Denna uppsats är en litteraturstudie och diskursanalys kring våld i nära relationer där kvinnanär förövaren och mannen offret. Frågor som uppsatsen behandlar är huruvida kvinnor ochmän är lika benägna att begå partnerrelaterat våld eller inte, samt varför mäns våld motkvinnor är mer uppmärksammat än kvinnors våld mot män. Syftet med uppsatsen är att belysakvinnors våld mot män och inte att ta bort fokus från mäns våld mot kvinnor.Uppsatsen går igenom såväl litteratur och rapporter som hur olika organisationer ochmyndigheter ställer sig till våld i nära relationer. Resultatet analyseras och diskuteras ur ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv, med teorier och begrepp som det ideala offret och denideala förövaren, genus och makt.Det jag har kunnat påvisa med studien är att våld i nära relationer är någonting både kvinnoroch män faller offer för i ett heterosexuellt förhållande. Män och kvinnor är således likabenägna att begå partnerrelaterat våld. Kvinnors våld mot män uppmärksammas dock inte allsi lika stor utsträckning som mäns våld mot kvinnor, vilket bland annat har att göra med attanmälningsbenägenheten bland utsatta män i princip är obefintlig. Män anmäler sällan pågrund av skamkänslor och rädslan över att förlora sin maskulinitet. Vidare förekommer enavsaknad av forskning, insatser och stöd för män som blivit utsatta för partnerrelaterat våld.

Studien undersöker marginaliseringens socioekonomiska, politiska och kulturella konsekvenser för ökande radikalisering bland vissa ungdomar med invandrarbakgrund och hur socialt arbete kan motverka rekryteringen av dessa ungdomar till terroristgrupper. Uppsatsens vetenskapsteoretiska grund ligger i hermeneutiken och socialkonstruktivismen. Datainsamlingen består av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med 8 personer som har god kännedom om våldsbejakande extremism och 2 ungdomar som sympatiserar med terroristgrupper, varav en av dessa unga män har varit hos terrorgruppen Islamiska Staten (IS) i Syrien och Irak. Urvalet har bestämts genom en målinriktad urvalsteknik och det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att religiösa och etniska konflikter som utspelar sig i världen och västländers inblandning i dessa konflikter påverkar marginaliserade ungdomarnas sympatier för våldsbejakande ideologier. Den nyliberala globaliseringen, nedmontering av välfärdsstaten i Sverige har försämrat dessa ungdomars levnadsvillkor och ”kriget mot terrorismen” och den ökade anti-muslimismen har lett till misstron mot majoritetssamhället hos ungdomar i marginaliserade områden. Försämrade levnadsvillkoren och minskade möjligheter till integration i Sverige gör vissa marginaliserade ungdomar mer benägna att söka sig till våldbejakande terrorgrupper som erbjuder en sammanhängande mening och en känsla av tillhörighet. För att motverka våldsbejakande extremism måste socialt arbete utmana och ifrågasätta nedmonteringen av välfärdsstaten, ökade marginaliseringen och bekämpa politiken av ”kriget mot terrorismen”. Det innebär också att motverka ökad anti-muslimism och främja social sammanhållning och social rättvisa.

