Inledning  Digitala verktyg och digital kompetens är ett högt aktuellt område där det sker ständiga debatter om skärmars skadlighet för barn. Idag framkommer det i läroplanen för förskolan att förskollärare ska ansvara för att ge barnen möjlighet att möta digitala verktyg och skapa en digital kompetens men hur när forskning visar alla skador digitala verktyg kan ge?   Syfte och frågeställningar   Syftet med studien är att undersöka pedagogernas syn på deras kompetens i att använda digitala verktyg i verksamheterna för att utveckla barnens digitala kompetens.  De frågeställningar som använts i studien är:  -    Hur ser arbetet med digitala verktyg ut i verksamheten? -    Anser pedagogerna att dem besitter kompetens nog för att använda digitala verktyg på ett lärande och utvecklade sätt med syftet att ge barnen en digital kompetens? Metod  Metoden som använts vid studien är en kvalitativ metod med fysiska och skriftliga semistruktureade intervjuer där sex aktiva pedagoger om både förskollärare och barnskötare deltagit.   Resultat  Resultatet visar att det är en variation på användning av digitala verktyg i verksamheterna. Variationen beror dels på pedagogernas eget intresse, barnens intresse och inte minst tillgången till vidareutbildning och stöttning av huvudman och kommun. iPad är det mest förekommande digitala verktyget i verksamheterna men hur den används och till vad varierar, där efter är projektor det näst mest använda digitala verktyget. Pedagogerna tycker det är viktigt att ge barnen en digital kompetens och kunskap i hur man använder sig av digitala verktyg på ett korrekt och bra sätt men hur dem ska göra det upplevs svårt.

Abstract The purpose of this study is to clarify how pedagogues work with the new curriculum goal regarding reading and talking about text content in order to promote children's language development in various ways. Eight observations have been conducted and four qualitative interviews at four different preschools. Based on the socio-cultural perspective. The results show that preschool teachers have understood that reading aloud and talking about the read is important for children's language development, but the working method between the different preschools has varied.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärares erfarenheter, uppfattningar och strategier gällande användningen av digitala verktyg i förskolan. Undersökningen syftar även till att utforska vilka faktorer och utgångspunkter som vägleder deras praktik på området. Till undersökningen intervjuades åtta förskollärare, varav två informanter hade vidareutbildning till pedagogista och pedagogisk utvecklare. Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Det sociokulturella perspektivet används för att förstå interaktioner och lärande med hjälp av digitala verktyg. Resultatet visar bl.a. att förskollärarna upplever god tillgång till digitala verktyg, där de ser både möjligheter och utmaningar med dessa. Majoriteten av informanterna upplever att kollegorna är positiva till användningen av digitala verktyg, medan två informanter påpekar en brist på kollegial samsyn, vilket leder till sporadisk användning och behovet av att starkt motivera syftet med dessa verktyg i verksamheten. I undersökningen poängterar även förskollärarna att vårdnadshavare ofta använder digitala verktyg på ett sätt som inte gynnar barnens utveckling, vilket skiljer sig från förskolans pedagogiska användning. Sammanfattningsvis ger studien en inblick i hur förskollärare navigerar i det digitala landskapet, med syftet att integrera teknik på ett sätt som stärker pedagogisk kvalitet och barns lärande. Samtidigt belyser studien de rådande utmaningarna och oenigheter internt bland kollegor, i samverkan med barnens hemmiljö likväl till regeringens utskott kring slopade krav om digitala verktyg och WHO:s riktlinjer.

The purpose of this study is to clarify how pedagogues work with the new curriculum goal regarding reading and talking about text content in order to promote children's language development in various ways. Eight observations have been conducted and four qualitative interviews at four different preschools. Based on the socio-cultural perspective. The results show that preschool teachers have understood that reading aloud and talking about the read is important for children's language development, but the working method between the different preschools has varied. / Syftet med den här studien är att synliggöra hur utbildade förskollärare förhåller sig till och arbetar utifrån målet i den senaste läroplanen (Lpfö18) angående högläsning och samtal kring det lästa för att utveckla språklig medvetenhet  och ordkunskap hos de äldre barnen. Åtta observationer och fyra kvalitativa intervjuer på fyra olika förskolor har genomförts. Studien tar teoretisk utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande som beskrivs av Vygotskij. Resultaten visar att förskollärarna har liknande uppfattningar angående högläsning och samtal kring det lästa avseende värdet för barnens utveckling av språklig medvetenhet. Dock har arbetssättet för att nå detta mål varierat bland de olika förskolorna.