The usage time is an important part of the specification for products powered bybatteries. The usage time is affected by a number of different elements; technical,environmental and how the product is being used. The method to determine theusage time is intended to define how measurements and calculations are to berealized along with influencing factors to keep in mind. With support from thismethod the intention is to gain control on how well the established usage time canbe expected to cohere with the real value and what affects the value.The study is done specifically for hearing protectors with battery powered built inelectronically functions. The functions can be level dependent function forambient hearing, 2-way radio communication, Bluetooth or FM-radio.The first chapter of the report describes the literature study performed in theproject. This study handles factors affecting measurements, factors with need tobe considered in the measurement situation and how deviations are handled.The following chapter begins with a description on previously used measurementtechniques for determination of the usage time. This is followed by a descriptionof three different methods developed in this project. A description of a couple ofmeasurements performed to investigate factors that affects the usage time is alsoincluded in this chapter.In the chapter describing the analysis of the study, the three methods developed inthis project are analyzed. This analyze is performed with the formulation ofquestion for the project, what has appeared in the literature study and themeasurements performed.The summary from the project includes factors affecting the measurement andhow to handle deviations in order to keep them as low as possible. The differentfunctions in the products affects the usage time in different proportions. Themost prominent factors are the balance of how much different functions are beingused when the usage time are decided, how batteries behave in different situationsand how the measurement equipment and the connection of the same affects themeasurement result.As part of the summary the advantages with one of the three methods developedare described and compared to the other two developed test methods. Thepreferred method uses usage time logging in real time during a test situation wherethe product is controlled to work in a situation trying to emulate normal use.

This project has been made in cooperation with Stora Enso Research Centre Falun (Research). Thebackground of the project is that Research has customers who demand a method to measure the quantityof varnish online in offset printing. The aim with the project is to investigate if any test method correlateswith the quantity of varnish and to improve the understanding of the variables in the varnishingunit. The goal with the project is to develop a functional method. Two printing trials have beenperformed. The aim with the first trial was to investigate how different factors in the printer influencedthe quantity of varnish using reduced factoranalysis. The aim of the second trial was to analyse onlya reduced numbers of factors in the varnishing unit. The methods that were used to measure the varnishingquantity are weighing, IR-analysis, gloss, whiteness and brightness. Results from the projectshow that the weighing method does not work in this study due to basis weight variations of the sheets.The results from weighing did not agree with the results from the other methods. On the other handthere is a strong correation between the IR- and the glossmethods.

I den sista tiden i en människas liv var det viktigt att livskvaliteten var hög, samtidigt var livskvalitet någonting som var högst subjektivt och ibland svårt att mäta. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka metoder som användes för att värdera cancerpatientens livskvalitet, samt patientens egen upplevelse av livskvalitet i det palliativa skedet, då endast en begränsad tid av livet återstod. Underlag till litteraturstudien framkom genom artikelsökning via databaserna Blackwell Synergy, Elin samt EBSCO Host. Vid sökningen användes enkla sökord eller sökord i kombination. Sökningen begränsades till svensk och engelsk litteratur. Totalt valdes 40 artiklar ut. Vid efterföljande granskning ansågs 15 artiklar av sådan kvalitet att de inkluderades i resultatet. Resultatet visade att mätningar av palliativa cancerpatienters livskvalitet genomfördes med hjälp av specifika frågeformulär utifrån cancertyp eller med hjälp av intervjuer. Frågeformulären var bra att använda när en snabb, övergripande bild av patientens livskvalitet efterfrågades. I många fall användes också/eller djupintervjuer av patienterna vilket gav en mer detaljerad bild av vad livskvalitet var för patienterna. Vad gällde palliativa cancerpatienters upplevelser av livskvalitet visade det sig att cancerrelaterad smärta med sjukdomsspecifika symtom liksom oro för ekonomi och social isolering påverkade livskvaliteten negativt.

