<p>I Sverige lider cirka 50 000 personer av svårläkta bensår varav venösa är de mest förekommande. Många lider i det tysta, i månader upp till flera år vilket påverkar deras livskvalitet. Svårläkta, venösa bensår avger ofta smärta, kraftig sekretion och lukt vilket orsakar patienterna ett stort lidande. Syftet med studien var att beskriva hur äldre patienter med svårläkta, venösa bensår upplever sin situation. Metoden för studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Tre kvalitativa artiklar, två kvantitativa och en artikel som var både kvalitativ och kvantitativ lästes, granskades och sammanställdes med hjälp av en manifest innehållsanalys. Ur analysen framkom det tre kategorier: <em>Patienternas fysiska och psykiska upplevelser av bensåren, Att leva med begränsningar, Att förlora hoppet </em>samt <em>att utveckla copingstrategier</em>. I resultatet framkom det att patienternas psykiska välbefinnande påverkades av deras fysiska upplevelser av bensåren. Smärtan orsakade mycket lidande och begränsade deras aktiviteter och sociala kontakter. Självbilden och självuppfattning förändrades vilket minskade patienternas framtidshopp. De upplevde en förlorad kontroll vilket orsakade dem känslor av att vara fångade i sina egna kroppar. Resultatet kan öka sjuksköterskans medvetenhet för vikten av att förstå patienters upplevelser av att leva med svårläkta, venösa bensår.</p><p> </p>

Syftet med denna uppsats var att klargöra vad några psykiatriskötare som är yrkesverksamma inom den slutna psykiatrin har för erfarenheter kring diagnosen och bemötande av personer som lider av borderline personlighetsstörning. De övergripande frågeställningarna var: Hur beskriver intervjupersonerna diagnosen BPS? Vad har intervjupersonerna för egna erfarenheter kring mötet med personer som lider av BPS? Och vad anser intervjupersonerna att ”gott bemötande av personer som lider av BPS är? Metoden som användes var en kvalitativ intervju med halvstrukturerat upplägg. Intervjuerna gjordes med fyra yrkesverksamma psykiatriskötare. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultaten uppvisar främst likheter i vad skötarna har för tankar kring bemötande av personer som lider av borderline personlighetsstörning. Det som framträdde som mest avgörande för bemötande av dessa patienter var att man som skötare skulle förhålla sig konsekvent och vara rak och ärlig. Undersökningens resultat är användbart för såväl blivande som redan yrkesverksamma psykiatriskötare och andra inom vårdområden som kommer i kontakt med borderlinepatienter, då man som vårdpersonal med stor sannolikhet någon gång kommer att stöta på en patient som lider av BPS.

Alla som vuxit upp i Sverige har gått i den svenska skolan. Alla som gått i den har också minnen från den. Genom människors minnen beroende på när de gick i skolan kan man ge en bild över hur skolan förändrats i elevers ögon. Det svenska språket lärs ut i skriftform men hur har man använt sig av det verbala verktyg språket faktiskt är. Eleverna som intervjuats har gått i skolan under 40-60 och 90 talet.   Elever minns mycket från sin skoltid. Utifrån mina informanters minnen har inte skolan förändrats särskilt mycket. I skolan har katederundervisning används till största delen. Informanterna har heller inte fått diskutera i klassrummet. I dag vet vi att dialog är otroligt viktigt för att barnet ska kunna koppla till sina egna referensramar och skapa sig sin egen kunskap. Eleverna är inte tomma kärl som ska fyllas på med kunskap. Eleven ska skapa sin egen kunskap.

The purpose of this thesis was to investigate a waste management project and its public awareness components, in the Korca region, Albania. We wanted to learn if the communication towards the population about the project had created an effect or not. We conducted interviews in the capital Tirana and in the Korca region situated south east in Albania. The focus on the study was on the population in the Korca region, and on the persons from the project who worked with the information towards the population. The research was a qualitative study consisting of a total of 22 standardized face-to-face interviews and 3 semi-structured interviews. A difference in the environment is now visible according to the inhabitants. We came to the conclusion that the messages conveyed to the target groups have reached an effect, but that an even bigger effect could be reached if the target groups had been more specified and the messages had been more specific.

<p>This essay has a purpose to understand and investigate how disabled people, where the handicap imply difficulty to speak for one self, get the rights of self-determination and influence satisfied. Our purpose with this essay is to focus on how representatives from organizations, trustees and Support and Service for Persons with Certain functional Impairments- officials</p><p>(abbreviated LSS after the Swedish title of the Act lag om stöd och service till vissa funktionshindrade), describe and discuss matters concerning the individuals’ opinions and requests from within their respective position. We will with this as a base analyze how these three parties facilitate and meet the individuals’ influence and self-determination. Through six qualitative interviews with these three parts we have gathered the foundation for our study. We have analyzed our material through role theory and power-perspective. We have also been using three thesis that studies disabled peoples influence and self-determination when in contact with personnel and public authorities. Our result shows that representatives from organizations, trustees and LSS-officials are sensitive to the individuals’ requests and opinions. This is nevertheless experienced as complicated and is dependent on what respective roles these hold. The contact between these parts is also flourished by different power-relations. We argue that the individuals’ self-determination and influence is not as natural as the law states. The individuals’ rights are determined by many different aspects.</p><p> </p><p>Keywords: disabled people, self-determination, influence, representatives from organizations, trustees, LSS-officials.</p>

