsstilsförändringar bland personer för att undvika att drabbas av hjärtinfarkt. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av att genomföra livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudien baserades på åtta kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i Cinahl, Scopus och PsycInfo. Analysen genomfördes med hjälp av Friberg’s femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och sju underkategorier. Kategorierna var: Faktorer som begränsar genomförandet av livsstilsförändringar och Faktorer som främjar genomförandet av livsstilsförändringar. Konklusion: Genomförandet av livsstilsförändringar visade sig vara varierande. Det framkom faktorer som både främjade och begränsade genomförandet. Vårdpersonal behöver därför beakta varje patients egna erfarenheter för att kunna ge god och lämplig omvårdnad. Vidare forskning behövs för att förstå varje patients behov av stöd och information.

Bakgrund: Polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) är den vanligaste endokrina sjukdomen som drabbar upp till 13 procent av kvinnor i fertil ålder. PCOS innebär en obalans av kvinnliga könshormoner som leder till multipla cystor på äggstockarna. Syndromet medför en rubbning av kvinnans hormonella och metabola funktioner. Egenvård är en viktig del i behandlingen vid PCOS. För att sjuksköterskan ska kunna ge varje kvinna/patient den bästa och individanpassade omvårdnaden behöver hen ha kunskap om hur kvinnor upplever egenvård vid PCOS. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av egenvård vid polycystiskt ovarialsyndrom. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes av kvalitativa artiklar. Tolv resultatartiklar kvalitetsgranskades för att inkluderas i resultatet och analyserades med hjälp av Fribergs fyra analyssteg. Resultat: Litteraturöversiktens resultat presenteras med två huvudkategorier: Betydelsen av balans och Betydelsen av kunskap. Kvinnor med PCOS upplevde utmaningar i sin egenvård och konstaterade vikten av att hitta balans och hållbara livsstilsförändringar. Motivationen spelade stor roll och ett eget engagemang var viktigt för att ta kontroll över sina symtom. Kvinnorna upplevde en brist på individuella egenvårdsråd från sjukvården vilket bidrog till svårigheter att lyckas med livsstilsförändringar och en upplevd avsaknad av empati och förståelse från sjukvården. Detta resulterade i att kvinnorna sökte sig online för egenvårdsråd för att hantera sin PCOS. Slutsats: Upplevelsen som kvinnor med PCOS har av egenvård beror till stor del på egenvårdsbrist. Det är därför viktigt att hälso- och sjukvården har kunskap och engagemang för att kunna stötta kvinnor med PCOS i sin egenvård.

Förmaksflimmer är en folksjukdom som drabbar minst 3 % av västvärldens befolkning. Sjukdomen orsakar inte bara risk för förtidig död utan kan också leda till försämrad livskvalitet. Senare års forskning visar att påverkbara livsstilsfaktorer såsom övervikt, överkonsumtion av alkohol, hypertoni, diabetes och sömnapné är en del i orsaken till uppkomst av förmaksflimmer. Sjuksköterskan har en viktig roll i det hälsofrämjande samtalet att hjälpa patienter till livsstilsförändringar. Hur sjuksköterskor kan arbeta hälsofrämjande med behandling av riskfaktorer för patienter drabbade av förmaksflimmer är sparsamt beforskat. Syftet med studien är att belysa faktorer som främjar livsstilsförändring hos patienter med symtomgivande förmaksflimmer. Metoden är en litteraturstudie där fyra kvalitativa och fem kvantitativa artiklar använts. Resultatet visar att motivation, kunskap och stöd men framförallt ett personcentrerat förhållningssätt är viktigt vid livsstilsförändringar.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som består av höga glukosnivåer i blodet. Att drabbas av diabetes typ 2 innebär förändring i individens liv. Livsstilsförändringar såsom att öka motion och genomföra kostförändringar kan komplettera eller ersätta medicinska behandlingar hos diabetiker. Det är viktigt att patienter tar ansvar för sin egen vård för att kunna undvika framtida komplikationer. Sjukdomen kan skapa lidande hos patienten, en förändrad livsstil kan förbättra patientens sjukdomstillstånd och bidra till en god hälsa och välbefinnande. Kroppen har en stor betydelse för människan och genom kroppen har vi tillgång till världen. Vid livsstilsförändringar framstår kroppen främmande, jämfört med en kropp som tidigare var bekant för diabetiker. Sjuksköterskans roll är att ha patientens livsvärld i fokus, att informera och motivera patienten samt skapa en god vårdrelation. Syfte med denna studie är att belysa patienters upplevelse i samband med livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Litteraturstudien bygger på 10 vetenskapliga artiklar. Data har analyserat med hjälp av Axelssons (2012, s. 212-214) modell för litteraturstudier. I resultatet framkommer tre teman som består av: Att utkämpa kamp för att uppnå mening, Att varsebli kroppen och Att bli bekräftad av vården. I samband med att livsstilsförändringar blev aktuellt för patienten, uppstod också rädsla och oro inför sena komplikationer och förtidig död vilket ledde till att de tog sjukdomen på allvar. En del patienter upplevde mening och sammanhang i samband med livsstilsförändringar där de insåg att de kan få ett hälsosammare liv. Det framkommer även att patienterna är i behov av information och bekräftelse från vården för att genomföra livsstilsförändringar.

