<p>Arbetet behandlar begreppet vardagsmatematik och syftet med studien är att ta reda på förskollärares respektive barnskötares syn på och attityder till vardagsmatematik samt jämföra dem. Arbetet går bland annat ut på att ta reda på hur verksamma förskollärare och barnskötare ser på ämnet idag. Intervjuer gjordes med fyra förskollärare och fyra barnskötare med hjälp av semistrukturerad- kvalitativ intervjumetod. I resultatet framkom det att skillnaderna och likheterna mellan förskollärarna och barnskötarna inte är beroende av deras utbildning utan resultatet visade att skillnaderna och likheterna ligger hos individens kunskap och intresse till ämnet. Detta visade sig genom att informanterna uttryckte liknande attityder till vardagsmatematiken och dess betydelse.</p>

Studiens syfte var att undersöka vad verksamma förskollärare har för inställning till bilderboken samt dess kopplingar till förskolan, läroplan och mångfald. Det empiriska resultatet föregås av en forskningsbakgrund som berör bilderboken, dess roll i förskolan samt kopplingar till läroplanen och mångfaldsperspektiv. Studien var av kvalitativ karaktär bestående av semistrukturerade intervjuer. Det empiriska resultatet består av intervjuer med sju verksamma förskollärare. I resultatet redogörs för vad de har berättat om gällande bilderbokens roll på respektive förskola samt vad för tankar de har kring urval av bilderböcker. Vidare berörs även deras tankar kring kopplingar till läroplanen och mångfaldsperspektivet, utifrån bilderboken. Resultatet visade att samtliga förskollärare anser att bilderboken har en viktig roll i förskolan. Fem av de sju intervjuade berättade att barnen på respektive förskola har ständig tillgång till samtliga bilderböcker som finns på förskolan. Biblioteket belyses som en viktig komponent när det kommer till bilderboksanvändning och samtliga pedagoger menade att de brukar besöka biblioteket. Förskollärarna uttryckte att barnen till stor del är delaktiga i urval av de böcker som de använder på förskolan. De brukar dock titta igenom de böcker barnen valt ut innan de används, vilket kan vittna om att det finns en uppfattning att vissa böcker är bra att använda inom förskolan och andra inte. De böcker som används stämmer väl överens med den barnlitteraturkanon som återfinns i tidigare forskning, och flertalet av de titlar som nämns är äldre titlar. Att en av de viktigaste komponenterna i en bra bilderbok är att den fångar barnen, är något som flera av förskollärarna gav uttryck för. Majoriteten av dem ansåg att bilderboken kan vara ett redskap till samtal. Bilderboken tycks vara betraktat utifrån dess pedagogiska och didaktiska nyttoaspekter, mer än ur estetisk synpunkt. Samtliga pedagoger var överens om att det finns fog för att använda bilderboken i förskolan utifrån läroplanen. Majoriteten av förskollärarna ansåg detta utifrån att språket stimuleras via bilderboken. En av dem ansåg även att bilderboken kan stärka barns identitet och en annan att boken kan hjälpa till att sätta normer och värden. En uppfattning om att problem kan bemötas och bearbetas via bilderboksanvändning är dock något som tycks återfinnas hos samtliga förskollärare. Flertalet av de intervjuade förskollärarna ansåg att det är av vikt att det finns en mångfald representerad i de böcker som används på förskolan. Mångfaldsbegreppet tycks dock vara svårtolkat och perspektivet nämndes överlag inte som aktuellt i de vardagsböcker som pedagogerna använder. Däremot nämnde pedagogerna några mer specifika böcker som de anser vara relevanta ur ett genusperspektiv samt mångkulturellt perspektiv. När mångfald i bilderböcker kommer på tal så var det alltså mer specifika ämnesböcker som nämndes snarare än ett grundläggande perspektiv i samtliga böcker. Det erhållna resultatet ligger till stor del i linje med den tidigare forskning som finns inom området.