En tredjedel av de anställda i byggbranschen kommer att gå i pension fram till 2025. Detta medför att unga medarbetare möter stora utmaningar med att producera bostäder i dagens högtrycksbelagda bostadsmarknad. En undersökning visar att anställda inom byggbranschen håller sig vaken om nätterna på grund av oro över jobbrelaterade frågor. Således är det av ytterst vikt att effektivisera och eliminera störningar i produktionen. Syftet med detta examensarbete är att lokalisera vanligt förekommande produktionsstörningar och undersöka samband mellan dessa i olika byggprojekt. Syftet är även att undersöka om JM:s nya metod av uppföljning av tidplaner upplevs vara effektiv av medarbetarna. Studien är en surveystudie med både kvalitativa och kvantitativa inslag. Datainsamlingen sker i huvudsak genom intervjuer med arbetschefer och platschefer för respektive projekt samt diverse dokument från de olika studerade projekten. Data har även erhållits via tillgång till JM:s databas samt en intervju med en av JM:s produktionschefer. Undersökningen påvisar att störningar relaterade till markarbeten, resurser, bygghandlingar och leveranser är de mest frekventa i JM:s byggprojekt. Med utgångspunkt i de nämnda avvikelserna har tre samband identifierats:  Markrelaterade störningar uppkommer på grund av bristande geotekniska undersökningar  Störningar i markarbeten leder till förlängd byggtid  Fel i handlingar förorsakar störningar i stomarbetet Resultatet av studien påvisar även att mätmetoden är för ny för att respondenterna ska kunna återspegla upplevelsen av denna i en större grad. Informanterna uttrycker dock ett förtroende för att metoden kommer att minska förseningar i framtida projekt. Trots det dras slutsatsen att det är orimligt att i detta skede besvara frågan om mätmetoden kan bidra till minskade förseningar av framtida projekt. Utifrån respondenternas syn på förbättringar på mätmetoden kan följande slutsatser dras:  Protokollet behöver omfatta fler aktiviteter så att starttider för alla etapper dokumenteras  Syftet med mätmetoden och visionen för hur tidplansstrategierna kommer se ut de närmsta fem åren behöver förtydligas så att medarbetare får en kännedom om processen för hur störningar skall elimineras / One third of the workers in the construction industry will retire by 2025. Th is entails that young workers in the industry face major challenges with producing dwellings in today's high pressured housing market. A survey shows that employees in the construction industry stay awake at night due to concerns about job- related issues. Therefore it is of outmost importance to streamline and eliminate the disturbances in the building production. The purpose with this master thesis is to locate common production disturbances and investigate the relationship between these in different construction projects. The purpose is also to investigate whether JM's new method of monitoring timetables is perceived to be effective of its own employees. This study is a survey with both qualitative and quantitati ve elements. The data collection is mainly provided through interviews with works managers and local managers for each project as well as various documents from the projects. Data collection has also been obtained through access to JM's database as well as an interview with one of the production managers at JM. The study shows that disturbances related to preparatory work, resources, construction documents and deliveries are the most frequent in JM's construction project. Based on these disorders deviations, three liaisons have been identified:  Disturbances related to spadework arise due to lack of geotechnical investigations  Disturbances in the preparatory work leads to extended construction time  Inaccurate information in documents causes disturbances in frameworks The result of the study also shows that the method of monitoring timetables is too new to allow respondents to reflect the experience of this in a greater extent. Despite the given statement it is concluded that it is unreasonable at this stage to answer the question of whether the measurement method can contribute to reduce delays of future projects. Based on respondents' views on improvements to the measurement method, the following conclusions can be drawn:  The protocol needs to include more activities in order to document the start times for all stages  The purpose of the method and the vision of how the timeplan strategies will evolve during the next five years needs to be clarified

