Syftet med denna uppsats är att genom en kvalitativ studie i intervjuform undersöka hur kontaktmannaskap som arbetssätt fungerar på ett boende för yngre demenssjuka i Gävle kommun. Studien riktar sig till verksamheter inom olika kommuners omsorg, med det faktum att gruppen yngre människor med demenssjukdom i dag år 2009 är en mindre grupp i Sverige, men som kan komma att öka i framtiden.   De frågeställningar som styrt denna studie är hur man arbetar med kontaktmannaskap på ett boende för yngre demenssjuka, hur utsedd kontaktman upplever kontaktmannaskap som arbetsmetod och hur deras relation i interaktion påverkas genom att använda detta arbetssätt. Den kvalitativa undersökningen grundar sig på enskilda intervjuer med fyra kvinnliga informanter som arbetar på ett boende för yngre med demens. Dessa kvinnor är utsedd kontaktman till enskild yngre demenssjuk som bor på det särskilda boendet. Fokus i denna undersökning är interaktion och kontaktmannaskap med ett slutresultat i kapitel 5 som visar en mångfacetterad bild av kontaktmannaskapets innebörd för den utsedde kontaktmannen och den yngre demenssjuke på det utvalda boendet.   För att kunna bearbeta det empiriska materialet har vi använt oss av teorin symbolisk interaktionism. Med hjälp av teorin har vi försökt erhålla en möjlig förståelse av den interaktion som utspelar sig mellan den yngre demenssjuke och den utsedde kontaktmannen samt dess svårigheter.   Resultatet av vår studie visar att kontaktmannaskap som arbetssätt kan ge mycket stora möjligheter för den yngre demenssjuke att bli sedd utifrån dennes livssituation. Genom det kan den demenssjuke erhålla större möjligheter till aktiviteter anpassade efter dennes önskemål. För den utsedde kontaktmannen har resultatet påvisat att arbetsmetoden kan vara mer krävande än vad vi trodde i början av denna studie. Utsedd kontaktman kan ofta känna ett alltför betungande ansvar gentemot vårdnadstagaren. Detta då även andra faktorer som missbruksproblematik och samsjuklighet (dubbel diagnos) i kombination med demenssjukdomen hos den demenssjuke, kan utgöra andra krav för kontaktmannen. / The aim of this paper is to do a qualitative study in the form of interviews and examine how contact persons (kontaktmän) work in a nursing home for young people with dementia in Gävle, Sweden. The study is focused on nursing professions within different municipalities, addressing the fact that the group of younger people with dementia today, in 2009 is a smaller group in Sweden that may increase in the future. The questions that guided this study, is how contact persons in a housing for younger people with dementia work, and how the designated contact person experiences his or her role as a working method, and how in interaction the relationship between caretaker and contact person is affected by using this approach. The qualitative study is based on individual interviews with four female informants that work at a home for young people with dementia. These women are designated contact persons to young individuals with dementia that live in special accommodations, according to their needs. The focus of this study is interaction and the role of the contact person, with a final result in Chapter 5 which shows a diverse picture of the profession's meaning for the designated contact person, as well as for the young person with dementia in the selected housing.   To process the empirical material, we have applied the theory of symbolic interaktionism. With the help of the theory, we have tried to obtain a possible understanding of the interaction as well as difficulties taking place between the young person with dementia and the contact person.   The result of our study shows that the contact person as a method provides a great opportunity for the younger people with dementia to be seen in life. Through it, the dementia sufferers receive more opportunities for activities tailored to his wishes. The result demonstrated that the working method can be more demanding for the contact person than we thought at the beginning of this study. Appointed contact person can often feel too onerous responsibilities towards the care taker. This then also other factors such as drug abuse and samsjuklighet (dual diagnosis) in combination with the dementia disease, may pose other requirements for the contact person.

