Urininkontinens drabbar ungefär hälften av de män som genomgått en radikal prostatektomi. I Sverige utförs cirka 2400 operationer årligen och antalet antas stiga i takt med att befolkningen blir allt äldre. I relation till antalet operationer som årligen genomförs är sannolikheten stor att som sjuksköterska möta män som lever med urininkontinens som postoperativ komplikation. Forskning visar att urininkontinens ofta orsakar ett betydande lidande för individen och det är därför av betydelse att männens upplevelser uppmärksammas. Syftet med litteraturstudien var att belysa mäns upplevelser av att leva med urininkontinensefter radikal prostatektomi och baserades på tolv vetenskapliga artiklar. Efter bearbetning av artiklarna utarbetades resultatet i form av de fem kategorierna: att få sitt liv förändrat, att ständigt vara rädd, att förlora sin manlighet, att ligga steget före och att inte bli informerad. Av resultatet framgår att flertalet män upplevde känslor av rädsla och skam på grund av urininkontinens, vilket ofta bidrog till isolering från sociala sammanhang. Andra centrala fynd i männens berättelser var känslor av förlorad manlighet och upplevelser av bristfällig information. Det är av stor vikt att mäns upplevelser av att leva med urininkontinens efter radikal prostatektomi uppmärksammas i sjuksköterskeutbildningen och även att vidare forskning görs inom detta problemområde.

Master’s Thesis in Media and Communication Title: See me, buy me – A study of how women and men are exposed in commercial advertisements for beauty products Author: Annelie Eliasson University: University of Halmstad Course: Media and Communication Term: Spring 2013 Supervisor: Ebba Sundin Examiner: Ingegerd Rydin Purpose: This studys purpose is to examine how women and men are exposed in commercial advertisements for beauty products. To examine this purpose two main questions have been formulated: What differences and similarities are there in the representation of women and men in the commercial advertisements? Are there any differences in the representation regarding the target audience in the commercial advertisements? Method: Quantitative content analysis Material: 443 commercial advertisements for beauty products in the Swedish lifestyle magazines Plaza Kvinna and Café Magazine from 2008 to 2012 Main results: The result of the study shows that women and men, presented in the commercial advertisements for beauty products, were very much alike in most aspects. For example there were only insignificant differences regarding how much of the person’s body that was included in the advertisement, the body position and the activeness of passiveness of the person in question. But there were also significant differences regarding a few aspects like nudity, colors and smiles for example. The differences in the representation of women and men regarding the target audience were also insignificant. In almost every commercial advertisement that was directed to women, a women featured, and the same for men. The conclusion of the study is that women and men are exposed in different ways in commercial advertisements for beauty products but not as different as many theories for commercials and gender claim. It is possible that commercial for beauty products are more “gender equal” than other commercials despite the fact that the products, in most cases are, addressed to only one gender. This may be the result of the changing exposure of men where they are showed more like women, which means in color, gazing at the viewer and dressed for success in formal wear. Keywords: Gender, commercial advertisements, women, men, beauty products.

Bakgrund: Världshälsoorganisationen har under en längre tid jobbat med jämställdhet för få män mer involverade i den reproduktiva hälsan. Forskning kring män och graviditet visar däremot att män känner sig åsidosatta och inte lika involverade i graviditeten som en kvinna. Forskning beträffande män och missfall är väldigt begränsad trots att enligt anknytningsteorin kan även män knyta an till ett foster precis som en kvinna och få en känslomässig reaktion vid missfall. Vid missfall finns där inga riktlinjer om stöd för män utan enbart riktlinjer för kvinnor även om män kan få samma sorgereaktion som kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva mäns upplevelser av missfall i en heterosexuell relation vid en önskad graviditet. Metod: Litteraturstudie med ett systematiskt arbetssätt som baseras på 12 kvalitativa artiklar där två databaser har använts för att ta fram artiklarna. Artiklarna granskades med hjälp av HögskolanKristianstads granskningsmall. Analysprocessen skedde med hjälp av Fribergs trestegsmodell. Resultat: Studien visar att män också fick en sorgereaktion vid missfall. Oavsett när graviditetsförlusten inträffade var det förväntningar och tankar om barnet som avgjorde sorgens intensitet. Majoriteten av män upplevde att de förväntades anta en stödroll och lägga sina egna känslor åt sidan. Stödet från sjukvården upplevdes som bristfälligt och män upplevde sig vara åsidosatta medan stödet från andra i omgivningen fick en större betydelse. Oavsett om stödet kom från närstående eller utomstående var det viktigt för män att bli sedda och bekräftade i sin sorg och förlust. Diskussion: Två fynd diskuterades i resultatdiskussionen, dessa var att män inte fick uttrycka sina känslor och agera stöd till sin kvinna samt att män inte alltid såg eller behandlades som en närstående eller anhörig. Teorier och modeller som kopplades till vartdera fyndet var genusteorin samt person- och familjecentrerad vård.