No description available.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom är vanlig hos äldre men på senare tid även blivit mer vanlig i yngre åldrar på grund av ohälsosam livsstil. Sjukdomen behandlas med hjälp av livsstilsförändringar samt medicin. Om sjukdomen inte behandlas leder det till komplikationer så som njursvikt, blindhet, hjärt- och kärlsjukdomar. Många komplikationer kan förebyggas med hjälp av en hälsosam livsstil. De flesta patienter med  diabetes  typ  2  ställs  inför  en  utmaning  att  ändra  sin  livsstil,  där livsstilasförändringar upplevs som krävande och komplicerade. Syftet med studien var att ta reda på vad sjukvårdspersonal använder sig av för strategier i mötet med patienten för att patienten ska genomföra sina livsstilsförändringar. Metoden utgörs av en litteraturstudie av  sex kvalitativa och fyra kvantitativa studier.   Resultatet utgjordes av två huvudteman, det första var sjuksköterskans roll att ge patienten förståelse om sin sjukdom med två subteman. Det andra huvudtemat var motiverande samtal med tre subteman. I  resultatet  betonas  att  sjuksköterskan  har  en  viktig  roll  i  att  se  till  att patienten har en god förståelse om sin sjukdom genom att ge patienten adekvat information om behandling och hur patienten kan undvika senkomplikationer. Sjuksköterskan har också en viktig roll i att motivera patienten att genomföra livsstilsförändringar, att finnas där som ett stöd. Motiverande samtal är den bästa strategin sjuksköterskor kan använda sig av vid behandling av diabetes typ 2 patienter. Det är viktigt att försöka få patienter med diabetes typ 2 behandlas utan medicin, dels för att patienten mår bättre i sin sjukdom och risken att drabbas av följdsjukdomar minskar och bidrar till en hållbar utveckling av vården.

I dagens samhälle är övervikt och fetma allt vanligare, fler människor dör av övervikt än undervikt i världen. Livsstilsrelaterade problem och levnadsvanor så som stillasittande och ohälsosamma matvanor ökar både nationellt och globalt. Till följd av den ökade övervikten ökar belastningen på samhället men även på hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja och motivera patienter till en mer hälsosam livsstil och motiverande samtal (MI) kan vara ett verktyg för sjuksköterskan att göra det. Syfte med studien är att undersöka hur MI kan stödja patienter med övervikt till att genomföra livsstilsförändringar. Då det fanns många tidigare studier om MI gjordes en litteraturstudie. Resultatet visade på att MI hade effekt på att hjälpa patienten till insikt om hinder i förändringsprocessen men även stärka patientens självförmåga för att kunna genomföra en förändring av ohälsosamma levnadsvanor. Resultatet visar även en förbättring av metabola riskmarkörer till följd av MI. Dock varierar resultatet på hur MI påverkar följsamheten till förändring och detta kan bero på patientens initiala attityd till hälso- och sjukvården och hur motiverade de var från början.