På senare tid har allt större fokus lagts på vikten av motiverade anställda på arbetsplatsen. I denna uppsats undersöks hur kommunikation kan påverka motivationen på arbetsplatsen. Detta sker genom en fallstudie med en kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkätundersökning på byggföretaget NCC, där de fyra kommunikationsfaktorernas (feedback, öppenhet, språk och medium) eventuella påverkan på de fyra motivationsfaktorerna mål, meningsfullhet, utveckling och trivsel, undersöks. Sammanställningen visade att alla motivationsfaktorer samt alla kommunikationsfaktorer förutom feedback ansågs som positivt bland personalen på NCC. Detta gav ett resultat som säger att det främst är kommunikationsfaktorerna öppenhet, språk och valet av medium mellan ledningen och de anställda som kan påverka motivationen på arbetsplatsen. / Recently more and more focus has been laid on the importance of motivated employers at their place of work. In this paper it is studied how communication can affect the motivation to work. This happened through a case study where a quantitative research method in form of questionnaires on the building contractor NCC was used, where the four communication factors (feedback, openness, language and media) eventual influence on the four motivation factors goal, meaningfulness, development and well-being, are being studied. The summary showed that all motivation factors and all communication factors except feedback were regarded relatively positive among the employers at NCC. This gave a result saying that mostly the communication factors openness, language and choice of media between management and the employers can affect the motivation to work.

The purpose of this thesis was to study how creativity can be improved within creative organizations, and the study was made both in Great Britain and in Sweden. We wanted to learn if creative employees have the possibility to use their creativity within their organization or if rules within the organization only hamper their creativity. We conducted interviews in both Sweden and in Great Britain and the focus on the study were on designers and product developers within the fashion industry. The research was a qualitative study consisting of a total of 7 semi-structured interviews. Designers and product developers feel that their creative ability sometimes gets hampered by their organization. We came to the conclusion that the manager need to be good at structure, trust, set up clear goals, conflict solving and communication and by that, let the organizations creative employees within it have the freedom to work at other places but at the office in order to get inspired by the environment.

I Sverige lider cirka 50 000 personer av svårläkta bensår varav venösa är de mest förekommande. Många lider i det tysta, i månader upp till flera år vilket påverkar deras livskvalitet. Svårläkta, venösa bensår avger ofta smärta, kraftig sekretion och lukt vilket orsakar patienterna ett stort lidande. Syftet med studien var att beskriva hur äldre patienter med svårläkta, venösa bensår upplever sin situation. Metoden för studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Tre kvalitativa artiklar, två kvantitativa och en artikel som var både kvalitativ och kvantitativ lästes, granskades och sammanställdes med hjälp av en manifest innehållsanalys. Ur analysen framkom det tre kategorier: Patienternas fysiska och psykiska upplevelser av bensåren, Att leva med begränsningar, Att förlora hoppet samt att utveckla copingstrategier. I resultatet framkom det att patienternas psykiska välbefinnande påverkades av deras fysiska upplevelser av bensåren. Smärtan orsakade mycket lidande och begränsade deras aktiviteter och sociala kontakter. Självbilden och självuppfattning förändrades vilket minskade patienternas framtidshopp. De upplevde en förlorad kontroll vilket orsakade dem känslor av att vara fångade i sina egna kroppar. Resultatet kan öka sjuksköterskans medvetenhet för vikten av att förstå patienters upplevelser av att leva med svårläkta, venösa bensår.

No description available.

<p>Aim: The aim of this essay is to study the external communication of Science Park Jönköping, how they want students in Jönköping to perceive them. Further we would like to compare that</p><p>information with how students in Jönköping actually perceive Science Park Jönköping. Do the both pictures agree?</p><p>Method/Material: Together with literature studies, a qualitive method has been used.</p><p>Two interviews with the managers of Science Park, and five focusgroups with students have</p><p>been conducted.</p><p>Main Results: The main result from the focusgroup interviews shows that the students perceived image of Science Park correlates in many ways with Science Parks profile. But the study also shows that Science Park do not apply many of the relevant theories that would benefit their marketing.</p>

<p>The new media landscape is growing by the minute with blogs, web pages and different communities. The latest phenomenon that has grown rapidly throughout the world is Facebook. This is at new platform for communications where individuals can meet and socialise. Even political actors have started to appear on this community to work and spread their opinions. Several of the Swedish political parties are represented with different group, among them we have the two biggest political youth organisations: MUF (Young conservatives) and SSU(Young socialists).</p><p>This study examines how Facebook can be used as a tool to create opinion. The authors of this thesis have chosen to emphasise their study on the above mentioned political youth organisations SSU and MUF and how these two actors and there members chose to use this community as a communications tool.</p><p>This study is conducted by the use of qualitative interviews with representatives from the organisations and creators of the groups. The authors have also done an observation of the groups</p><p>The research shows that there are differences between the MUF and SSU both in the increase of members but also in activity.</p><p>The study shows that the involvement of the two organisations in their groups have no importance set in correlation to the amount of activity ad increase of members. Facebook is a good tool for creating opinion if used in the right way. Something that both SSU and MUF have great knowledge of, even though they use it differently.</p>