The purpose of this qualitative study was to explore women's violence against men in intimate relationships. The survey consisted of five interviews with abused men in intimate relationships. These were analysed with the help of previous research, and victimology, gender theory and Connell's Masculinities as theoretical starting points. During the essay three themes of men’s perceptions and experiences were discovered: domestic violence, assistance and treatment, men’s perspective on masculinity and values. The results showed that men were exposed to violence in intimate relationships to the same extent as women. However, men are more exposed to psychological violence while women are subjected to more physical violence. The results also showed the lack of assistance for abused men and the lack of hospitality of social workers. The survey also highlights men's views on masculinity and gender stereotypes and how this affected them during the period they were abused. / Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka kvinnors våld mot män i nära relationer. Undersökningen bestod av fem intervjuer med våldsutsatta män i nära relationer. Dessa analyserades med hjälp av tidigare forskning samt viktimologi, genusteori och Connells maskuliniteter som teoretiska utgångspunkter. Under arbetets gång framträdde tre teman, vilka var männens upplevelser och erfarenheter av: våld i nära relationer, hjälpinsatser och bemötande samt männens syn på maskulinitet och manlighetsnormer. Resultatet visade i vilken omfattning våld utövas mot män samt vilken form av våld som var den mest förekommande. Vidare visade resultatet att det råder en brist på hjälpinsatser för våldsutsatta män och i bemötandet av professionella inom socialt arbete. Slutligen belyste undersökningen männens syn på maskulinitet och manlighetsnormer samt hur detta påverkat dem under perioden de var våldsutsatta.

En ledare har historiskt sett framställts som en man och vissa studier påstår att det fortfarande är fallet. Samtidigt innehas fler ledande positioner av kvinnor och kvinnor uppfattas stereotypiskt besitta annorlunda attribut än män. Betyder det att män och kvinnor känner att de förväntas fokusera på olika variabler i sitt ledarskap? Studiens syfte är att studera och skapa en bättre förståelse för de upplevda förväntningar kvinnor respektive män har på sitt ledarskap, hur de hanterar potentiellt olika förväntningar samt om de agerar därefter. Studien är av en kvalitativ karaktär med en abduktiv ansats och intervjuer har utförts med sex respondenter. Litteratur har samlats in under arbetets gång samt kompletterats vid behov. Slutsatsen av studien visade på att kvinnor och män inte upplever några markanta skillnader angående förväntningarna på sitt ledarskap. Konklusionen av uppsatsen visar att män och kvinnor agerar i sina ledarroller utefter förväntningarna de upplever ifrån sina medarbetare. Diskussionen angående om hur vårt val av organisation, nämligen Landstinget i Kalmar Län, har påverkat resultatet eftersom alla respondenter anses vara omhändertagande samt besitta liknande utbildning, hålls i slutet av uppsatsen.

BakgrundFörskolläraryrket är, och har alltid varit, ett kvinnodominerat yrke. Män som ger sig in i förskolan bryter mot normer av vad som anses maskulintsamtidigt som de måste representera en slags allmän maskulinitet. De män som beslutar sig för att börja arbeta i förskolan riskerar samtidigt att misstänkliggöras då män ses som potentiella sexualförbrytare. Detta sammantaget har också framförts som orsaker till den skeva könsfördelningen i yrket.SyfteStudiens syfte är att undersöka vilka möjligheter respektive svårigheter som manliga arbetstagare inom förskolläraryrket upplever.MetodI studien har fem män intervjuats utifrån en fenomenologisk ansats där vi genom kvalitativa intervjuer försöker skapa kunskap om respondenternas livsvärldar. Det teoretiska ramverket utgörs av genusteori.ResultatMännen beskrev hur de har upplevt sitt arbete som meningsfullt i kontrast till tidigare yrken. De beskriver känslor som glädje, lustfylldhet, variation och möjligheter till personlig och yrkesmässig utveckling. Männen i studien har också beskrivit olika svårigheter kopplat till att de har gjort ett könsöverskridande yrkesval. Det har rört sig om att bli ifrågasatta av människor i deras omgivning samt tilldelade en underordnad form av maskulinitet. De har också mött förväntningar om att leva upp till stereotyper av manlighet. Männen har efter en tid i verksamheten med hjälp av sina kollegor arbetat upp en trygghet i sin yrkesroll. Detta har också inneburit att de har kunnat göra motstånd mot förväntningarna eller välja att leva upp till dem. Maskuliniteten kan därmed fungera som ett redskap som de kan utnyttja i verksamheten. De största svårigheterna männen möter rör risken att bli utpekade som pedofiler samt den utsatthet de känner i samband med medias rapportering om sexualbrott inom förskolan. Detta har fått vissa av dem att avstå från arbetsuppgifter men också att ifrågasätta sig själva. Den vanligaste strategin för att undgå misstanke har dock varit att visa sig synliga för kollegor och vårdnadshavare samt bygga bra relationer till barn och föräldrar.

