This study focuses on how the popular culture maintains the so called macho culture through the action character James Bond. The macho culture imposes an unhealthy demand for men to be masculine, which affects their mental health. The two longest car scenes are examined in the latest Bond movie Spectre (2015). The aim of the study is to contribute with knowledge of how macho culture is presented in the film world. The theoretical framework of this study is based on the narrative, which according to Selby and Cowdery (1995), is a story that in many cases is so basic and natural that the viewer overlooks it. According to Selby and Cowdery (1995), the narrative has the power to transform information and manipulate the viewer not to react to the events they see. The narrative analysis is based on semiotics, which means that the study's method is based on the semiotics connotation, denotation, and myth. The study uses an analysis model to make it easier to analyze James Bond, the model is divided into three categories, appearance, emotions, and driving. The analysis showed that the demands and attributes of the macho culture were depicted in the scenes where we studied James Bond's appearance and feelings, and his driving. Mental illness and car crashes is examples of consecvenses that macho culture could lead to. Therefore, it ́s problematic for populare culture to continue depict James Bond in a stereotypical way.

Studien syftade till att undersöka hur manliga förskollärare uppfattar traditionella könsmönster i sitt arbete. Studien genomfördes med en kvalitativ ambition och semi-strukturerade intervjuer med åtta manliga förskollärare utgjorde grund för studien. Resultatet analyserades utifrån ett feministiskt poststrukturellt perspektiv och visade att de manliga förskollärarna påverkades av de traditionella könsmönster som ännu existerar på förskolan och detta är något männen måste förhålla sig till och utveckla strategier för att möta. I studien framkommer att vårdnadshavarnas och personalens utbildningsnivåer påverkar nivån av jämställdhet i förskolan.

Under många år har shopping betraktats som en kvinnlig aktivitet, men allt fler män har börjat visa intresse för mode. Då målgruppen vuxit har även detaljhandeln fått expandera, och det ses som viktigt att förstå konsumenter och hur de fattar beslut. Konsumentbeteende beskrivs som en process där konsumenter väljer och köper produkter för att tillgodose sina behov. På grund av den traditionella synen på shopping har manligt köpbeteende varit ett bortprioriterat forskningsområde. Den forskning som har bedrivits har främst fokuserat på unga manliga konsumenter utifrån kvantitativa metoder, varav mer djupgående studier saknas på äldre män och deras köpbeslutsprocess. Därmed var syftet med den här studien att undersöka äldre mäns beslutsprocess och vilka faktorer som påverkar ett klädköp, sett i relation till etablerade beslutsmodeller. Avsikten var dessutom att bidra till den vetenskapliga diskussionen rörande manligt köpbeteende. Med problemet och syftet som utgångspunkt genomfördes semi-strukturerade intervjuer med äldre män. Vidare användes en deduktiv ansats då syftet var att sätta empirin i förhållande till tidigare beslutsprocesser. De modeller som användes var beslutsprocessen utvecklad av Blackwell, Miniard och Engel (2006) samt beslutsprocessen för mode av Solomon och Rabolt (2007). Även mätinstrumentet CSI och tidigare forskning användes för att samla in och analysera empirin. Resultatet i studien indikerar att samtliga män visar på olika typer av beteende, men vissa centrala mönster kunde urskiljas. Männen visar på en beslutsprocess med drag av både den traditionella processen som den för modeprodukter. Slutsatser om olika typer av beslutsmönster kunde inte dras, men vissa kännetecken kunde utläsas. Studien har bidragit till en förförståelse för beslutsprocessen hos äldre män, men mer forskning inom området rekommenderas / Program: Textilekonomutbildningen

The purpose of this master’s thesis is to investigate the reading habits of six men who do not read fiction. The reason for my interest is the fact that men statistically read less fiction than women, and that there are few existing studies of this subject. The study investigates why these men do not read fiction, their attitudes towards literature, their reading habits, their leisure-time interests and if they experience fiction from other activities. Furthermore the study includes a discussion of whether or not there might be a connection between the men’s reading habits and their identity as men, as well as a discussion of all of the above in relation to their social background. The study is built on qualitative interviews among six men. The theories used to analyse the results have emanated from the research of Elaine Millard, showing that boys view reading as an activity for women, as well as from Sten Furhammar’s model for reading preferences. The result shows that the men often read for utilitarian purposes. They read to acquire knowledge, which they think fiction cannot provide. Some of them stress the lack of habit to read fiction. Some indicate that fiction is for women. The importance for some of the men that reading should be useful, might be attributable to their male identity. One of the respondents differs from the others since he previously used to read a great deal of fiction, but stopped a few years ago. This study shows a considerable relationship between parental encouragement to read and/or social background and the men’s reading habits as adults. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this thesis is to examine adults’ fictionreading habits. The focus is finding out what differencesexist between men and women to study the significance offiction to readers. The study is based on a questionnairesurvey with men and women coming in to a public library.We used Sten Furhammar’s reading dimensions andcategories to describe the importance of the respondentsreading experience and describe the ways that men andwomen read.Our result shows that the genres men and women prefer arenovels, detective stories/thrillers and biographies. Thereading experience can be either personal or impersonal andthey can read either for experience or for instrumental use.The respondents read in different ways depending on bookgenre, content elements and where the reading takes place.We identify several functions of reading fiction; the mainthree reasons are to read for relaxation, entertainment and topass the time. / Program: Bibliotekarie

