Syftet med uppsatsen var att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete för att möta alla barn i förskolan. Det undersöktes även hur förskollärare beskriver vilka barn som är i behov av särskilt stöd och vad som kan påverka denna bedömning. Uppsatsen utgår från en fenomenografisk forskningsansats och genom intervjuer har jag tagit del av förskollärares tankar kring frågeställningen.   Förskollärarna beskriver arbetet med att försöka nå och anpassa verksamheten utifrån alla barn som finns i den. De beskriver även vilka svårigheter detta kan innebära. I resultatet framkom fyra kategorier av svårigheter som förskollärare beskrev att barnen kan ha. De svårigheter som framkom var språkliga, sociala & känslomässiga, motoriska och funktionsnedsättningar. Förskollärare belyser att det är svårt att få extra resurser till barngruppen. I resultatet framkom också hur förskollärarna upplever kontakten med speciallärare. Förskollärarnas beskrivningar har sedan analyserats och kategoriserats utifrån ett punktuellt och relationellt perspektiv och vad det kan innebära för verksamheten.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur verksamheten i förskolan förhåller sig till visionen en förskola för alla. Mer specifikt är att undersöka hur pedagoger, föräldrar och rektor uppfattar begreppet en förskola för alla. Tanken är även att se hur uppfattningen om visionen skiljer sig mellan pedagoger, rektor och föräldrar samt hur den aktuella förskolan arbetar för att förverkliga visionen samt vilka möjligheter och svårigheter som uppstår i förverkligandet av denna vision. Resultatet blev att alla intervjuade personer uppfattade att en förskola för alla innebar att alla är välkomna oavsett bakgrund, etnicitet, religion, sexuell läggning etc. Enligt rektorn och pedagogerna på förskolan var det viktigt att tillgodose allas behov och anpassa verksamheten så alla kan vara med. Rektorn uttalade sig om att alla barn är allas barn och man har ansvar för alla barn. I undersökningen framkom det en svårighet att uppfylla visionen då tiden för att hinna med var knapp. Föräldrarna lyfte även fram att förskolan gjorde ett bra arbete för att förverkliga visionen och att de såg utveckling hos sina egna barn. Metoden som användes för att få fram detta resultat var intervjuer med pedagoger och rektor. Föräldrarna svarade skriftligt på hemskickat formulär.

<p>Betyg: B</p>

I detta arbete har det undersökts hur det är möjligt för förskollärare i förskolan att tillmötesgå delar av målen i läroplanen för förskolan, trygghet, utveckling, delaktighet samt lärande utifrån barnens olika behov och förutsättningar. Syftet var att se vad förskollärarna gör i sitt arbete för att leva upp till dessa mål. Med hjälp av intervjuer med förskollärare och förskolechefer har vi tagit reda på vad de kan göra i verksamheten, vad som de känner att de lyckats med och om det är något som de känner att de skulle behöva utveckla eller förändra. Förskolecheferna har även fått berätta vad de anser att de kan göra för att stötta och hjälpa förskollärarna i deras arbete med att leva upp till dessa mål. Svaren blev överlag ganska lika från de olika förskollärarna. Majoriteten menade att de önskade mer resurser för att få mer tid för planering och reflektion för att kunna tillmötesgå alla barnens olika behov. De talade även om att det är de som förskollärare som har kunskapen om Lpfö98 och att det ställer till det när de stretar åt olika håll i arbetslaget. Trots det så är det ändå positivt att samtliga anser att de förmedlar trygghet till barnen vilket de även menar är viktigt. Utan trygghet inget lärande sa en av förskollärarna. Därefter var det däremot mer varierande svar vi fick. Mer utbildning och mindre grupper är något som de menade skulle behövas för att nå målen. En av förskolecheferna menade att förskollärarna borde ha kunskapen att klara målen i den befintliga verksamheten. Men visst kunde han finnas där som ett stöd och bollplank om de så önskade, men då måste de våga och vilja lyfta sina funderingar.

