The purpose of this paper is to analyze and map out the cyber culture of the Internet and its all users, identity, design theories and services. How people communicate and how they build up their identities are some of the baselines. I will also discuss the important aspects of Interaction design and how this can be used in a Community for digital storytelling.The Internet, or new media, was founded in the 60’s by some great philosophers (McLuhan, Rheingold, Lambert and more). With influence from their books I will discuss and analyze what kind of media the Internet is and how it can be seen as extensions to our senses, as McLuhan claims. Moreover, Interaction design is a big part of this work and I have chosen some relevant Communities which are running on the Net today. What features do they have and how do they work? I have decided some appropriate design theories and I will explain how these web pages can develop a better site according to my new theories. When implementing digital storytelling on the Internet, problems can appear. What do people want for services on a Community and what do they find disturbing? What makes difference between a site for digital storytelling and another community for finding a life partner? I will discuss the differences between these two kinds of sites and develop a project site with all the best parts from all kinds of relevant web sites.

Syftet med studien var att undersöka hur präster och diakoner genom sin yrkesutövning upplever att döende och sörjande människors reflekterar och känner kring döden. För att svara an på syftet användes en kvalitativ metod i form av en tematisk analys. Datainsamlingen gjordes genom sju intervjuer, där en semistrukturerad intervjuguide användes. Kriterierna för deltagarna var att ha en yrkesroll som präst eller diakon och att ha erfarenhet med döende och/eller sörjande människor. Den tematiska analysen genererade sju teman för att besvara de två frågeställningarna. Temat Livsåskådning och dödsprocessen beskriver hur reflektion kring livet och mötet med döden naturligt uppstår för de flesta människor, men ger sig till uttryck på olika sätt.   Känsloregistret hos döende ger en bild av hur olika situationer och livssituationer betingar olika känslor, men även här finns det sammanfallande känslouttryck. Dödsacceptans beskriver i vilken grad respondenterna upplever att de döende kommer till en acceptans eller ej.  Betydelsen av relationer framhäver hur essentiellt det är att ha byggt goda relationer i livet, och visar hur detta påverkar dödsprocessen. Den sista fasen in i döden beskriver hur människor växlar mellan liv och död i det sista skedet. Rädsla för att prata om döden handlar om hur många människor undviker att prata om och förhålla sig till döden och döende. Sörjandes sorgeprocess beskriver reflektioner, reaktioner och känslor som respondenterna ser och upplever hos sörjande människor. Resultatet visar att reflektioner och känslor hos döende människor i hög grad är situationsbetingade. Dock finns det ett tydligt sammanhang mellan hur man levt livet och hur man möter döden. När det gäller sörjandes sorgeprocess är tomhetskänslor centralt, men även en upplevd närvaro av den döde. / The purpose of the study was to explore how the clergy, represented by priests and deacons, experience the reflections and emotions of dying and grieving people. A qualitative method was then applied in the form of a thematic analysis. The data collection was conducted through seven interviews, using a semi structured interview guide. The criteria for the participants were being in a work role as a priest or a deacon and having experience with dying and/or grieving people. The thematic analysis generated seven themes as a response to the two research questions. The theme Outlook on life and the death process describes how reflecting on life and death naturally occurs within most dying people, but that it is being expressed in different ways. The range of emotions gives an impression of how different life situations presupposes different emotions, but that it is also possible to see emotional patterns. Death acceptance describes to what extent the respondents perceive that dying people come to an acceptance of their own death. The significance of relationships highlights the importance of building relationships through life and indicates how this affects the death process. The last phase into death describes how people move back and forth between life and death in the final phase. Fear of talking about death concerns the fear many people have of talking about and relating to death and dying people. The grieving process describes the reflections, reactions and emotions that the respondents see and experience in grieving people. The results show that the reflections and emotions of dying people significantly depends on their situation. However, there is a clear connection between how people lived their lives and their death process. For grieving people, a feeling of emptiness is prevalent, and a perceived presence of the dead.

No description available.

No description available.

