<p>Stress är ett samhällsproblem som påverkar människan fysiskt och psykiskt. Att dessutom vara kvinna kan upplevas som extra kravfyllt då samhällets normer fortfarande klassificerar mannen som normen. Stress är ett fenomen som är svårt att påvisa då alla individer upplever stress på olika sätt. Detta problematiserar troligtvis forskningen då stress inte är påvisbart i samma utsträckning som andra företeelser. Dock har det gjorts en hel del forskning i ämnet och det finns även pågående forskning. Denna undersöknings syfte har varit att undersöka hur kvinnor upplever stress. Stress sett ur ett kvinnligt perspektiv innebär att fokus läggs på kvinnors sätt att se på stress. Hur ser kvinnor på sin och andras stress? Hur ser kvinnor på stressen sett ur ett genusperspektiv? Ser kvinnor skillnader mellan den manliga och kvinnliga stressen?</p>

<p>Förändring är ofta synonymt med livets olika faser; somliga utgör en naturlig del av livet medan andra sker mer eller mindre oväntat. Oavsett hur välkommen en förändring är har vi att förhålla oss till dess konsekvenser och innebörder. Människans förmåga att anpassa sig till nya situationer och utveckla strategier att hantera förändrade livsvillkor är av betydelse för hennes välmående och känsla av sammanhang. Kulturella aspekter och samhälleliga normer inverkar på hur sociala grupper och förhållanden definieras och värderas. Ett par av de människor som kommer till tals i föreliggande antologi upplever ett glapp mellan sin egen vardagsnära upplevelse och samhälleliga föreställningar. Andra utsagor nyanserar existerande schablonbilder. En övergripande strävan är att lyfta fram styrkan hos grupper som utifrån ett samhällsperspektiv tenderar att betraktas som svaga. I antologin står att läsa om föräldraperspektivet på skolgången för barn med funktionshinder, människors väg tillbaka till arbete efter en längre tids sjukdom, sjukskrivnas identitetsskapande samt aspekter av livet som pensionär.</p>

<p>Under de senaste decennierna har det skett stora förändringar när det gäller synen på individen och vad som kan uppfattas vara normalt eller avvikande. Denna antologi utgår ifrån hur individers livsvillkor och identitet skapas i dagens moderna samhälle. Samtliga bidrag utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv i vilket fokus ligger på mänskliga relationer, samt hur verklighetsuppfattningar konstrueras genom individens sociala samspel i samhället. De olika teman som studerats är skilsmässa, homosexualitet, flyktingar och könsroller. Karin Berglund har studerat hur individen kan påverkas av en skilsmässa. Jessica Lifström har studerat hur homosexuella upplever sina livsvillkor. Astrid Bolados Aguilera har studerat hur flyktingar kan påverkas i och med en inflyttning till ett främmande land. Maria – Theresia Rosén har studerat hur barn kan uppfatta den rådande synen på kön i dagens samhälle. För att studera dessa teman har vi utfört intervjuer som har kodats och analyserats utifrån grundad teori. Det som framkommit i samtliga bidrag är att omgivningen i form av uppväxtvillkor och olika institutioner har stor betydelse för den enskilde individens identitetsskapande, livsvillkor och socialisering. Samt att synen på vad som betraktas vad som uppfattas som normalt och avvikande i samhället är beroende av kontext, tid och rum.</p>

<p>Dagligen exponeras vi av information om hur vi bör träna, äta och leva för att må bra. Rådgivning står att finna överallt, via TV, Internet och veckotidningar där olika hälso- och skönhetsexperter ger tips och råd om hur vi bäst kan hålla kroppen i form. Antologin Skönhetens dimensioner behandlar ämnen som rör kroppen, utseendet och identitetsskapandet. Vårt syfte med denna studie är att belysa relationen mellan identitet och utseende i samhället utifrån olika perspektiv. Vi diskuterar positiva och negativa effekter utifrån tankar om hälso-, utseende- och kroppsideal samt vilken påverkan massmedia har på individen. Antologin består av sex kapitel som rör kropp och utseende relaterat till skapandet av identitet. Kapitlet Medias påverkan på vår hälsa handlar om medias påverkan på vår kost, hälsa och livsstil. Därefter följer Kroppsideal som belyser ideal och hälsa utifrån identitetsskapande processer. Kapitlet Tankar om skönhet redogör för hur unga kvinnor ser på skönhet och skönhetsideal. Den nye mannen behandlar unga män och deras tankar kring utseende och ideal. Antologin avslutas med kapitlet Muskulösa kvinnor där författaren diskuterar hur muskulösa kvinnor uppfattas av samhället, men även hur utseendefixeringen påverkar identiteten.</p>