<p>Kommunikation är en viktig del av en organisations miljöarbete, för att information ska kunna spridas på bästa möjliga sätt är det viktigt att kommunikationen fungerar. Kommunikation är en viktig beståndsdel i arbetet med att utbilda ungdomar och studenter i miljöfrågor. För att kunna förmedla information är det av yttersta vikt att man använder sig av effektiva kommunikationskanaler. Det är viktigt för organisationer att de vet vilken information som skall kommuniceras samt med hjälp av vilka kommunikationskanaler.</p><p>Den här uppsatsen är en studie på Linköpings Universitet där det övergripande syftet var att undersöka vilka kommunikationskanaler som kan användas för att nå ut till studenter. Syftet var även att undersöka hur studenterna ser på Linköpings Universitets miljöarbete. För att insamla empiri använde vi oss av intervjuundersökningar bland studenterna på Linköpings Universitets olika campus.</p><p>Det vi bland annat kom fram till i vår undersökning bland studenterna på Linköping Universitet var att respondenterna använder sig av Linköpings Universitets hemsida regelbundet, därför bör information förmedlas via denna. Information som förmedlas bör vara intresseväckande samt kort och konkret eftersom detta ökar möjligheterna att mottagarna snabbt tar till sig informationen, vilket leder till att möjligheterna att informationen sprids till omgivningen ökar. För att kommunikationskanalerna ska fungera så effektivt som möjligt är det viktigt att de är strukturerade och överskådliga.</p>

<p>På senare tid har allt större fokus lagts på vikten av motiverade anställda på arbetsplatsen. I denna uppsats undersöks hur kommunikation kan påverka motivationen på arbetsplatsen. Detta sker genom en fallstudie med en kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkätundersökning på byggföretaget NCC, där de fyra kommunikationsfaktorernas (feedback, öppenhet, språk och medium) eventuella påverkan på de fyra motivationsfaktorerna mål, meningsfullhet, utveckling och trivsel, undersöks. Sammanställningen visade att alla motivationsfaktorer samt alla kommunikationsfaktorer förutom feedback ansågs som positivt bland personalen på NCC. Detta gav ett resultat som säger att det främst är kommunikationsfaktorerna öppenhet, språk och valet av medium mellan ledningen och de anställda som kan påverka motivationen på arbetsplatsen.</p> / <p>Recently more and more focus has been laid on the importance of motivated employers at their place of work. In this paper it is studied how communication can affect the motivation to work. This happened through a case study where a quantitative research method in form of questionnaires on the building contractor NCC was used, where the four communication factors (feedback, openness, language and media) eventual influence on the four motivation factors goal, meaningfulness, development and well-being, are being studied. The summary showed that all motivation factors and all communication factors except feedback were regarded relatively positive among the employers at NCC. This gave a result saying that mostly the communication factors openness, language and choice of media between management and the employers can affect the motivation to work.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att klargöra vad några psykiatriskötare som är yrkesverksamma inom den slutna psykiatrin har för erfarenheter kring diagnosen och bemötande av personer som lider av borderline personlighetsstörning. De övergripande frågeställningarna</p><p>var: Hur beskriver intervjupersonerna diagnosen BPS? Vad har intervjupersonerna för egna erfarenheter kring mötet med personer som lider av BPS? Och vad anser intervjupersonerna att ”gott bemötande av personer som lider av BPS är? Metoden som användes var en kvalitativ intervju med halvstrukturerat upplägg. Intervjuerna gjordes med fyra yrkesverksamma psykiatriskötare. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultaten uppvisar främst likheter i vad skötarna har för tankar kring bemötande av personer som lider av borderline personlighetsstörning. Det som framträdde som mest avgörande för bemötande av dessa patienter var att man som skötare skulle förhålla sig konsekvent och vara rak och ärlig. Undersökningens resultat är användbart för såväl blivande som redan yrkesverksamma psykiatriskötare och andra inom vårdområden som kommer i kontakt med borderlinepatienter, då man som vårdpersonal med stor sannolikhet någon gång kommer att stöta på en patient som lider av BPS.</p>