The aim of this bachelor-thesis is to study how the City Library in Norrköping, in collaboration with the outpatient centre, Gränden, has assisted people with substance abuse problems through a bibliotherapeutic reading circle known as, Människor mellan raderna (People between the lines). My theoretical framework is based upon Ruth M. Tews and Berth Danermark’s theories. Tew states that in order to create a well-functioning team consisting of various professional competences, each individual needs to possess certain character traits including the ability to contribute with their unique competence and an openness to receive and absorb the other participants’ contributions. According to Danermark, a collaborative project can be a stimulating and enriching process provided that the right conditions are created and adequate resources are made available. In order to answer the research questions, I conducted interviews with the librarian and the two therapy assistants who collaborated in hosting and facilitating ‘Människor mellan raderna’, as well as the chief librarian and the director of social services. I identified a common positive attitude towards collaboration among the informants/participants. One explanation for this may well lie in the fact that the different professional competencies found within the group complemented one another. The statements of the interviewees were found to be consistent with the theories postulated by Tew and Danermark concerning collaboratives of well-functioning teams. In conclusion, I can confidently recommend bibliotherapy as a way of improving and fortifying collaboration between different professional groups - provided that adequate resources are received, including the funding of research and development of bibliotherapeutic methods. / Program: Bibliotekarie

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur hinsides människors samvaro med den fysiska människan gestaltas i serien Hemsökt: övernaturliga upplevelser. Medieanalysens resultat utförs ur ett multimodalt perspektiv. Serien är multimodal vilket betyder att flera modaliteter samspelar för att få effekt för ett kommunikativt syfte i hur hinsides människors samvaro gestaltas. I resultatet förekommer det semiotiska resurser i modaliteterna miljö och föremål, kommunikation, fysisk gestaltning av hinsides människan, kamerans position och rörelse, ljus och bild samt ljud och musik som leder till tolkningen att serien som multimodal formar en fiktion så pass nära en människas vardag som om fiktionen blir en skildring av verkligheten. Resultatet diskuteras sedan mot teorin medialisering som beskriver att västvärldens människor har media som den primära källan om information och kunskap i hur världen fungerar. Serien Hemsökt: övernaturliga upplevelser, utifrån teorin medialisering, bevisar att paranormala händelser är mer accepterat och en mer accepterad uppfattning om vad som händer utanför livet som de existentiella frågorna inte når.

Studiens syfte var att undersöka vilka hinder och möjligheter hemtjänstpersonalen beskriver avseende att arbeta med missbruksbehandling utifrån sin yrkesroll i det dagliga klientarbetet. Arbetet hade en kvalitativ ansats med fem semistrukturerade intervjuer. För att analysera resultaten användes rollteori och ålderism. Studiens resultat visade att hindren består av kunskapsbrist hos personalen, klientens självbestämmande, tillåtande attityder kring äldre och alkohol samt resursbrist inom äldreomsorgen. Möjligheterna består av närheten till klienten, riktlinjer för inköp av alkohol och samverkan med anhöriga. Därutöver beskriver personalen ett stort engagemang där de är beredda att utgöra ett stöd i händelse av att en klient önskar hjälp för sitt missbruk