Iden till arbetet fick författarna från en föreläsning om kultur (SIQ &amp; SKI, 2018) och hur enligt Drucker kulturen i en organisation slår strategi utan problem. Syftet var att undersöka vilka beteenden som driver resultat i en processorienterad kultur, samt att utveckla en modell för att mäta detta.   Målet var att mäta beteende i organisationen för att hjälpa dem skapa en konkurrenskraftigare kultur och snabbare uppnå processorientering med en enkät i en kvantitativ pilotstudie. Trots att alla svarade var populationen får pilotstudien för liten för att ge signifikanta resultat. Studien bygger på teorin om kluster av fyra tillämpningar “fumlare”, “kartläggare”, “pratare” och “organiserare” från Hellström &amp; Eriksson (2013) och resultaten redovisas i diagram och IPA-matris.   Slutasatsen är att organisationen lutar åt funktionsorientering, men strävar i riktning mot processorientering. Den sammanlagda bilden är att de tillhör klustret “pratare” med knapp marginal. De är dock på väg i riktningen att börja sin resa mot processorientering via fokus på kommunikation. Mätmodellen som används är i linje med forskning och ger svar på vilka hindrande och stödjande beteenden som finns i en organisation för en processorienterad kultur. Mätmodellen har även svagheten att den inte ger svar på andra frågor än för hörnstenen “att arbeta med processer” och att processorientering endast utgör en del av det som är en kvalitetskultur. / The authors of this thesis got the idea to this projekt from a lecture and from Drucker´s quote “Culture eats strategy for breakfast”. The purpose was to investigate what behaviours that drives results in a process oriented culture, and to develop a model for measuring these behaviours.   The goal was to measure the behaviours in the organisation and to help them obtain a culture that exceed the culture of their competitors, and reaching process orientation using a quantitative survey in a pilot study. Even though we got answers from all participants in the survey, the population was too small to generate statistically significant results. The study is based on the theory of four clusters; “fumblers”, “talkers”, “organisers”, and “mappers” by Eriksson and Hellström (2013) and the results are displayed in diagrams and an IPA-matrix.   The conclusion is that the organisation leans towards function orientation, but they are striving towards becoming process orientated. The total picture the authors got is they belong to the cluster “talkers” with a slight margin. They are heading in the direction of becoming process orientated by focusing on their communication though. The model was designed using research about what behaviours have a positive or a negative effect on the processorientated culture of the organisation. The weakness of the model is that it only takes the cornerstone “working with processes” into account and does not measure the other perspectives of quality culture. / <p>2019-07-26</p>

<p>En svår och ständigt aktuell fråga är hur landsbygd och glesbygd ska definieras och avgränsas. För att utföra sådana avgränsningar har en stor mängd olika definitioner och mätmetoder tagits fram. Problemet med många av dem är att de ger mycket grova och statiska indelningar och att de ibland bygger på subjektiva eller svårpreciserade kriterier. Samhällsstrukturen har förändrats, exempelvis är tillgången till bil stor idag vilket ökar tillgängligheten och tillåter att människor bosätter sig längre från arbete och service. Det i sin tur bidrar till att gränsen mellan landsbygd och tätort suddas ut och blir mer diffus. Med tanke på dagens teknik anser många att nya mer sofistikerade mätmetoder bör utvecklas, gärna metoder som nyanserar begreppen.</p><p>I det här examensarbetet introduceras och testas en ny mätmetod för befolkningsgleshet och tillgänglighet. Målet har varit en metod mycket väl lämpad för anpassning till olika skalor och som tar hänsyn till befolkningens geografiska fördelning och storlek. Tillgänglighetsfaktorn i måttet är baserad på vägnätets utsträckning vilket ger verklighetstrogna mätvärden. Till metoden valdes att utveckla ett särskilt mått, ett gleshetsindex, för att visa hur metoden på ett entydigt sätt kan användas på flera olika nivåer, exempelvis lokal och regional. Mätmetoden har testats och utvärderats med ArcGIS och nätverksanalys med aktuella demografiska data från 2008 i form av statistik för totalbefolkning. Avgränsningsområdet har varit Hudiksvalls och Nordanstigs kommuner.</p><p>Mätmetoden går i korta drag ut på att det område som ska mätas delas in i ett rutnät. Från varje ruta mäts hur många invånare som går att nå inom en bestämd sträcka längs vägnätet. Sträckan är metodens huvudvariabel och den kan anpassas efter den nivå mätningen ska utföras på, i den här studien användes 5, 10, 20 och 30 kilometer. Det uppmätta invånarantalet för varje ruta divideras med mätsträckan i kilometer och det ger måttenheten invånare per kilometer.