BakgrundHär presenteras en kort sammanfattning om förskolans framväxt. Vidare presenteras förskolans första läroplan Lpfö98 (1998) för att sedan beskriva bakgrundsfakta kring den omarbetning som gjorts och som bidragit till att förskolan den 1 juli 2011 får en reviderad läroplan.SyfteSyftet med undersökningen är att studera implementeringen av den reviderade läroplanen för förskolan utifrån hur den enskilde förskolläraren ser på, förstår och tolkar Lpfö98 reviderad (2010). Vidare vill vi undersöka vad förskolläraren tror att den reviderade läroplanen kommer innebära för dennes vardagsarbete och verksamhet.MetodFör att kunna undersöka vårt syfte har vi utgått från den kvalitativa metoden self report som forskningsverktyg. Self report innebär att respondenterna skriftligen besvarar en eller flera frågeställningar. Urvalet i denna undersökning är 12 verksamma förskollärare från en mindre kommun i Västra Götalands län.ResultatResultatet visar att förskollärare ser den reviderade läroplanen för förskolan som mer tydlig och preciserad. Riklinjerna som beskriver förskollärarens enskilda ansvar är det område som förskollärarna beskriver som den största skillnaden. Vilken betydelse den kommer få för vardagsarbete och verksamhet är förskollärarna än så länge delvis ovissa om. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur revideringen av förskolans läroplan, lpfö 98, har påverkat förskollärarens förhållande till ämnet teknik. Arbetet har haft fokus på ett enkelt egentillverkat teknikmaterial som några förskollärare fick arbeta med. Detta arbete utvärderderades senare med såväl enkäter som intervjuer. Resultatet av undersökningen visar att förskollärarna ännu inte har kommit igång med teknikarbetet i förskolan. Orsaker till detta kan vara exempelvis pedagogernas rädsla och okunnighet om ämnet samt brist på förslag till hur ämnet ska presenteras i en barngrupp. Arbetet med teknikmaterialet har gett dem en större förståelse för begreppet teknik och positivare attityd till teknik i förskolan.

Sammanfattning    Denna studie syftar till att studera yrkesverksamma förskollärares uppfattningar av teknik i förskolan och deras beskrivningar av hur de synliggör teknik i förskolans verksamhet. För att skapa en grundförståelse av vad teknik innebär inom förskolans verksamhet och hur det kan gestaltas, bör en medvetenhet hos pedagogerna finnas för att synliggöra tekniken i vardagen. Teknikområdet lyftes fram i förskolans reviderade läroplan Lpfö98/10, men hur man arbetar med att synliggöra tekniken i vardagen är upp till pedagogen att tolka. Studiens empiri utgör en pedagogisk analys av läroplanstexten Lpfö98/10 samt halvstrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Detta har tolkats med hjälp av ett teoretiskt ramverk i form av ett raster av olika teknikaspekter/emfaser som vi finner i tidigare forskning vilket har fördjupats till ändamålet med denna studie. Teknikaspekterna som vi har definierat och framarbetat är: Att göra aspekten, Medborgerliga aspekten, Teknik som artefakt-aspekten och Tekniska system-aspekten. Vi har valt att sammanbinda den empiriska studien med formuleringsarenan och realiseringsarenan då dessa arenor berör pedagogerna och deras verksamhet. Vid bearbetning av förskollärarnas resonemang framkom att det fanns en osäkerhet gällande teknik inom förskolan. De flesta av förskollärarna beskrev teknik som svårt och diffust samt att de önskade mer teknikutbildning för att klara av att tolka läroplanens intentioner på ett realistiskt sätt. Den pedagog som hade mer teknikutbildning hade lättare att omsätta teknik i den dagliga verksamheten på förskolan.   Nyckel ord: Teknik, Förskola, Aspekter, Intention, Läroplan, Lpfö98/10

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan definierar och reflekterar kring jämställdhet. Studien undersöker hur jämställdhetsarbetet kan tillämpas och konkretiseras i den dagliga verksamheten för att uppnå en demokratisk förskola. Observationer och intervjuer genomfördes i två olika förskolor med sammanlagt åtta pedagoger. Jämställdhet och demokrati är begrepp som alla pedagoger i vår studie är bekanta med och uttrycker som en självklarhet i dagens förskola och i den pedagogiska yrkesrollen. Resultaten vi fick fram i vår studie visade att det finns skillnad mellan den pedagogiska reflektionen och den pedagogiska praktiken gällande att arbeta med jämställdhet och demokrati. Under intervjuerna uttryckte informanterna som deltog i studien att de arbetar aktivt med demokrati och jämställdhet. Observationerna visade däremot att det finns brister i att konkretisera demokrati- och jämställdhetsarbete i verksamheten. Vår röda tråd i studien är att jämställdhetsarbete är en förutsättning för en demokratisk förskola.