Infertilitet är en diagnos som kan drabba både män och kvinnor men mannens upplevelser är betydligt mindre utforskat än kvinnans upplevelser. En litteraturstudie genomfördes där syftet med studien var att belysa mäns upplevelser av att leva med infertilitet. Resultatet bygger på 11 vetenskapliga artiklar och består av fyra kategorier; Känslomässiga aspekter, Upplevelser av livspåverkan, Sociala aspekter och Upplevelser av stöd och information utanför relation och familj. Resultatet påvisar att infertilitet kan innebära många olika blandade känslor, exempelvis frustration, skuld, hjälplöshet, besvikelse och utanförskap. Ett alternativ för att uppnå graviditet var att genomgå fertilitetsbehandling, vilket kunde upplevas vara mycket påfrestande. Under behandlingsprocessen kände många män att deras största roll var att vara där för att stödja sin partner. Infertilitet upplevdes även som svårt att samtala om utanför relationen med partnern. För en del av männen blev internetforum för infertila en mötesplats, där de kunde utbyta information samt erfarenheter angående deras livssituation. Männens upplevelser angående hälso- och sjukvårdspersonal varierade. En del tyckte att de fick mycket stöd medan andra upplevde att information från hälso- och sjukvårdspersonalen var knapphändig och det hade kunnat uppmärksammas mer. Männen hanterade sin situation olika, majoriteten sökte stöd hos partnern medan andra män istället sökte sig till familjen. Isolering blev en vanlig konsekvens av infertiliteten då männen inte ville belasta sin familj och vänner. / Infertility is a diagnosis that can effect both men and women but the man’s experiences are far less explored than the woman’s experiences. A literature study was done, where the aim of the study was to highlight men's experiences of living with infertility. The result is based on 11 scientific articles and shows four categories; Emotional aspects, Experiences of life impact, Social aspects and Experiences of support and information outside the relationship and family. The result shows that infertility can mean many different mixed emotions, such as frustration, guilt, helplessness, disappointment and isolation. One option for achieving pregnancy was to undergo fertility treatment, which could be perceived as very trying. During the treatment process many men felt that their main role was to be there to support their partner. Infertility was also perceived as difficult to talk about outside the relationship with the partner. For some of the men internet forums for infertile became a meeting place, where they could exchange information and experiences regarding their life situation. The men’s experiences regarding health professionals varied. Some of the men thought they were given a lot of support while others experienced that information from the health professionals was insufficient and this could have been given more attention to. The men dealt with their situation differently, the majority sought support from their partner while other men instead went to their family. Isolation was a common consequence of infertility because the men did not want to burden their family and friends.

Allogen SCT, kan ge biverkningar på mäns sexuella hälsa i form utav minskat sexuellt intresse, skador på genitalierna och sexuell dysfunktion men även psykiska påfrestningarna från grundsjukdomen och behandlingen kan påverka patienternas sexuella hälsa. Detta examensarbete ingick i ett kvalitetsutvecklingsprojekt i vilket välbefinnande efter allogen stamcellstransplantation undersöktes. I projektet ingick tio studenter som tillsammans gick igenom journalhandlingar för patienter som genomgått allogen STC, för att ta reda på hur patienternas välbefinnande påverkades under ett år efter allogen SCT. Syftet med detta examensarbete var att beskriva i vilken omfattning sexuell hälsa dokumenteras samt vilka eventuella problem med sexuell hälsa som dokumenterats i patientjournaler hos män under det första året efter genomgången allogen SCT. Examensarbetet var en retrospektiv, longitudinell, ickeexperimentell empirisk uppföljningsstudie med en kvalitativ ansats. Examensarbetets urval var konsekutivt och bestod i 24 patientjournaler rörande manliga patienter som genomgott allogen SCT mellan åren 2004- 2006. Resultatet av journalgranskningen redovisades deskriptivt i tabellform och även i löpande text. Resultatet visar att i 29 % av de granskade journalerna fanns dokumentation rörande sexuell hälsa och att det i samtliga fall rörde sig om fysiologiska problem som drabbat patienternas genitalier. Endast i ett fall hade det dokumenterats någonting om patientens psykosociala upplevelse i förhållande till de fysiologiska problemen med sexuell hälsa. Resultatet antyder att vårdgivaren i få fall dokumenterar sexuell hälsa.

Syftet med denna uppsats var att analysera förekomsten av föreställningen om behovet av män i skolan och hur detta kommer till uttryck dels i dagspress och dels i offentliga dokument och utredningar under de senaste 20 åren genom frågorna: Vilka föreställningar och argument om män i skolan förekommer dels i dagspress och dels i offentliga dokument? Vilka aktörer företräder de olika perspektiven om män i skolan? Vilken grund för behovet av män i skolan förs fram i respektive källor? Anförs vetenskapliga argument, och vilka är i sådana fall dessa? Studien har genomförts genom att analysera innehållet och de argument för fler män i skolan i artiklar och statliga dokument. Även källorna till dessa argument har analyserats för att få en förståelse varifrån dessa argument kommer. Resultaten visade att det inte är någon större skillnad mellan dagspress och statliga dokument, liknande argument och föreställningar förekommer i båda materialen. Skillnader har dock observerats bland källorna, där politiker är den största källan i statliga dokument och privatpersoner är störst i dagspress. Resultaten visade även att väldigt få av dessa argument är förankrade i vetenskapen, vilket även var vår uppfattning innan vi påbörjade studien. Argumenten hänvisar således endast till den förställning källorna har.  Detta innebär att majoriteten av argumenten är baserade på personers åsikter och inte något som bevisats genom vetenskapliga argument. Resultaten var inte förvånande utan bekräftade vår uppfattning om att föreställningen om att fler män behövs i skolan inte är vetenskapligt förankrad. Däremot hade vi hoppats på att få ett annat resultat som kunnat visa på motsatsen.