</p><p>Mätningar utfördes med ett flertal mätsträckor och resulterade dels i en kartserie producerad med den nya mätmetoden och dels i en kartserie producerad med en annan mätmetod, baserad på befolkningsdensitet inom cirklar, för jämförelser och utvärdering. Det gleshetsindex som utvecklades fick namnet RURIX (av Rurality Index) och en kartserie producerades också för att illustrera hur mätvärden skulle kunna klassificeras enligt RURIX.</p><p>Resultaten visade att den nya mätmetoden ger bra och realistiska mätvärden över hela avgränsningsområdet. Högre mätvärden visade sig, vid alla mätsträckor, finnas främst där folk är bosatta och där vägnätet är väl utbyggt medan låga värden visade sig i glesbefolkade områden som antingen har dåligt utbyggt eller helt saknar vägnät. Resultaten från jämförelsemetoden klargjorde att enbart ett täthetsmått inte tar hänsyn till befolkningens fördelning och tillgänglighet vilket var tydligt vid mätningar på regional nivå där de högsta mätvärdena med jämförelsemetoden hamnade i otillgängliga och nästintill obefolkade skogsområden i avgränsningsområdets södra delar. En positiv och viktig egenskap för den nya mätmetoden är att den visat sig fungera mycket bra vid olika skalor och den kan därför med fördel användas för mätning på olika nivåer och för olika ändamål. Den har även stor potential att vidareutvecklas och i jämförelse med en metod som enbart mäter befolkningstäthet är fördelarna tydliga.</p> / <p>A difficult and constant concern is how to define and delimit rural and sparsely populated areas. To be able to achieve such delimitations, a wide range of definitions and measures have been produced. The problem with many of them is that they give too crude and static definitions and are sometimes based on criteria that are subjective and hard to specify. The structure of the society has changed, for example the access to cars is high, which increases the accessibility and possibility to commute and allows people to settle further away from work and services. This contributes to making the limits of rural and urban areas more diffuse. Taking into consideration the technology that is available today, new sophisticated measures should be developed to make the concept of e.g. rural more distinct.</p><p>In this thesis a new method of measurement for population sparsity and accessibility is introduced. The goal has been a method well suited for adaptation to different scales and one that takes into consideration the geographic distribution and size of the population. The accessibility factor of the method is based on the extent and spread of the road network which results in realistic population sparsity values. Directly linking to the method, a special measure, the Rurality index was developed in order to show how the method can be used at several different levels in a clear-cut way, e.g. local or regional. The method was tested and evaluated using ArcGIS and network analysis based on the 2008 census materials. The study areas were the municipalities of Hudiksvall and Nordanstig in Sweden.</p><p>The method involves a few steps. Initially, the area to be measured is divided into a grid. Then, for every cell in the grid the number of habitants within a certain distance along the road network is summarized. The distance is the method’s main variable and it can easily be adjusted according to the actual level of the measurement, in this study, 5, 10, 20 and 30 kilometers were used. Lastly, the measured population within reach of the chosen distance is divided by the distance in kilometers giving the values using the measuring unit of habitants per kilometer.</p><p>Measurements were performed using several distances and resulted in a series of maps produced with the new method, as well as a series of maps produced using a different resulting method, based on the population density within circles, for comparison and evaluation. The rurality index was given the abbreviated name RURIX (Rurality Index), and a series of maps were produced to illustrate how the measurement values could be classified using RURIX.</p><p>The results of the study showed that the new method gives good and realistic results throughout the study area. At all measurement distances the highest values could be found where people actually are settled and in areas where the road network is well extended, while lower values are focused on sparsely populated areas with a poor road network. The results of the method of comparison showed that a population density measuring alone cannot considerate the distribution of the population and accessibility. This was clearly shown in this regional level study, where the highest values were found within remote and poorly populated areas in the southern parts of the study area. A positive and important feature is that it worked well on a wide range of scales and can therefore be used with great benefit for measurements at different levels and for different purposes. The method also has potential for further development and, compared with methods that only measure population density, its advantages is clear.</p>