<p>Antologin berör barns och ungdomars identiteter och livsvillkor med utgångspunkt i vad de har att berätta om sin vardag. I alla studier används ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv som kompletteras med olika teorier om människors beteenden. Vi utgår från människans inneboende sociala beteende, det vill säga att alla människor är sociala och skapar mening i livet genom interaktion med andra. Våra fem studier behandlar skolan, fritidsgården, festen och alkoholen som olika socialisationsarenor där interaktion med andra människor sker är alkohol en socialiserings arena?.</p><p>Andreas undersöker ungdomars kunskap om och attityder till droger och skolans möjligheter att förankra ett större motstånd till droger. Katerinas bidrag berör fritidsgårdens betydelse för ungdomar i förhållande till hur de skapar sina identiteter och en god självkänsla. Anna har undersökt barns kunskap om känslor och hur detta kan medverka till skapandet av självkänsla och identitet. Minnas del behandlar unga tjejers livsvillkor i ett område starkt präglat av droger, kriminalitet, våld och vapen. Jennie skriver om hur ungdomar använder festandet som ett sätt att skapa olika identiteter och tillhörighet till kamratgruppen.</p>

<p>Denna antologi kan ses som ett inlägg i diskussionen kring klassbegreppets relevans och innebörd i dagens svenska samhälle. I antologin presenteras sex olika studier som alla bygger på kvalitativa intervjuer och observationsstudier. Den första studien Arbetarrörelsen och klassbegreppet försöker utröna hur fyra representanter för arbetarrörelsen ser på rörelsens ställning i dagsläget. Även arbetarrörelsens syn på klassbegreppet behandlas. Därefter följer Men hallå vi går ju ändå på gymnasiet, där gymnasiet som identitetsskapande institution och de åtråvärda valmöjligheterna står i fokus. I kapitlet Jag läser till elektriker diskuteras relationen mellan yrke, social bakgrund och karriärsval för vuxna människor på en arbetsmarknadsutbildning. Ett enigt yttre inriktar sig på hur personer med utländsk bakgrund upplever sina livsvillkor, sin klasstillhörighet och identitet. Fältet utgörs av en invandrarförening. I Uniformen och identiteten, analyseras hur yrkesgruppen väktare skapar sin yrkesidentitet. Slutligen handlar I väntan på ett arbete om arbetslösa akademikers upplevelser och erfarenheter av arbetslöshet. Några av studiens resultat är att möjligheter anses till viss grad begränsas, eller främjas genom klasstillhörighet. Ekonomiska och socioekonomiska förutsättningar är avgörande faktorer när man planerar och väljer framtida studier, yrken och livsstil.</p>

Denna antologi kan ses som ett inlägg i diskussionen kring klassbegreppets relevans och innebörd i dagens svenska samhälle. I antologin presenteras sex olika studier som alla bygger på kvalitativa intervjuer och observationsstudier. Den första studien Arbetarrörelsen och klassbegreppet försöker utröna hur fyra representanter för arbetarrörelsen ser på rörelsens ställning i dagsläget. Även arbetarrörelsens syn på klassbegreppet behandlas. Därefter följer Men hallå vi går ju ändå på gymnasiet, där gymnasiet som identitetsskapande institution och de åtråvärda valmöjligheterna står i fokus. I kapitlet Jag läser till elektriker diskuteras relationen mellan yrke, social bakgrund och karriärsval för vuxna människor på en arbetsmarknadsutbildning. Ett enigt yttre inriktar sig på hur personer med utländsk bakgrund upplever sina livsvillkor, sin klasstillhörighet och identitet. Fältet utgörs av en invandrarförening. I Uniformen och identiteten, analyseras hur yrkesgruppen väktare skapar sin yrkesidentitet. Slutligen handlar I väntan på ett arbete om arbetslösa akademikers upplevelser och erfarenheter av arbetslöshet. Några av studiens resultat är att möjligheter anses till viss grad begränsas, eller främjas genom klasstillhörighet. Ekonomiska och socioekonomiska förutsättningar är avgörande faktorer när man planerar och väljer framtida studier, yrken och livsstil.

