Sammanfattning: Hur identifierar en individ sig utifrån sitt arbete? Vilken betydelse har kön för yrkesidentiteten? Syftet med denna antologi är att belysa relationen mellan yrkesidentitet och genus utifrån våra informanters uppfattningar om deras yrkestillhörigheter och vad de har för betydelse i deras liv. Teorier om genus, arbete och identitet samt våra etiska reflektioner kring våra respektive fält kommer att beröras. Den analysmetod, Grounded Theory som vi arbetat med för att bearbeta vårt material är också presenterad.Jenny Nilsson ger en inblick i värnpliktigas uppfattningar av försvarsmaktens villkor och dess inflytande på individernas identitetsskapande. Strukturen inom militären är traditionellt mansdominerad, vilken betydelse kan detta ha?Emilie Larsson behandlar yrket förskolelärare, med fokus på minoriteten män. Kapitlet presenterar en diskussion om hur yrket uppfattas av allmänheten samt hur könsrollen upplevs för de yrkesverksamma.Märtha Byfors har studerat män i bibliotekarieyrket där fokus ligger på relation till manlighet inom ramen för arbetsuppgifter och förhållandet till kollegor.Emma Palms analys baseras på samma material som Märtha men med utgångspunkten i stereotypa föreställningar och dess påverkan för individens identitetsskapande.Sammanfattningsvis presenterar vi en avslutande diskussion som binder samman och jämför de olika delarna av studien för att åskådliggöra vilken relevans kön har för yrkesidentiteten.

Idag betonas medborgarnas möjlighet, rättighet och ansvar att delta i samhällslivet och ha inflytande över frågor som rör vardagslivet. Detta kan ses som en fördjupning av demokratin mot en deltagardemokrati. Antologin syftar till att problematisera diskussionen om vikten av medborgares delaktighet genom att titta på hur delaktighet konstrueras i olika sociala sammanhang. Utifrån kommunala tjänstemän som arbetar med samhällsplanering, medlemmar i en pensionärsorganisation, föräldrar i skolan, ungdomar i politiska ungdomsförbund och ideellt arbetande eldsjälar i ett bostadsområde har vi belyst delaktighetens variationer. Antologin baseras på kvalitativa studier med intervjuer och observationer. Vår utgångspunkt är Grundad teori både som forskningsperspektiv och metod. Det teoretiska resonemanget berör delaktighet, demokrati och identitet. Vi har sett att delaktighet kan göras på många olika sätt, på olika nivåer och i olika sammanhang. Vi har uppmärksammat att talet om delaktighet sätter fokus på individens handlande. Det skapar också ett ideal om den goda medborgaren och ökar förväntningar på individens deltagande. Medborgare har olika förutsättningar att vara delaktiga. Dessa olika förutsättningar är relaterade till individens livsvillkor.

Med hjälp av tidigare forskning från västvärlden om lycka och kunskapen om vad tre guineaner finner värdefullt i vardagen kommer resonemang föras om vilka komponenter som kan vara viktigast i sökandet efter tillfredsställelse och lycka. Syftet är att identifiera dessa aspekter och tillföra något till den tidigare forskningen och att synliggöra hur de tre guineanernas syn på lycka kan vidga vårt (svenskarnas) perspektiv lycka. En kritisk jämförelse kommer göras mellan den tidigare forskningen och tolkningar av intervjuerna. För att undersöka området bör några frågeställningar besvaras: Vad prioriteras i vardagen, värdesätts som viktigast, för de tre  intervjuadeguineanerna? Hur är deras syn på lycka och tillfredsställelse? Vilka komponenter tycks för de intervjuade vara de viktigaste för eftersträvan avtillfredsställelse? Hur kan detta sättas i relation till västvärldens tidigare forskning och få en ny mening?