Denna uppsats berör kvinnornas synlighet i läromedel inom ramen för den akademiska kursen Historien om Abrahams Gud där islam, judendom och kristendom berördes. Vi antar ett genusteoretiskt perspektiv för att belysa kvinnors synlighet och närvaro. Anledningen till att vi vill studera kvinnor är för att vi själva genom vår skolgång upplevt en frånvaro av kvinnor inom olika skolämnen, och därigenom en svårighet att identifiera oss med kvinnorna. Idag kan vi se att en möjlig anledning till detta var att kvinnor lämnades utanför klassrummet till förmån för ett manligt perspektiv på undervisningen. Stort fokus låg också på männens olika uppfinningar, upptäckter och historiska betydelser, men kvinnorna benämndes i mycket liten grad om kvinnor ens belystes. Läromedel för respektive religion analyseras genom en text- och diskursanalys, för att få ett tydligt resultat kring vad vi ser i litteraturen. I resultatkapitlet presenteras religion för religion så att läsaren hela tiden förstår vilken religion som han eller hon läser om. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor inom de Abrahamitiska religionerna porträtteras och beskrivs i tre läroböcker som använts inom religionsvetenskap 0-30 högskolepoäng inom ämneslärarprogrammet på Högskolan i Gävle höstterminen 2012. I studien antar vi ett genusperspektiv och undersöker var kvinnan blir synlig och synliggörs i läromedlen.   Vad vårt resultat visar på är att kvinnan ofta porträtteras vid egenskaper som exempelvis moderlig, omvårdande och mjuk. Hon beskrivs för det mesta i hemmets miljö, då hon ofta har ett stort ansvar för hus och barnuppfostran. Kvinnorollen beskrivs utifrån en instängd hemmiljö, det vill säga i det icke-offentliga. Resultatet visar dessutom på att författarna skriver fram kvinnan på olika sätt, detta blir synligt genom författarnas olika sätt att göra kvinnan aktiv i texten. Detta kommer vi att belysa utförligt i kapitlet resultat och analys.   Nyckelord för denna uppsats är: Kvinnosyn religioner, kvinnor, kvinnor och män samt Abrahamitiska kvinnor.

Denna uppsats beräknar ett skuggpris för rädslan att gå ensam i mörkret i individens hemmakvarter samt undersöker skillnader mellan män och kvinnors skuggpriser för att vara mindre rädd. Tidigare studier som har använts sig av skuggpris för att beräkna rädsla har studerats och analyserats för att på bästa sätt kunna genomföra denna uppsats. Datamaterialet som använts i uppsatsen kommer från European Social Survey och består av 1791 observationer. Respondenterna fick i undersökningen svara på en skala mellan 1 till 4, där 1 var ’’mycket säker’’ och 4 var ’’mycket osäker’’ angående individens rädsla vid mörker. Skuggpriset motsvarar den summa av hushållets nettoinkomst som individen är villig att offra för att känna sig en enhet mindre rädd. Skuggpriset för att gå ensam i mörkret jämförs med män och kvinnors separata skuggpriser. Skuggpriset för att gå ensam i mörkret beräknades till 15 744 kronor. I uppsatsen skattades männens skuggpris till 12 881 kronor medan kvinnornas skuggpris blev 27 956 kronor. Därmed kan kvinnorna i Sverige tänka sig offra mer av sin månadsinkomst för att vara mindre rädd än männen i Sverige. Skillnaderna mellan män och kvinnors skuggpriser kan bero på att könen har separata psykologiska kostnader samt olika sociala roller i samhället. En kvinna tenderar att känna mer rädsla i vardagen än vad en man gör. Skillnaden mellan män och kvinnors skuggpriser skulle eventuellt kunna förklaras med att samhället kanske inte anser att en man ska känna rädsla och detta skulle kunna leda till att männen är villiga att betala mindre för att minska sin rädsla.