Redan i förskolan läggs grunden för barns utveckling av matematikkunskaper. Därför är det oerhört viktigt att arbeta med matematik i förskolan. Syftet för detta arbete handlar om att förstå hur förskollärare och förskolechefer synliggör och förhåller sig till den grundläggande matematiken samt uppmärksamma om fortbildning har påverkat deras syn på arbete med matematik. Vår undersökning baseras på intervjuer av sex förskollärare och två förskolechefer från sex olika förskolor. Resultatet av intervjuerna visade att alla förskollärare och förskolechefer var överens om att matematiken finns överallt i barns vardag. Matematik handlar inte enbart om siffror och att räkna, utan matematik är också språk och begrepp. Både litteraturen och respondenterna uttrycker att förskollärare behöver sätta på sig sina ”matematikglasögon” för att medvetandegöra barnen om matematik vilket innebär att i vardagliga situationer och på ett lustfyllt sätt uppmärksamma allt som har med matematik att göra. Resultatet visade att några förskollärare och förskolechefer har fördjupade kunskaper utifrån hur de beskriver sitt sätt att synliggöra matematiken. För dem har fortbildningen haft stor betydelse för hur de kan uppmärksamma matematiken i förskolan. Matematiken har förtydligats i förskolans läroplan Lpfö98/10 vilket inneburit att förskollärare upplever att det är enklare att ta vara på barnens utforskande och undersökande för att på detta viset konkretisera och synliggöra matematiken.

Denna studie undersöker vilka förändringar som har skett ute på förskolor efter revideringen av Läroplanen för förskolan år 2010. Undersökningen ger perspektiv från sex förskolor med olika förutsättningar och tre förskolechefer i en medelstor stad. Dokumentation som används på rätt sätt, är bra för att lyfta fram verksamheten. I Förskolan håller dokumentationen på att bli en naturlig del av planerings- och utvärderingsarbetet, där tanken är att man kontinuerligt ska använda dokumentation som medel för reflektion kring arbetet som görs samt att reflektionerna ska leda till ett utforskande arbetsätt. Detta har visat sig vara en stor utmaning för en del förskolor. Upplevelsen i tidigare skedet av revideringen har varit att dokumentationen tagit för stor plats i verksamheten och barnen blivit lidande på grund av tiden som gått åt dokumentationen. Detta läge har idag förändrats men än är man inte klar över hur det ska arbetas med dokumentationen. De flesta förskolor idag söker en modell för hur arbetet ska se ut. Dokumentationen har en tendens att ses som ett arbete utanför verksamheten snarare än en del av verksamheten. Tanken är att man genom tid och kompetensutveckling ska förändra arbetssättet ute i Sveriges förskolor. Vikten av reflektion är idag förskolans största verktyg till en gynnsam verksamhet för både barn och personal. Reflektion öppnar ögonen för saker som människan inte tidigare kunnat se och ger utmaningar i vardagen. Genom reflektionen är tanken att pedagogerna och barnen ska komma varandra närmre och det ska bli en bättre verksamhet för alla. Förskolorna i undersökningen ger svar på hur det idag, två år efter revideringen arbetas med dokumentation.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers syfte med samlingen i förskolan. Dessa syften analyseras sedan i relation till läroplanen för förskolan, Lpfö98. Därefter återknyter vi pedagogernas syften med innehållet i den genomförda samlingen för att se ifall dessa stämmer överens. För att uppnå vårt syfte med studien använde vi oss av observationer utav samlingsstunden i förskolan samt intervjuer med pedagogerna som ansvarade för de observerade samlingarna. Resultatet av studien visar att alla syften som pedagogerna hade med samlingarna gick att koppla till läroplanen, Lpfö98. Hälften av pedagogerna talade dock inte om syftet utifrån läroplanen under intervjun, men i vår analys av observationerna visade det sig att denna koppling är möjlig. Vidare visade det sig att pedagogernas syften även gick att återfinna i samlingens innehåll och genomförande.

Syftet med denna studie var att undersöka några förskollärares uppfattningar och åsikter om naturvetenskap i förskolan; hur definierar de naturvetenskap? Har fokuseringen på naturvetenskap i förskolan förändrats från att de medverkande förskollärarna gick ut sin lärarutbildning fram till i dag? Hur tänker de kring den reviderade läroplanen som börjar gälla från och med den 1 juli 2011, har de förutsättningarna för att kunna nå målen som gäller naturvetenskap? För att nå dessa uppfattningar och åsikter har tolv kvalitativa intervjuer med tolv förskollärare utförts, deltagarna har dessutom fyllt i en enkät som tillsammans med intervjuerna har gett svar på ovanstående frågor. Många av förskollärarna hade svårt att definiera begreppet naturvetenskap i förskolan, två uppfattningar som nämns är: att vara ute i naturen och att värna om miljön. Hälften av de medverkande förskollärarna anser att det är en större fokusering på naturvetenskap i dag än då de gick sin lärarutbildning. Elva av tolv förskollärare i undersökningen önskar mer fortbildning inför den reviderade läroplanen.