<p>Syftet med denna kvantitativa enkätstudie var att undersöka om coaching är rätt metod för individer som befinner sig i inledningsskedet av en ofrivillig arbetslöshet. I ett försök att utröna detta har vi undersökt vilka behov individen upplever sig ha i början av sin arbetslöshet, men också om coachingen tillfredsställer några av dessa. Med Maslows behovshierarki som utgångspunkt sammanställdes frågor som sammanlagt 23 arbetslösa, inskrivna vid fem olika arbetsförmedlingar i Stockholms län, svarade på. Resultaten visar att respondenterna har de fyra första mer basala behoven i hierarkin otillfredställda. Via coachingen tycks respondenterna, förutom ett ökat självförtroende, fått bekräftelse och förståelse, vilket kan förklara att respondenterna känner sig motiverade och redo till att förverkliga sig själva i coachingen. Oavsett kön upplevde en klar majoritet av studiens respondenter stödet de fick via coachingen som positivt. Slutsatsen är att coachingen, i denna studie, visat sig vara en passande metod för att öka den arbetslöses självförtroende och förmåga att anta nya yrkesmässiga utmaningar.</p> / <p>The aim of this quantitative study is to investigate if coaching is a suitable method for individuals who are in the initial stage of involuntary unemployment. In an attempt to ascertain this, we have examined the needs an individual experience having in the start of their unemployment but also if coaching satisfies any of these. With Maslows hierarchy of needs as a starting point questions were formed to the 23 unemployed who participated in the study. The participants were enrolled at five different unemployment agencies in Stockholm county. The results show that respondents have the first four needs in the hierarchy unsatisfied. With coaching the respondents seem to improve self-confidence and get confirmation and understanding, which may explain why the respondents feel motivated and ready to fulfill themselves with coaching. Regardless of sex a clear majority of the respondents experienced the support they received with coaching as positive. The conclusion of this study is that coaching proved to be an appropriate method to increase the unemployed´s self-confidence and ability to meet new professional challenges.</p>

<p>I denna studie är syftet att undersöka hur kommunikationen fungerar för ett barn, i detta fall en flicka, som har diagnosen Cerebral pares, och dessutom saknar verbalt tal. Vi vill även undersöka hur skolan har lagt upp sin strävan att uppfylla läroplanens mål genom att inkludera en elev med ett funktionshinder. De frågor vi avsåg att besvara med studien var: Använder man med någon speciell metod för att stödja kommunikationen hos ett barn som har diagnosen Cerebral pares, och som saknar verbalt tal? Vilka fördelar respektive nackdelar finns för denna elev med att gå i en vanlig klass? Våra metoder består av observationer av eleven i olika miljöer i skolan samt intervjuer med tio personer där de intervjuade har god kännedom om den funktions¬hindrades kommunikativa förmåga. Fallstudien genomfördes på en skola i en kommun i norra Sverige. Resultatet av studien visar att metoden Move and Walk fungerar bra för denna flicka. Det framkom även i studien att elevassistenten har en viktig funktion för att stödja flickans kommunikativa utveckling. Vidare visade resultatet på att det fanns både fördelar och nackdelar för det aktuella barnet med att gå i vanlig klass. Den stora fördelen är att ett gott samspel kan utvecklas mellan flickan och klasskamraterna. De nackdelar som framkommit är bland annat att det höga tempot i skolan gör att barnet ibland har svårt att hinna med de aktiviteter som andra barn, utan detta handikapp, lättare klarar av.</p>

<p>For several years I have, from a management control perspective, followed the development and application of several popular management models, for example, the knowledge management, balanced scorecard, and intellectual capital models. This thesis, comprising four papers and an extended covering paper, contributes to the management control field by discussing and problematizing management models and how they describe humans by means of measurement.</p><p>This thesis thus does not emphasize the various possibilities for measurement, but rather how measurement is becoming important and what measurement processes might accomplish. Confidence in measurements is great, and the literature often argues for their importance. Furthermore, there is extensive discussion of what factors should be measured and how they should be measured. However, adages such as ‘What gets measured gets managed’ are rarely discussed or problematized.</p><p>The dream of better visualizing humans in organizational management models is sometimes expressed in powerful terms, both poetic and dreamlike. If only humans were better visualized, the value-creation process would become more understandable, benefiting everyone and burnishing the image of the good organization. However, it sometimes seems as though this initial dream has become blurred, and measurement per se has tended to overshadow the initial vision. In that case, management models become not just tools, means to attaining the dream, but gradually become ends in themselves.</p><p>There seems to be a contradiction between the idea of visualizing humans in organizational management models and the results of these models. Paradoxically, these management models are not necessarily making people visible – as was intended; rather, the risk is that they may actually make people less visible, or even invisible. Humans have become bare numbers, and where there is no feedback to ‘flesh and blood’ (i.e., humans), measurements risk losing their purpose. The question remains whether humans are actually made more visible by the measurements used in ‘new’ management models, or whether organizations risk rendering humans invisible and reducing them to objects.</p>