Denna studie handlar om att arbeta med en förskola för alla. Det övergripande syftet med detta arbete är att studera hur pedagoger arbetar med en förskola för alla. Det fanns ett intresse av att veta hur pedagogerna kan göra för att inkludera alla barn oavsett behov och förutsättningar i verksamheten. Ett annat intresse med denna studie är att ta reda på vad normalitet innebär för pedagogerna samt hur pedagogerna bemöter ett avvikande barn i förskolan. Metoden som används är kvalitativa intervjuer med aktiva pedagoger i förskolan. Resultatet visar att pedagogerna på förskolan har ett tankesätt där de försöker och vill få in det dagliga arbetet med inkludering i verksamheten. De är positiva till att alla barn har rätt att vara delaktiga och det finns en positiv syn på barnen, oavsett behov eller förutsättningar. / This study is about working with a kindergarten for all. The overall aim of this work is to study how teachers work with a preschool for all. There was an interest in knowing how educators can do to include all children regardless of needs and circumstances in the preschool. Another interest of this study is to find out what normalcy means for the teachers and how teachers treat an abnormal child in preschool. The method used is qualitative interviews with active educators in preschool. The results show that the teachers at the preschool have a mindset where they try and want to get into the daily work with the inclusion in preschool. They are positive that all children have the right to be involved and there is a positive view of the children, regardless of their needs or circumstances.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares tankar om inkludering i förskolan. Vi vill belysa förskollärares upplevelser av för- och nackdelar med ett inkluderande förhållningssätt. Detta gör vi med hjälp av dessa frågeställningar; Hur anser förskollärare att de arbetar med inkludering? Vilka fördelar anser förskollärare att det finns det med ett inkluderande arbetssätt? För barnet/för arbetslaget. Vilka nackdelar anser förskollärare att det finns det med ett inkluderande arbetssätt? För barnet/för arbetslaget. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod för att få svar på de forskningsfrågor som ligger till grund för detta arbete. Efter intervjuerna transkriberades det insamlade materialet som sedan legat till grund för analysen. Med teoretisk utgångspunkt i relationellt perspektiv med inslag av sociokulturell teori har svaren på forskningsfrågorna kunnat analyseras med adekvata kopplingar till tidigare forskning av bland annat Linda Palla, Claes Nilholm, Ann Ahlberg och Elaine Kotte. Avslutningsvis kommer en diskussion föras kring de resultat som denna studie bidragit till. Resultatet har visat på en önskan från förskollärarna att arbeta mer inkluderande men att bristerna på respektive förskola beror på ekonomiska- och resursrelaterade faktorer.

Den här studien syftar till att undersöka åtta förskolors likabehandlingsplaner för att ta reda på hur de talar om ”en förskola för alla” och likvärdighet i den pedagogiska verksamheten. Jag redogör en definition av ”en förskola för alla” som kommer att användas genom min studie. Jag har använt mig av kritisk diskursanalys när jag granskat de olika likabehandlingsplanerna och utifrån den teori och metodiken använt mig av olika begrepp som jag anser tillämpbara i min studie, utifrån definitionen av ”en förskola för alla”. I de olika likabehandlingsplanerna finner jag att det inte finns något klart sätt att tala om hur man ser på ”en förskola för alla” eller hur man talar om likvärdig verksamhet. Resultatet visar olika saker som, för studien relevanta, för att leva upp till ”en förskola för alla” och slutsatsen kretsar kring hur de olika tolkningsmöjligheterna påverkar realiseringen av en likvärdig pedagogisk verksamhet och ”en förskola för alla” i koppling till de granskade likabehandlingsplanerna.