Forskningen kring kvinnors kroppsuppfattning har länge uppmärksammats men det finns lite forskning kring mäns kroppsuppfattning, i och med det ville vi undersöka huruvida unga mäns kroppsuppfattning är annorlunda eller inte. Vi har utgått från sociala medier eftersom det är en relativt ny medieform som än så länge inte undersökts så mycket. Syftet är att belysa huruvida ett antal unga män påverkas av träningsrelaterade bilder. Undersökningen är kvalitativ och har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av 7 män i åldern 18-20 år. Resultatet visar att majoriteten känner ett missnöje över sin kropp och ett behov av att uppnå ett visst ideal.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige och är en av de fem vanligaste cancerformerna i världen. Prostatacancer kommer ofta smygande och visar inte symtom förrän cancern har kommit långt i sin utveckling och är då svår att bota. Att insjukna i prostatacancer blir livsomvändande för män. Över en natt befinner de sig plötsligt i en ny värld där de ska genomgå behandling och hantera påfrestande biverkningar från behandlingen. Syfte: Syftet med studien var att belysa mäns upplevelser av att leva med prostatacancer under det första året efter sjukdomsbeskedet. Metod: Metoden som valdes för att besvara studiens syfte var en kvalitativ litteraturstudie, som baserades på patografier skrivna av män som fått diagnosen prostatacancer. Analysen av de fyra utvalda patografierna utfördes med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet sammanställdes i tre huvudkategorier, Motstridiga tankar och känslor om att få prostatacancer, Livet tar en annan form och Funderingar över framtiden. Studien belyser hur män som insjuknar i prostatacancer ställs inför fysiska och psykiska förändringar. I resultatet presenteras männens påfrestningar från att de får beskedet till genomgående behandling och hantering av framtiden. Gemensamt för männen var att de värdesatte att få kunskap om sin situation och betydelsen av de nära relationerna med familj och vänner. Sjukdomen skapar en förändrad livssyn då döden kommer dem nära, samtidigt får de en stark livsvilja och tacksamhet till livet. Slutsats: I livsomställningen tampas männen med biverkningar som begränsar dem i vardagen. De handskas med tankar och känslor som ger upphov till nya perspektiv i livet. Sjuksköterskan spelar därmed en central del i processen eftersom att professionen kan tillgodose patienten med information och stödja männen i livsomställningen.

Introduktion: I Sverige är det årligen närmare 30,000 personer som drabbas av en stroke och därför ses diagnosen som en av våra stora folksjukdomar. Efter att ha drabbats av en sjukdom är upplevelsen av hälsa något som påverkar en persons hela tillvaro. Den fysiska, psykiska och sociala upplevelsen av livskvalitet påverkas av sjukdomar och behandlingar som bedöms inom hälso- och sjukvården med livskvalitetsinstrument. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters upplevelser av livskvalitet efter en stroke. Metod: Litteraturstudien följer Polit och Beck´s (2012) niostegsmodell. Källmaterialet inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Källmaterialet för denna litteraturstudie utgörs av fem kvalitativa och sju kvantitativa artiklar som presenteras i bilaga 1. Resultatet: Resultatet redovisas både i figur och i text. De två huvudtemana: Begränsad och Beroende och Mental omställning visar tillsammans med de fyra temana på patienters upplevelser av livskvalitet efter en stroke. Slutsats: Kvinnor och män upplever sig ofta beroende och begränsade efter sin stroke relaterat till en sänkt personlig-ADL och brist på mental energi. Kvinnor har jämfört med män oftare ett försämrat utfall efter stroke. Detta begränsar deras dagliga liv och ger dem en sänkt livskvalitet.

Denna kvalitativa studie avsåg att undersöka hur män, som hade eller hade haft ätstörningar, i massmedia uttryckte sina upplevelser och tankar om sina ätstörningar, om insjuknandet, om ätstörningsvården och bemötandet inom den, samt om sitt tillfrisknande. Metod: En kvalitativ innehållsanalys av utvalda massmedieprodukter på svenska. Resultat: Anledningar till att männen fick en ätstörning berodde på att vilja ha kontroll, lindra ångest och/eller påverkades av kroppsideal. Männen kände en ensamhet och ett utanförskap i sin ätstörning och i vården för ätstörningar, för att ätstörningar ansågs vara en kvinnosjukdom. Gällande männens tillfrisknande så mådde vissa bättre, men hade en bit kvar att gå. Slutsats: Män med ätstörningar är en exkluderad grupp som måste få mer plats i samhället och ätstörningsvården. / This qualitative study aimed to illustrate how men, that had or have had an eating disorder, expressed their experiences and thoughts about their eating disorders (ED’s), how they got sick, the treatment of their ED’s, and the recovery from the ED’s, in mass media. Method: A qualitative content analysis of mass media products in swedish. Results: The men in the study got an ED due to wanting control, relieve anxiety and/or being affected by ideals. The men felt loneliness and alienation in their ED and in the treatment of ED’s, because ED’s were considered a disease of women. Some men felt better and a sense of freedom after the recovery. Conclusion: Men with ED are an excluded group and they need more room in the society and within the treatment of ED’s.