Under de senaste decennierna har det skett stora förändringar när det gäller synen på individen och vad som kan uppfattas vara normalt eller avvikande. Denna antologi utgår ifrån hur individers livsvillkor och identitet skapas i dagens moderna samhälle. Samtliga bidrag utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv i vilket fokus ligger på mänskliga relationer, samt hur verklighetsuppfattningar konstrueras genom individens sociala samspel i samhället. De olika teman som studerats är skilsmässa, homosexualitet, flyktingar och könsroller. Karin Berglund har studerat hur individen kan påverkas av en skilsmässa. Jessica Lifström har studerat hur homosexuella upplever sina livsvillkor. Astrid Bolados Aguilera har studerat hur flyktingar kan påverkas i och med en inflyttning till ett främmande land. Maria – Theresia Rosén har studerat hur barn kan uppfatta den rådande synen på kön i dagens samhälle. För att studera dessa teman har vi utfört intervjuer som har kodats och analyserats utifrån grundad teori. Det som framkommit i samtliga bidrag är att omgivningen i form av uppväxtvillkor och olika institutioner har stor betydelse för den enskilde individens identitetsskapande, livsvillkor och socialisering. Samt att synen på vad som betraktas vad som uppfattas som normalt och avvikande i samhället är beroende av kontext, tid och rum.

Dagligen exponeras vi av information om hur vi bör träna, äta och leva för att må bra. Rådgivning står att finna överallt, via TV, Internet och veckotidningar där olika hälso- och skönhetsexperter ger tips och råd om hur vi bäst kan hålla kroppen i form. Antologin Skönhetens dimensioner behandlar ämnen som rör kroppen, utseendet och identitetsskapandet. Vårt syfte med denna studie är att belysa relationen mellan identitet och utseende i samhället utifrån olika perspektiv. Vi diskuterar positiva och negativa effekter utifrån tankar om hälso-, utseende- och kroppsideal samt vilken påverkan massmedia har på individen. Antologin består av sex kapitel som rör kropp och utseende relaterat till skapandet av identitet. Kapitlet Medias påverkan på vår hälsa handlar om medias påverkan på vår kost, hälsa och livsstil. Därefter följer Kroppsideal som belyser ideal och hälsa utifrån identitetsskapande processer. Kapitlet Tankar om skönhet redogör för hur unga kvinnor ser på skönhet och skönhetsideal. Den nye mannen behandlar unga män och deras tankar kring utseende och ideal. Antologin avslutas med kapitlet Muskulösa kvinnor där författaren diskuterar hur muskulösa kvinnor uppfattas av samhället, men även hur utseendefixeringen påverkar identiteten.

Antologin berör barns och ungdomars identiteter och livsvillkor med utgångspunkt i vad de har att berätta om sin vardag. I alla studier används ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv som kompletteras med olika teorier om människors beteenden. Vi utgår från människans inneboende sociala beteende, det vill säga att alla människor är sociala och skapar mening i livet genom interaktion med andra. Våra fem studier behandlar skolan, fritidsgården, festen och alkoholen som olika socialisationsarenor där interaktion med andra människor sker är alkohol en socialiserings arena?. Andreas undersöker ungdomars kunskap om och attityder till droger och skolans möjligheter att förankra ett större motstånd till droger. Katerinas bidrag berör fritidsgårdens betydelse för ungdomar i förhållande till hur de skapar sina identiteter och en god självkänsla. Anna har undersökt barns kunskap om känslor och hur detta kan medverka till skapandet av självkänsla och identitet. Minnas del behandlar unga tjejers livsvillkor i ett område starkt präglat av droger, kriminalitet, våld och vapen. Jennie skriver om hur ungdomar använder festandet som ett sätt att skapa olika identiteter och tillhörighet till kamratgruppen.