Skolans styrdokument beskriver svensk skola som en skola för alla, vilket utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv blir komplext. Vi har idag ett mål och resultatstyrt skolsystem, vilket innebär att om elever ska lyckas i skolan krävs det att eleven blir godkänd utifrån kunskapskriterier som förväntas uppnås inom en bestämd tid. Syftet med denna litteraturstudie är att försöka förstå och förklara hur betyg och bedömning påverkar elever, lärare och kunskapssyn. Vårt resultat visar att bedömning och betygsättning är ett fenomen som skapar ett dilemma mellan lärare och elever eftersom lärare ständigt ska bedöma sina elever. Lärarna upplever att de känner sig styrda i det reglerade systemet. De nationella proven och olika internationella mätningar styr undervisningen, eftersom resultaten på dessa prov och tester är ”bevis” på om skolan är en bra skola och resultaten är även en del i elevernas betyg. Lärarna framhåller att de inte tycker att betygen är likvärdiga och därför inte heller är ett bevis på vilken kunskap eleven besitter. Samtidigt som läraren ska göra professionella bedömningar finns det även krav från elever, föräldrar och skolledning att sätta höga betyg för att uppnå höga meritvärden. Höga meritvärden har betydelse på den fria skolmarknaden, både för eleverna och för skolledningen. Vidare kan vi se att lärare ibland gör bedömningar i betygsättningen som inte följer de uppsatta direktiven, vilket blir ett dilemma då läraren måste välja mellan att följa sin erfarenhet eller de uppsatta kunskapskriterierna. Betyg har en väsentlig funktion för elevers fortsatta studier och framtid som lyckade samhällsmedborgare. De elever som inte når de högt uppsatta kunskapskraven och inte får de betyg som krävs riskerar att sorteras ut och möjligheterna för framtida studier försämras. Lärarens ursprungsuppgift som bör vara att i interaktion med eleven väcka nyfikenhet och lust att lära för att skapa förutsättningar för kunskap och lärande tar ett rejält steg tillbaka. Elever vittnar om att de lärt sig att navigera i dagens skolsystem även om de inte alltid förstår vad det är läraren vill att de ska förbättra. Idag blir elever skolade till att bli bedömda redan från första dagen i skolan. De lär de sig hur de ska framställa sig som välfungerande elever samt att hitta strategier för vad de ska visa upp för kunskap. Betyg i sig är inte motiverande för att få elever att vilja öka sin kunskap, eftersom många ser betyg som inträdesbiljett för vidare studier. Vi har i vår studie kommit fram till att när elever ständigt bedöms och testas är risken stor att de får instrumentell inställning till kunskap.

Detta är en studie som utforskar fritidspedagogers uppfattning om samtal med barn i deras verksamhet. Vår utgångspunkt var sokratiska och filosofiska samtal som vi stötte på under en kurs i ”barns existentiella frågor”. Vi blev då nyfikna över hur detta såg ut i verkligheten, om det fanns överhuvudtaget. Vi använder oss av ett fenomenologiskt perspektiv kombinerat med kunskapsbegrepp från Aristoteles för att få goda verktyg i en analys utifrån kvalitativa intervjuer. Vi använder även Skolinspektionens kvalitetsgranskning av fritidshemmen från 2010 för att få ett bollplank att jämföra de mönster vi hittat och de mönster de identifierat. I arbetet kom vi fram till att pedagoger ofta strävar efter mål som de inte alltid kan uppnå av olika orsaker samt att de i samtal med elever vill ha det resultat som ett Sokratiskt eller filosofiska samtal har möjlighet att bidra till. Dock upptäckte vi att man genom samtal försöker lära elever praktisk klokhet men med samma metoder man använder för att lära ut teoretisk kunskap. / In this study, we will be exploring the extended school teacher’s perception of dialogue with children in their work environment. The starting point for this study happened when we encountered Philosophical and Socratic dialogues as a didactic tool in our course “the child's existential questions”. This sparked our interest, trying to figure out how these would look like in the real world, if they were present at all. This study is using a phenomenological perspective, combined with Aristotle's theory of knowledge with the purpose of giving us the tools required for analyzing our qualitative interviews. We will also be using a report from Skolinspektionen regarding the quality of extended school teacher’s work environment from 2010 with the purpose of comparing the results we find in our study against the results they identified. The results of this study concluded that pedagogues often strive for goals that may be difficult to reach, for a couple of different reasons. Also in their dialogues with children they strive for results that philosophical and Socratic dialogues can contribute to. We also learned that the extended school teachers try to teach practical wisdom but with the tools of teaching theoretical knowledge.