Syftet med denna studie var att forska kring hur synen är på männen i förskolan, ett ämne som fortfarande kan kännas spänt och olustigt att prata om då folk både vill få in fler män i förskolan men samtidigt är rädda för att något otäckt, exempelvis pedofili ska drabba barnen. Tidigare forskningar i ämnet har gjorts kring manlighet och kvinnlighet medan denna studie fokuserar mer på själva mannen som person. Det råder stor brist på material i ämnet från föräldrarnas perspektiv och därför kommer vår forskning att fokuseras mest kring detta. Genom enkäter och intervjuer har vi samlat in materialet och analyserat dem med genusperspektiv för att lättare se skillnader och likheter till tidigare forskning. Resultatet pekar på att trots ett jämställdhetstänk, där kvinnor och män har lika mycket att bidra med, lever vissa könsstereotypiska mönster och roller vidare i vår vardag.

I den här uppsatsen undersöker jag tre läroböcker i svenska för gymnasiet ur ett genusperspektiv. Syftet är att komma fram till om läroböckerna kan anses jämställda. För att komma fram till mitt resultat använder jag mig av både kvantitativ och kvalitativ metod. För ändamålet utgår jag från tre frågeställningar där jag undersöker hur fördelningen mellan kvinnliga och manliga författare ser ut, hur stort utrymme manliga och kvinnliga författare är tilldelade som i grupp räknat i antal rader, samt hur framställningen av kvinnor och män ser ut. Undersökningen är avgränsad till att innefatta 1800-talet. Utgångspunkter är styrdokumenten som utkom i och med gymnasiereformen 2011 och vad dessa säger om jämlikhet. För undersökningen av det språkliga bruket ut jämställdhetssynpunkt är utgångspunkten Karin Milles Jämställt språk. En handbok i att skriva och tala jämställt (2008). För undersökningen av framställningen av kvinnor och män och om framställningen är jämställd är utgångspunkterna de kriterier som Moira vin Wright ställer för en jämställd text i Genus och text: när kan man tala om jämställdhet i fysikläromedel? (1999). Dessa kriterier är att en text ska vara genusmedveten, genuskänslig och genusinkluderande för att vara jämställd. En av läroböckerna har i det undersökta avsnittet ett jämställt språk och lever upp till samtliga kriterier för en jämställd text. Två av läroböckerna uppnår inte alla kriterier för en jämställd text. En av läroböckerna använder inte ett jämställt språk.

Upplevelsen av livskvalitet hos män med prostatacancer – en litteraturstudie                                         Abstrakt Bakgrund: Prostatacancer är den vanligast förekommande cancerformen bland män i Sverige. Många män lever med biverkningar efter behandlingen, vilket kan påverka deras liv negativt och hur de upplever sin livskvalitet. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av livskvalitet hos män med prostatacancer. Metod: En litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har granskats, sammanställts och analyserats. Resultat: Tre huvudkategorier med sex kategorier identifierades: Bemästrande av situationen – Strävan efter väbefinnande genom kontroll, Insikt i sjukdomens påverkan. Adaption till livssituation – En förändringsprocess i livet, En kamp för sinnesro. Manlig identitet – Den förändrade sexualiteten påverkar identiteten, Relationer som stöd.   Konklusion: Upplevelsen av livskvalitet varierar från individ till individ och påverkas av bl.a. biverkningar efter behandling och synen på sin livssituation. Författarna tror att litteraturstudien kan medvetandegöra sjuksköterskor om vilken påverkan prostatacancer har på männens livskvalitet. Genom att ställa personliga frågor kan sjuksköterskan ge god vård utifrån varje persons individuella behov.   Nyckelord: Prostatacancer, livskvalitet, män, anpassning / The experience of quality of life in men with prostate cancer – A literature study   Abstract Background: Prostate cancer is the most common cancer among men in Sweden. Many men live with treatment related side effects which can cause a negative effect on their lives and the experience of their quality of life. Aim: The aim was to illuminate the experience of the quality of life in men with prostate cancer. Method: A literature study of eight articles with qualitative approach. The articles result have been reviewed, compiled and analyzed. Results: Three main categories and six categories were identified: Control of the situation – quest for wellbeing through control, insight in the impact of the disease. Adaptation to life situation – a reconstruction of life, a struggle for peace of mind. Male identity – the altered sexuality affects the identity, the support of relationships. Conclusion: The experience of quality of life varies between individuals and is affected by side effects after treatment and the way they are looking at their life situation. The authors believe that this literature study can raise awareness among nurses regarding the impact prostate cancer has on men’s quality of life. By asking personal questions the nurse can provide good nursing care based on each person’s individual need.   Keywords: Prostate cancer, quality of life, men, adaptation