Socialstyrelsen rekommenderar i nationella riktlinjer att hälso och sjukvården skall erbjuda organiserad individanpassad fysisk träning under tre till sex månader till alla patienter som genomgått hjärtinfarkt, PCI eller bypasskirurgi. I dessa riktlinjer läggs stor vikt vid insatser för att stödja patienterna till hälsosammare levnadsvanor och på så sätt förebygga både ny kranskärlssjukdom och återinsjuknande. Hjärtrehabilitering har till syfte att reducera riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer, den kan vara utformad på olika sätt men innefattar oftast fysisk träning, utbildning och psykologisk stöttning i form av stödjande samtal. Patientundervisning är en nyckelkomponent i hjärtrehabilitering. Patienten måste ha en vilja att göra livsstilsförändringar och en förståelse för sin situation och kroniska sjukdom.Denna studies syfte är att identifiera om medverkan i hjärtrehabiliteringsprogram leder till effekter på patienternas livsstilsvanor och uppmätta fysiologiska mätvärden.Studien är prospektiv med en kvantitativ ansats, varje patient är sin egen kontroll.Statistisk analys är gjord för att studera förändring över tid.Under år 2006-2007 erbjöds 112 patienter deltagande i hjärtrehabilitering på ett mindre sjukhus i Västsverige. De ombads att besvara enkäter före, efter och ett år efter hjärtrehabilitering. 61 patienter (n=61) inkluderades slutligen i studien.Resultatet visade signifikanta värden på att patienternas lipidstatus förbättrades och rökning/snusning minskade, både direkt efter hjärtrehabilitering och bibehölls ett år efter. Patienternas vikt och systoliska blodtryck var signifikant högre ett år efter hjärtrehabilitering. Både det fysiska och psykiska välmåendet skattades högt, direkt efter hjärtrehabiliteringen sågs en signifikant höjning av fysiskt välmående. Tendensen i patienternas levnadsvanor visar dock att det var svårt att bibehålla livsstilsförändringarna. / Program: Fristående kurs

Bakgrund: Metabolt syndrom är ett samlingsnamn för riskfaktorer som kan orsaka allvarliga komplikationer som hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2. Tillståndet ökar kraftigt i världen och är ett globalt problem som är starkt associerat till hur personen lever sitt vardagliga liv. Därför är livsstilsförändringar avgörande för att främja hälsa hos personer med metabolt syndrom. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva hur sjuksköterskan kan främja egenvården och livsstilsförändringar hos personer som har metabolt syndrom. Metod: Underlaget för litteraturstudien hämtades från databasen Medline via sökmotor Pubmed. Totalt 10 kvalitetsgranskade artiklar som besvarade litteraturstudiens syfte valdes för inkludering. Artiklarna innehöll både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Huvudresultat: Insamlat material uppvisade att undervisning och rådgivning inom egenvård är viktiga aspekter för att verkställa livsstilsförändringar hos personer med metabolt syndrom. Att vara tillräckligt kompetent inom egenvårdsåtgärder är avgörande i sjuksköterskeprofessionen. Med hjälp av olika slag av underlag kan sjuksköterskan genomföra strukturerad undervisning, rådgivning samt uppföljning med personer som är i behov av att förändra levnadsvanor. Slutsats: Litteraturstudien visade att sjuksköterskan kan bidra till att främja genomförandet av egenvården hos personer med metabolt syndrom genom att vägleda till livsstilsförändringar. I och med att personerna upprätthåller sin egenvård bildas i längden en livsstilsförändring som förbättrar metabolt syndrom.

<p>Hjärtinfarkt är ett sjukdom som påverkar hela familjesituationen. Närstående till personer som insjuknat i hjärtinfarkt kan uppleva högre grad av oro, rädsla och osäkerhet än personen som insjuknat. Syftet var att genom en systematisk litteraturstudie belysa närståendes upplevelser till personer som insjuknat i hjärtinfarkt. Sökningar gjordes i PubMed och Cinahl. Studiernas resultat sammanfördes och analyserades utifrån innehållsanalys vilket resulterade i tre huvudkategorier och fem subkategorier. Resultatet visade att närstående påverkades fysiskt, psykiskt och socialt. Många män till kvinnor med hjärtinfarkt upplevde en känsla av maktlöshet av att inte veta hur hälsan för personen som insjuknat i hjärtinfarkt skulle utvecklas framöver. Känslor som ilska, frustration och ökad osäkerhet var vanligt i det tidiga skedet av rehabiliteringen. Den nya livssituationen för närstående innebar stora förändringar i det dagliga livet. De upplevde det ökade ansvaret som frihetsberövande medan andra kände sig mer tillfredställda att kunna hjälpa till och få en central roll i hemmet. Genom att närståendes situation tas upp i omvårdnaden och får mer stöd av vårdpersonalen kan det leda till att personen som insjuknat i hjärtinfarkt får ett bättre stöd.</p>