Syftet med min undersökning var att ta reda på hur kombinationen av Reggio Emilia, utomhuspedagogik fungerar i relation till Läroplanen för förskolan.Jag ville veta vilka möjligheter som finns med detta arbetssätt men även vilka svårigheter som finns.Jag har valt att använda mig av observation och intervju för att få en helhetssyn på deras verksamhet. Undersökningens observation har genomförts på en avdelning på en förskola i Skåne med barn i fyra och fem års ålder. Intervjun är med två pedagoger från samma avdelning.Resultatet visar att kombinationen av Reggio Emilia och Utomhuspedagogik är förenlig med läroplanen för förskolan och att läroplanen synliggörs mer genom detta arbete.

Syftet med denna forskningsstudie är att undersöka hur det pedagogiska dramat kan påverka individer. Detta kommer att undersökas genom en kvalitativ textanalys av ett flertal litterära som behandlar pedagogiskt drama. I lpfö98 representeras det estetiska blocket som en av riktlinjerna för barns lärande. Det estetiska blocket förvaltar bildskapande, musikskapande och drama. Forskningsstudien tar upp definitionen av pedagogiskt drama. Under forskningsstudiens gång har en frågeställning formulerats för att uppnå det dedikerade syftet; Vad kan pedagogiskt drama bidra med till individen? Utifrån denna utgångspunkt har studiens resultat utgått ifrån en tematisk textanalys, där fyra stycken litterära verk inom pedagogiskt drama och estetik jämfördes med varandra, inklusive en doktorsavhandling. Resultatet redovisar att varje författare lyfter fram snarlika åsikter och ståndpunkter för det pedagogiska dramats främjande, men vissa områden skiljde sig mer ifrån andra. Summeringen att barnets språk och lek gynnas är framträdande. Genom studiens gång blir det även tydligt att pedagogiskt drama inte synliggörs tillräckligt inom förskolans lokaler.

BAKGRUND: En förutsättning för att barnet skall få ut så mycket som möjligt av sinförskoletid är att det finns ett fungerande samarbete mellan hem ochförskola. I vår bakgrund redogörs det för litteratur som till största delhandlar om samarbete mellan hem och förskola. I läroplanen står detatt föräldrar skall ges möjlighet att bli insatta i förskolans verksamhet.Vad har förskolan för roll i föräldrars liv och vad tycker de att den ärtill för? Ges det möjlighet för föräldrarna att bli insatta i läroplanen?Vet föräldrar att det handlar om så mycket mer än bara barnpassning?SYFTE: Hur ser föräldrar på förskolans roll och dess uppdrag både för sigsjälva och i samhället?METOD: Undersökningen baseras på enkäter som lämnades ut till föräldrarnapå tre olika förskoleavdelningar. Vi lämnade ut 100 stycken enkäteroch fick tillbaka 57 stycken besvarade. Enkäten vände sig till varjeenskild förälder, alltså inte föräldrapar.RESULTAT: Vårt Resultat belyses genom tre olika rubriker: Förskolans roll isamhället och i förälderns liv, De viktigaste begreppen att arbeta medpå förskolan och Kunskap om och tillgång till läroplanen. Föräldrarnaanser främst att förskolans uppdrag är barnpassning samt att detbegrepp som föräldrar ansåg vara viktigast att arbeta med var3demokrati. Dessutom fann vi att det går som pedagog att nå ut medläroplanen (Lpfö98) till föräldrar men att detta inte är givet på de treavdelningar vi undersökt. Resultatet redovisas utifrån föräldrars olikaerfarenheter av förskola samt utefter förskoleavdelningarna.

BakgrundFörskolan har inte alltid sett ut som den gör idag och i bakgrunden redogörs för denutveckling som skett sedan slutet av 1700-talet fram till idag. Förskolans uppdrag beskrivs i Lpfö98 med att begreppen omsorg, fostran och lärande bildar en helhet, dessutom lyfts även vikten av ett fungerande samarbete mellan förskolans personal och föräldrar. Frågan är dock huruvida förskolans uppdrag är legitimt med föräldrarnas förväntningar och hur dettaeventuellt påverkar synen på förskollärarnas uppgift och ansvar, det vill sägaförskolläraryrkets profession.SyfteSyftet med studien är att få en inblick i föräldrars förväntningar på förskolans uppdrag och sätta det i relation till det faktiska uppdraget.MetodStudien är kvantitativ och har genomförts med enkäter då det ger ett tydligt, kvantifierbart resultat, vilket ligger i intresset för studien. Enkäter har gjort det möjligt att vända sig till tvåföräldragrupper, vars förskolor arbetar i olika grad med att förtydliga uppdraget, och därmed undersöka om förskolans ansträngningar att informera, påverkar föräldrarnas förväntningar.ResultatFramför allt är förskolans omsorgsfunktion väl förankrad hos föräldrarna. Föräldrarna vill att deras barn ska känna sig trygga på förskolan och de vill att deras barn ska bli bekräftade. På ett lekfullt sätt förväntar sig föräldrarna att barnen ska utveckla kunskaper de kan ha nytta av i framtiden och de vill ha en öppen dialog med personalen på förskolan. / Program: Lärarutbildningen