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i samhället och förväntas vara en av de största folkhälsoutmaningarna inom några år. Statistik visar att bara ca en tredjedel av de som får vård för psykisk ohälsa idag är män samtidigt som ca 70 % av alla suicid begås av män.Detta tyder på att det finns ett dolt vårdbehov för psykisk ohälsa hos män. Normer om maskulinitet och rädsla för att verka svag innebär hinder för hjälpsökande hos män med psykisk ohälsa. Normer om maskulinitet påverkar också vårdpersonalens syn på hur en man ska eller bör bete sig, vilket kan innebära ett hinder för att kunna ge en god, personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa mäns upplevelser av att leva med psykisk ohälsa. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats baserad på två patografier. Analysen inspirerades av Graneheim och Lundmans modell för innehållsanalys med meningsenheter, kondensering, koder, kategorier och tema. Resultat: Analysen resulterade fyra kategorier; “ensam i sitt lidande”, “kroppsliga reaktioner”, “fångad i sitt huvud” och “negativa känslor som normaltillstånd” med ett huvudtema; ”förändrad vardag”. Resultatet visade att män med psykisk ohälsa kan uppleva att vardagen påverkas och att de inte längre kan leva de liv de vill eller det liv de levde innan de drabbades av psykisk ohälsa. Slutsats: Sjuksköterskan behöver ha kunskap om mäns upplevelser av psykisk ohälsa för att kunna lindra och förkorta lidandet hos män med psykisk ohälsa genom att ge en personcentrerad och god omvårdnad.

<p>Män och kvinnor har alltid tillskrivits olika attribut gällande vad som anses typiskt manligt respektive kvinnligt. Dessa är dock förändrliga över tid, det som klassas som typiskt manligt idag hade troligen en helt annan innebörd på 1700-talet. Ambitionen med den här uppsatsen har varit att försöka få en bild av hur maskulinitet förändrats under en kort period. Genom att undersöka hur mannen presenterats i livsstilsmagasinet Café 1990 och 2009 hoppades jag kunna bilda mig en uppfattning om detta. Jag har använt Yvonne Hirdmans (2001) tre uppdelningar för att få en överblick över hur maskulinitet presenteras i olika sammanhang. Jag har också gjort en diskursanalys över den text som förekommer i Café för att ta fram specifika kodord och teman som kan tillskrivas en man. Slutligen har jag även låtit en fokusgrupp diskutera kring respektive utgåvas omslagsbild i hopp om att få en uppfattning om läsares tolkning av Cafés bild av maskulinitet.</p><p>Resultatet visar att mannen strävar efter, både medvetet och omedvetet, att uppnå ett superideal. Att bli en sorts superman. Det är denna superman som tycks sätta riktlinjerna för hur maskulinitet konstrueras och som också illustrerar de skillnader som finns mellan utgåvorna. Superidealet är dock inget givet och man kan inte tala om ett enskilt manligt ideal. Det existerar flertalet ideal sida vid sida, samtidigt. Bilden av mannen från 1990 visar en person med en naturlig självsäkerhet och ett stilla naturintresse. 2009 finner vi istället en bild av mannen som mer aggressivt utåtagerande.</p><p>En mjukare sida av mannen gör sig dock synlig i de bägge utgåvorna. Detta visas genom debatter kring pappaledighet samt ett ökat intresse för mode, utseende och skönhetsprodukter.</p>

<p>[inget abstract finns]</p>

<p>Uppsatsens syfte har varit att med hjälp av diskursanalys beskriva och i viss mån analysera den offentliga bilden av kvinnomisshandlare. Frågeställningarna har varit: vilka begrepp är centrala i beskrivningarna av männen? Vad innebär det för bilden av männen att just dessa begrepp är de centrala? Vad kan vara anledningen till att just dessa begrepp är de centrala? Tidigare forskning med samma forskningsfråga är obefintlig, men forskning om kvinnomisshandel som samhällsproblem och kunskapsfält har visat att en könsmaktsförståelse av mäns våld mot kvinnor har blivit allt mer dominerande. Trots detta finns det fortfarande konflikter kring förklaringsmodeller. Forskning om kvinnomisshandel har ofta ett feministiskt perspektiv, vilket denna uppsats har valt bort med förhoppningen att nya perspektiv ger ny kunskap.</p><p>Urvalet har bestått av två av Statens Offentliga Utredningar (SOU). Materialet har bearbetas utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv för att få fram vilka begrepp som är centrala eller omtvistade och vad det kan bero på. Som ytterligare analysverktyg har maskulinitetsteori använts.</p><p>Resultatet har visat att det dominerande könsmaktsperspektivet ligger till grund för bilden av de misshandlande männen och att de i hög utsträckning beskrivs med begrepp som makt och kontroll. Behandling av männen ses som problematiskt och bilden av mannen kan anas vara en förklaring till detta.</p>

<p>Syftet med denna studie var att belysa brödernas villkor i familjer med hederskulturella värderingar och normer. Problemformuleringen i studien var att belysa hur unga män reflekterar kring heder, bröders förhållande till sina systrar och sin egen roll i ett hederskulturellt sammanhang. Denna uppsats har haft en kvalitativ design och utgått från tre forskningsintervjuer med män uppvuxna i familjer med hedersstrukturer. Elektras bröder är en föreställning som synliggör bröder med hedersstrukturer. Två efterdiskussioner som följer föreställningen har även använts i uppsatsen och kommer att ses som fokusgrupp. Tolkningen av dessa tre intervjuer och de två efterdiskussionerna har gjorts med hjälp av meningstolkning och meningskoncentrering utifrån en hermeneutisk och fenomenologisk förståelseinriktning. Två teoretiska analysverktyg har använts för att analysera empirin. Det första analysverktyget är identitet och roller, det andra analysverktyget är maskulinitet. Det resultat som studien har fått fram är att männen har förväntningar riktade mot sin roll som bror i familjen, förväntningar som de beter sig efter. Den belöning de får av att följa reglerna är mer makt och status i familjen. Sanktionerna av att misslyckas med sin uppgift är att de ses som en dålig man och som en misslyckad bror.</p>