Arbetet behandlar begreppet vardagsmatematik och syftet med studien är att ta reda på förskollärares respektive barnskötares syn på och attityder till vardagsmatematik samt jämföra dem. Arbetet går bland annat ut på att ta reda på hur verksamma förskollärare och barnskötare ser på ämnet idag. Intervjuer gjordes med fyra förskollärare och fyra barnskötare med hjälp av semistrukturerad- kvalitativ intervjumetod. I resultatet framkom det att skillnaderna och likheterna mellan förskollärarna och barnskötarna inte är beroende av deras utbildning utan resultatet visade att skillnaderna och likheterna ligger hos individens kunskap och intresse till ämnet. Detta visade sig genom att informanterna uttryckte liknande attityder till vardagsmatematiken och dess betydelse.

I detta arbete har det undersökts hur det är möjligt för förskollärare i förskolan att tillmötesgå delar av målen i läroplanen för förskolan, trygghet, utveckling, delaktighet samt lärande utifrån barnens olika behov och förutsättningar. Syftet var att se vad förskollärarna gör i sitt arbete för att leva upp till dessa mål. Med hjälp av intervjuer med förskollärare och förskolechefer har vi tagit reda på vad de kan göra i verksamheten, vad som de känner att de lyckats med och om det är något som de känner att de skulle behöva utveckla eller förändra. Förskolecheferna har även fått berätta vad de anser att de kan göra för att stötta och hjälpa förskollärarna i deras arbete med att leva upp till dessa mål. Svaren blev överlag ganska lika från de olika förskollärarna. Majoriteten menade att de önskade mer resurser för att få mer tid för planering och reflektion för att kunna tillmötesgå alla barnens olika behov. De talade även om att det är de som förskollärare som har kunskapen om Lpfö98 och att det ställer till det när de stretar åt olika håll i arbetslaget. Trots det så är det ändå positivt att samtliga anser att de förmedlar trygghet till barnen vilket de även menar är viktigt. Utan trygghet inget lärande sa en av förskollärarna. Därefter var det däremot mer varierande svar vi fick. Mer utbildning och mindre grupper är något som de menade skulle behövas för att nå målen. En av förskolecheferna menade att förskollärarna borde ha kunskapen att klara målen i den befintliga verksamheten. Men visst kunde han finnas där som ett stöd och bollplank om de så önskade, men då måste de våga och vilja lyfta sina funderingar.

Syftet med vår undersökning var att synliggöra två förskolors arbetssätt för att uppnå de strävansmål i Läroplan för förskolan, Lpfö98, som rör estetiska uttrycksformer. Vi ville undersöka om det fanns tydliga skillnader eller om arbetssättet på en musikprofilerad och en ickeprofilerad förskola är likartat. De frågor vi utgick från var Hur arbetar pedagogerna på en profilerad förskola för att nå målen i läroplanen? Hur arbetar pedagogerna på en förskola utan specifik profilering för att nå målen i läroplanen? Vad finns det för skillnader och likheter i dessa arbetssätt? Vi valde att använda oss utav kvalitativa intervjuer och aktiva observationer för att samla in empirin. Vi intervjuade sex pedagoger på två olika förskolor i Skåne. Tidigare forskning och litteratur inom området har vi under arbetets gång inte stött på. Därför utgick vi från olika musikpedagogiska teorier, samt litteratur kring kreativitet och läroplanen, när vi analyserade vår empiri. Vår slutsats blev att de två förskolor vi besökte hade mestadels likartade arbetssätt. Samtliga pedagoger i undersökningen ansåg att pedagogens intresse spelar större roll än en specifik profilering.

<p>Mitt syfte med arbetet har varit att få en inblick i hur musik ser ut i förskolans verksamhet i Umeå kommun. Detta arbete tar även upp om barnets motoriska utveckling stimuleras genom musik. Arbetet bygger på litteraturstudier och intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken förskollärare i en spridd radie i staden för att inte för att inte hamna inom samma samhällsklass och typ av förskolor. Förskollärarna arbetar i olika åldersblandade grupper med spännvidd av barn i åldrarna 1-5år. Jag har genom intervjuerna påvisat förskollärarnas egen syn på musik. Undersökningen ger även en överblick om hur det ser ut med mål, ambitioner och arbetet med läroplanen kring musik ute på de intervjuades förskolor. Resultatet visade att fyra av sex förskolor har musik dagligen i sin verksamhet. Vid intervjuerna framkom att att musik används som medel eller metod för att utveckla språket, samt att samtliga förskollärare menar att musik stimulerar barnens motoriska utveckling. De intervjuade förskollärarnas med musik handlar bland annat om att skapa trygghet, glädje och att träna språket.</p>