<p>Studiens syfte var att undersöka vad verksamma förskollärare har för inställning till bilderboken samt dess kopplingar till förskolan, läroplan och mångfald. Det empiriska resultatet föregås av en forskningsbakgrund som berör bilderboken, dess roll i förskolan samt kopplingar till läroplanen och mångfaldsperspektiv.</p><p>Studien var av kvalitativ karaktär bestående av semistrukturerade intervjuer. Det empiriska resultatet består av intervjuer med sju verksamma förskollärare. I resultatet redogörs för vad de har berättat om gällande bilderbokens roll på respektive förskola samt vad för tankar de har kring urval av bilderböcker. Vidare berörs även deras tankar kring kopplingar till läroplanen och mångfaldsperspektivet, utifrån bilderboken.</p><p>Resultatet visade att samtliga förskollärare anser att bilderboken har en viktig roll i förskolan. Fem av de sju intervjuade berättade att barnen på respektive förskola har ständig tillgång till samtliga bilderböcker som finns på förskolan. Biblioteket belyses som en viktig komponent när det kommer till bilderboksanvändning och samtliga pedagoger menade att de brukar besöka biblioteket. Förskollärarna uttryckte att barnen till stor del är delaktiga i urval av de böcker som de använder på förskolan. De brukar dock titta igenom de böcker barnen valt ut innan de används, vilket kan vittna om att det finns en uppfattning att vissa böcker är <em>bra</em> att använda inom förskolan och andra inte. De böcker som används stämmer väl överens med den <em>barnlitteraturkanon</em> som återfinns i tidigare forskning, och flertalet av de titlar som nämns är äldre titlar.</p><p>Att en av de viktigaste komponenterna i en bra bilderbok är att den fångar barnen, är något som flera av förskollärarna gav uttryck för. Majoriteten av dem ansåg att bilderboken kan vara ett redskap till samtal. Bilderboken tycks vara betraktat utifrån dess pedagogiska och didaktiska nyttoaspekter, mer än ur estetisk synpunkt. Samtliga pedagoger var överens om att det finns fog för att använda bilderboken i förskolan utifrån läroplanen. Majoriteten av förskollärarna ansåg detta utifrån att språket stimuleras via bilderboken. En av dem ansåg även att bilderboken kan stärka barns identitet och en annan att boken kan hjälpa till att sätta normer och värden. En uppfattning om att problem kan bemötas och bearbetas via bilderboksanvändning är dock något som tycks återfinnas hos samtliga förskollärare.</p><p>Flertalet av de intervjuade förskollärarna ansåg att det är av vikt att det finns en mångfald representerad i de böcker som används på förskolan. Mångfaldsbegreppet tycks dock vara svårtolkat och perspektivet nämndes överlag inte som aktuellt i de vardagsböcker som pedagogerna använder. Däremot nämnde pedagogerna några mer specifika böcker som de anser vara relevanta ur ett genusperspektiv samt mångkulturellt perspektiv. När mångfald i bilderböcker kommer på tal så var det alltså mer specifika ämnesböcker som nämndes snarare än ett grundläggande perspektiv i samtliga böcker. Det erhållna resultatet ligger till stor del i linje med den tidigare forskning som finns inom området.</p>

<p>Arbetet behandlar begreppet vardagsmatematik och syftet med studien är att ta reda på förskollärares respektive barnskötares syn på och attityder till vardagsmatematik samt jämföra dem. Arbetet går bland annat ut på att ta reda på hur verksamma förskollärare och barnskötare ser på ämnet idag. Intervjuer gjordes med fyra förskollärare och fyra barnskötare med hjälp av semistrukturerad- kvalitativ intervjumetod. I resultatet framkom det att skillnaderna och likheterna mellan förskollärarna och barnskötarna inte är beroende av deras utbildning utan resultatet visade att skillnaderna och likheterna ligger hos individens kunskap och intresse till ämnet. Detta visade sig genom att informanterna uttryckte liknande attityder till vardagsmatematiken och dess betydelse.</p>