<p>Sammanfattning: Hur identifierar en individ sig utifrån sitt arbete? Vilken betydelse har kön för yrkesidentiteten? Syftet med denna antologi är att belysa relationen mellan yrkesidentitet och genus utifrån våra informanters uppfattningar om deras yrkestillhörigheter och vad de har för betydelse i deras liv. Teorier om genus, arbete och identitet samt våra etiska reflektioner kring våra respektive fält kommer att beröras. Den analysmetod, Grounded Theory som vi arbetat med för att bearbeta vårt material är också presenterad.Jenny Nilsson ger en inblick i värnpliktigas uppfattningar av försvarsmaktens villkor och dess inflytande på individernas identitetsskapande. Strukturen inom militären är traditionellt mansdominerad, vilken betydelse kan detta ha?Emilie Larsson behandlar yrket förskolelärare, med fokus på minoriteten män. Kapitlet presenterar en diskussion om hur yrket uppfattas av allmänheten samt hur könsrollen upplevs för de yrkesverksamma.Märtha Byfors har studerat män i bibliotekarieyrket där fokus ligger på relation till manlighet inom ramen för arbetsuppgifter och förhållandet till kollegor.Emma Palms analys baseras på samma material som Märtha men med utgångspunkten i stereotypa föreställningar och dess påverkan för individens identitetsskapande.Sammanfattningsvis presenterar vi en avslutande diskussion som binder samman och jämför de olika delarna av studien för att åskådliggöra vilken relevans kön har för yrkesidentiteten.</p>

<p>Idag betonas medborgarnas möjlighet, rättighet och ansvar att delta i samhällslivet och ha inflytande över frågor som rör vardagslivet. Detta kan ses som en fördjupning av demokratin mot en deltagardemokrati. Antologin syftar till att problematisera diskussionen om vikten av medborgares delaktighet genom att titta på hur delaktighet konstrueras i olika sociala sammanhang. Utifrån kommunala tjänstemän som arbetar med samhällsplanering, medlemmar i en pensionärsorganisation, föräldrar i skolan, ungdomar i politiska ungdomsförbund och ideellt arbetande eldsjälar i ett bostadsområde har vi belyst delaktighetens variationer. Antologin baseras på kvalitativa studier med intervjuer och observationer. Vår utgångspunkt är Grundad teori både som forskningsperspektiv och metod. Det teoretiska resonemanget berör delaktighet, demokrati och identitet. Vi har sett att delaktighet kan göras på många olika sätt, på olika nivåer och i olika sammanhang. Vi har uppmärksammat att talet om delaktighet sätter fokus på individens handlande. Det skapar också ett ideal om den goda medborgaren och ökar förväntningar på individens deltagande. Medborgare har olika förutsättningar att vara delaktiga. Dessa olika förutsättningar är relaterade till individens livsvillkor.</p>

No description available.

Förändring är ofta synonymt med livets olika faser; somliga utgör en naturlig del av livet medan andra sker mer eller mindre oväntat. Oavsett hur välkommen en förändring är har vi att förhålla oss till dess konsekvenser och innebörder. Människans förmåga att anpassa sig till nya situationer och utveckla strategier att hantera förändrade livsvillkor är av betydelse för hennes välmående och känsla av sammanhang. Kulturella aspekter och samhälleliga normer inverkar på hur sociala grupper och förhållanden definieras och värderas. Ett par av de människor som kommer till tals i föreliggande antologi upplever ett glapp mellan sin egen vardagsnära upplevelse och samhälleliga föreställningar. Andra utsagor nyanserar existerande schablonbilder. En övergripande strävan är att lyfta fram styrkan hos grupper som utifrån ett samhällsperspektiv tenderar att betraktas som svaga. I antologin står att läsa om föräldraperspektivet på skolgången för barn med funktionshinder, människors väg tillbaka till arbete efter en längre tids sjukdom, sjukskrivnas identitetsskapande samt aspekter av livet som pensionär.