"There are different children with different needs." A study of how preeschool teachers discusses the diversity of children. Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas uppfattningar om barns olikheter i förskolan. Detta för att bidra med kunskap om hur man kan skapa en verksamher där alla barn kan utvecklas och lära. Stydien utgår från följande syftesfrågor; Vilka barn anser förskollärare är i behov av särskilt stöd? Vilka olika arbetss'tt använder sig förskollärare av i arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Vilka uppfattningar har förskollärare om specialpedagogiska insatser i förskolan? Undersökningen utgår från en kvalitativ ansats med intervjuer i fokusgrupper. Sammanlagt har tio verksamma förskollärare deltagit från två olika förskolor. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med avsikt att finna kategorier av förskollärarnas uppfattningar. Resultatet visar att en diagnos kan vara både positiv och negativ för barn i förskolan. Förskollärarnas bemötande framstår som en avgörande faktor i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. TRAS (Tidig registrering av språkutvekling) är ett arbetsmaterial som används av förskollärarna för att bedöma enskilda barn och utvärdera verksamheten. De specialpedagogiska insatser som förskolan har tillgång till är specialpedagog och talpedagog. Slutligen visar resultatet att barn i behov av särskilt stöd ökar då barngrupperna blir allt större och att tidsbristen ses som ett hinder.

Syfte: Syftet med denna studie var att presentera och diskutera några pedagogers vision om ”En förskola för alla”. Vad begreppet ”En förskola för alla” innebar för pedagogerna och hur de arbetade med verkställandet av en förskola där alla barn är välkomna? Jag har dessutom studerat pedagogernas beskrivningar av deras arbete med integrering. För att komma fram till ett resultat har en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer som redskap använts. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Metod: En fenomenografisk ansats utifrån andra ordningens perspektiv har legat till grund för denna studie för att beskriva pedagogernas uppleverser och uppfattningar utifrån deras erfarenhetsvärld. Användandet av en fenomenografisk ansats, ur andra ordningens perspektiv, innebar att jag inte har intresserat mig för vad som är sant eller falskt utan istället fokuserat på informanternas beskrivningar och förklaringar av olika begrepp och fenomen. Resultatet visar på många likheter mellan informanternas beskrivningar, men även att deras fokus ser annorlunda ut i en del avseenden. Resultat: Pedagogerna i studien har beskrivit olika arbetssätt för en fungerande integrerade verksamhet för varje unikt barn. Även fördelar, nackdelar, möjligheter och begränsningar för verkställandet av ”En förskola för alla” har presenterats. Pedagogerna anser att ”En förskola för alla” innebär att verksamheten ska anpassas utefter varje enskilt barns behov. Samtidigt ska det bildas en gemenskap, där olikheter framhävs som positivt och barn från tidig ålder får lära sig att alla inte är stöpta i samma form.

Syftet med vår studie är att ta reda på hur förskollärare upplever hur de kan bemöta alla barn i förskolan. Vad de framhåller som viktigt att tänka på i deras förhållningssätt samt vilka metoder och strategier de använder för att bemöta alla barn, inklusive de barn som är i behov av extra stöttning. Studien är kvalitativ och vi använde oss av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare, där alla arbetar på olika förskolor. I studiens resultat framgår vilka faktorer som anses vara betydelsefulla för att alla barn i förskolan ska inkluderas i verksamheten. Att vara en närvarande pedagog kring barnen är ett av dem samt att arbetslaget har en samsyn kring barn och förhållningssätt är en annan. Resultatet visar att förskollärarna upplever barn som individer med olika behov och att det är deras ansvar som pedagoger att anpassa verksamheten för att få in alla barn i förskolan. / The aim of our study is to find out how the preschool teachers experience how they can respond to all children in the preschool. What they emphasize as important to consider in their approach, and what methods and strategies they use to respond to all children including the children who are in special need of support. The study is qualitative and was conducted by semi-structured interviews with six preschool teachers, where everyone works in different kindergartens. The results of the study show which factors are considered important for all children in kindergarten and who should be included in the preschool. To be a present educator around the children is one of them and that the team has a common view of children and approach, is another. The results show that preschool teachers perceive children as individuals with different needs and that it is their responsibility to adapt the school to get all children in the preschool.