<p>The purpose of this thesis was to investigate a waste management project and its public awareness components, in the Korca region, Albania. We wanted to learn if the communication towards the population about the project had created an effect or not. We conducted interviews in the capital Tirana and in the Korca region situated south east in Albania. The focus on the study was on the population in the Korca region, and on the persons from the project who worked with the information towards the population. The research was a qualitative study consisting of a total of 22 standardized face-to-face interviews and 3 semi-structured interviews. A difference in the environment is now visible according to the inhabitants. We came to the conclusion that the messages conveyed to the target groups have reached an effect, but that an even bigger effect could be reached if the target groups had been more specified and the messages had been more specific.</p>

Background: Research shows that the oral health of elders, mouth care and experience of well-being in interaction with oral health, are not prioritized high enough. As elders may have worsened physiology, they may be dependant on caregivers to provide care for their oral health. It’s a major responsibility for the nurse to know the importance of oral health for the elders experience of well-being in order to promote health. Purpose: To describe the elders experience of the importance of oral health for the well-being. Method: Qualitative, systematic literature study with descriptive synthesis. Results: The results showed two themes and four subthemes. The first theme was; the interaction between the oral health and quality of life. Second theme was; the interaction between the oral health and the social life. The first theme is followed by; the importance of self-care for well-being and decreased health if the functions of the mouth were failing. The last theme is followed by: social constraints with an unkempt mouth, as enhanced self-esteem with a well-cared mouth. Conclusion: The elders experienced that a well kempt mouth and good oral health promoted the well-being. The self-care of the mouth was experienced as significant for quality of life. Though it could be difficult to take care of the oral health unaided, due to old age or disease. An insufficient oral health could cause social constraints, lowered self-esteem, discomfort and inferior quality of life. Keywords: Literature study, elderly people, mouth care, oral health, quality of life, well-being.

Målet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka och sammanställa vad tidigare forskning lyfter fram kring talrädsla. Vidare intas ett didaktiskt sociokulturellt perspektiv på elev och lärande samt vad som föreskrivs i Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 (2011) och elevernas rättigheter till kommunikativa kunskaper. Syftet är att belysa en nulägesrapport vad gäller forskningsläget inom talrädsla. Den aktuella frågeställningen är: På vilket sätt gynnar en ökad medvetenhet om hela kommunikationsprocessen elever med talrädsla, enligt tidigare forskning? Vilka beprövade åtgärder finns beskrivna för att gynna elever med talrädsla i gymnasiet enligt tidigare forskning? Vad anses som mest centralt inom forskningen för elever med talrädsla? Litteraturstudiens resultat visar att eleverna lider av olika former av specifik social fobi inom talrädsla vilka blir synliga genom självrannsakning. Arbetet för att komma ur talrädsla är att exponeras inför en sekundärgrupp. Vidare visar litteraturstudien också att kunskaper kring hela kommunikationsprocessen inom elevsocialisationen är väsentligt för hur eleverna tar sig an ett muntligt föredrag i skolan. Det handlar framförallt om de sociologiska faktorerna som självförtroende, anpassning, självbild och maktstrukturer som avgörande för elevernas språkutveckling. Det sociokulturella perspektivet gör det möjligt att se relationen mellan talrädsla och kommunikationsprocess. Det psykologiska tillvägagångssättet är önskvärda i undervisningen om tal eftersom det främjar tryggheten i klassrummet samt att de psykologiska metoderna skapar vägar ur talrädslan på ett bredare plan än vad retoriken kan erbjuda.

Från att ha valt ett yrke och sedan arbetat med det är det nuförtiden vanligt att vuxna individer byter yrke. Den befintliga karriärforskning som tidigare gjorts har dock främst fokuserat på barn och ungdomar, exempelvis övergångar mellan högstadiet och gymnasiet, eller mellan skola och arbetsliv (Lundahl, 2010). Den kvalitativa studiens syfte var att genom intervjuer som datainsamlingsmetod få kunskap om hur nio vuxna personer som har en anställning kommit till den punkt att de söker studie- och yrkesvägledning inför en tänkt karriärväxling, och hur de själva tänker om sin process. Resultaten från studien påvisar främst vikten av att fatta beslut. Uppsatta mål kan inte bara hjälpa en person att realisera dennes drömmar, dessa tycks också bidra till en stark motivation och en mer positiv inställning. Deltagarna som inte vet vad de vill göra är den grupp i studien som trivs sämst med sin arbetssituation. Familj tycks fungera som både en begränsande och möjliggörande faktor som inverkar på de beslut som fattas.

Ett flertal studier har påvisat det sociala stödets betydelse för äldres hälsa och välmående. Denna studie syftar till att beskriva äldre personers upplevelser av socialt stöd samt utforska i vilken omfattning äldre personer erfar sig ha stöd av familj, vänner, föreningar och andra sociala grupper samt samhället. Studien genomförs med hjälp av djupintervjuer av äldre personer över 80 år, boende i Oskarshamns kommun. De äldre finner socialt stöd från familj och vänner vara viktigt, då det bland annat innebär trygghet, glädje, tillit och gemenskap. Informanterna uppger sig ha ett stort stöd från familj och vänner vilket anses betyda mycket för deras välmående. Föreningar och andra mer informella organisationer visar sig ha en mer långtgående betydelse för de äldres hälsa än vad författaren tidigare haft kunskap om. De äldre uppger att samhällets stödjande funktioner är helt centrala för välbefinnandet och erfar att de känner ett visst stöd i de sjukvårdssystem och den äldreomsorg som finns i samhället. Dock menar de att det är mycket som måste förbättras för att äldre människor skall kunna känna ett mer omfattande stöd i framtiden. Enligt författaren sker implementering av dessa resultat på bästa sätt genom en utveckling mot deltagande forskning, empowerment grupper och övrigt hälsofrämjande arbete som bygger på folklig medverkan.