Mathisen, Anna &amp; Wallenborg Carina. Mottagande av Ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige – en hermeneutisk textanalys. Pedagogik C 30hp VT09. Högskolan i Gävle. Institutionen för psykologi, didaktik och pedagogik. Sammanfattning Barns förhållanden har under de senaste decennierna uppmärksammats alltmer.Under andra världskriget tog Sverige emot både finska och judiska flyktingbarn. Många av de barn som kommer till Sverige kommer från krigsdrabbade länder och bär på traumatiska upplevelser. Därför anser vi att mottagandet av barnen är av yttersta vikt för att skapa en så trygg och stabil miljö som möjligt. Detta är ett viktigt ämne att belysa då vi tycker att vi kan se en allt mer tilltagande tillströmning av de ensamkommande barnen. Vi har valt att granska en proposition från regeringen där vi ämnar granska vilka möjligheter och livsvillkor den vill ge de ensamkommande flyktingbarnen. Genom att använda oss av textanalys som metod och hermeneutik som analysverktyg har vi kritiskt granskat regeringens proposition från 2005 med syftet att hitta dolda meningar och tolka dess budskap. Det vi tycker vi kan se är att propositionen är skriven utifrån ett politiskt perspektiv. Man pratar om barnen, inte för barnen. Barnen blir också synliggjorda som många begrepp och inte bara ett begrepp. Nyckelord Ensamkommande flyktingbarn, Invandrare, flykting, asyl, proposition, livsvillkor. Keywords Refugee child, immigrant, refugee, asylum, government bill, essentials of life.

Kriminalitet bland ungdomar är ett förekommande problem i dagens samhälle. Denna uppsats redogör för vilka motiv som lett åtta före detta kriminella män från Vivalla i Örebro till en kriminell livsstil. Undersökningen har grundat sig på vilka motiv som fått männen att välja en kriminell livsstil samt vilka sociala konsekvenser som uppkommit. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ ansats och empiri har samlats med hjälp av semistrukturerade djupintervjuer. Teorier som använts för analys av insamlad empiri är sociala band av Thomas Scheff, sociala band av Hirschi samt anomi av Emile Durkheim. Motiv som framkommit är bland annat bristande sociala band, sämre livsvillkor, sämre ekonomiska förutsättningar samt boendesegregation. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod som bestått av åtta intervjuer med män som tidigare haft en kriminell bakgrund. / The crime rate continues to grow in our society. This paper document will show you why eight ex-criminals lived and had a criminal life style. This study has also been based on which motives that led these men to choose a criminal lifestyle as well as what social consequences have arisen. The study is based on a qualitative approach and empirical data have been gathered with the help of semi-structured in-depth interviews. Theories used for analusis of collected empirics are social ties by Thomas Scheff, social ties by Travis Hirschi and anomie by Emile Durkheim. Motives that has been emerged among other things is a lack of social ties, poorer living conditions when it comes to finances and resident’s segregation. This study has been completed with help by a qualitative

Syftet med denna undersökning var att bidra med kunskap om historisk skönlitteratur i undervisningen. Frågeställningarna undersökningen utgick från handlade om människors livsvillkor under olika tidsperioder och på vilket sätt läsning av historisk skönlitteratur kan gynna elevernas utveckling av historiemedvetande. Historiemedvetande handlar om de tre tidsaspekterna dåtid, nutid och framtid och förståelsen för att de är sammanlänkade. Den metod som användes för att genomföra undersökningen var kvalitativ innehållsanalys, vilket innebär att undersöka valda delar ur en text med fokus på kvalitet snarare än kvantitet. Den teori som låg till grund för analysen och analysverktygen är Seixas och Mortons tumregler för hur man kan förstå historiska perspektiv. Utifrån dessa tumregler utformades en tabell, vilken användes för att genomföra analysen. De texter som analyserades var historisk skönlitteratur för barn och ungdomar. Böckerna som ingick i analysen är Folke och Stenålders-Ögla av Anders Liegnell, Hövdingens bägare av Martin Widmark, Drakskeppet av Maj Bylock och Yngste Karolinen av Karl-Aage Schwartzkopf. Resultaten av analysen visade på att historisk skönlitteratur kan vara fördelaktigt för att utveckla förståelse för människors livsvillkor i olika tidsperioder. Aktuell forskning av Thorp, Persson &amp; Thorp, Ingemansson, Larsson &amp; Ludvigsson, Renander, Queckfeldt och Alm redogör för fördelar och nackdelar med skönlitteratur i skolan och visar att elever erbjuds möjlighet att identifiera sig med historiska karaktärer och därigenom fördjupa inläsningen. Det framkom även i forskningen att historiemedvetandet kan utvecklas genom läsning av historisk skönlitteratur.