En svår och ständigt aktuell fråga är hur landsbygd och glesbygd ska definieras och avgränsas. För att utföra sådana avgränsningar har en stor mängd olika definitioner och mätmetoder tagits fram. Problemet med många av dem är att de ger mycket grova och statiska indelningar och att de ibland bygger på subjektiva eller svårpreciserade kriterier. Samhällsstrukturen har förändrats, exempelvis är tillgången till bil stor idag vilket ökar tillgängligheten och tillåter att människor bosätter sig längre från arbete och service. Det i sin tur bidrar till att gränsen mellan landsbygd och tätort suddas ut och blir mer diffus. Med tanke på dagens teknik anser många att nya mer sofistikerade mätmetoder bör utvecklas, gärna metoder som nyanserar begreppen. I det här examensarbetet introduceras och testas en ny mätmetod för befolkningsgleshet och tillgänglighet. Målet har varit en metod mycket väl lämpad för anpassning till olika skalor och som tar hänsyn till befolkningens geografiska fördelning och storlek. Tillgänglighetsfaktorn i måttet är baserad på vägnätets utsträckning vilket ger verklighetstrogna mätvärden. Till metoden valdes att utveckla ett särskilt mått, ett gleshetsindex, för att visa hur metoden på ett entydigt sätt kan användas på flera olika nivåer, exempelvis lokal och regional. Mätmetoden har testats och utvärderats med ArcGIS och nätverksanalys med aktuella demografiska data från 2008 i form av statistik för totalbefolkning. Avgränsningsområdet har varit Hudiksvalls och Nordanstigs kommuner. Mätmetoden går i korta drag ut på att det område som ska mätas delas in i ett rutnät. Från varje ruta mäts hur många invånare som går att nå inom en bestämd sträcka längs vägnätet. Sträckan är metodens huvudvariabel och den kan anpassas efter den nivå mätningen ska utföras på, i den här studien användes 5, 10, 20 och 30 kilometer. Det uppmätta invånarantalet för varje ruta divideras med mätsträckan i kilometer och det ger måttenheten invånare per kilometer. Mätningar utfördes med ett flertal mätsträckor och resulterade dels i en kartserie producerad med den nya mätmetoden och dels i en kartserie producerad med en annan mätmetod, baserad på befolkningsdensitet inom cirklar, för jämförelser och utvärdering. Det gleshetsindex som utvecklades fick namnet RURIX (av Rurality Index) och en kartserie producerades också för att illustrera hur mätvärden skulle kunna klassificeras enligt RURIX. Resultaten visade att den nya mätmetoden ger bra och realistiska mätvärden över hela avgränsningsområdet. Högre mätvärden visade sig, vid alla mätsträckor, finnas främst där folk är bosatta och där vägnätet är väl utbyggt medan låga värden visade sig i glesbefolkade områden som antingen har dåligt utbyggt eller helt saknar vägnät. Resultaten från jämförelsemetoden klargjorde att enbart ett täthetsmått inte tar hänsyn till befolkningens fördelning och tillgänglighet vilket var tydligt vid mätningar på regional nivå där de högsta mätvärdena med jämförelsemetoden hamnade i otillgängliga och nästintill obefolkade skogsområden i avgränsningsområdets södra delar. En positiv och viktig egenskap för den nya mätmetoden är att den visat sig fungera mycket bra vid olika skalor och den kan därför med fördel användas för mätning på olika nivåer och för olika ändamål. Den har även stor potential att vidareutvecklas och i jämförelse med en metod som enbart mäter befolkningstäthet är fördelarna tydliga. / A difficult and constant concern is how to define and delimit rural and sparsely populated areas. To be able to achieve such delimitations, a wide range of definitions and measures have been produced. The problem with many of them is that they give too crude and static definitions and are sometimes based on criteria that are subjective and hard to specify. The structure of the society has changed, for example the access to cars is high, which increases the accessibility and possibility to commute and allows people to settle further away from work and services. This contributes to making the limits of rural and urban areas more diffuse. Taking into consideration the technology that is available today, new sophisticated measures should be developed to make the concept of e.g. rural more distinct. In this thesis a new method of measurement for population sparsity and accessibility is introduced. The goal has been a method well suited for adaptation to different scales and one that takes into consideration the geographic distribution and size of the population. The accessibility factor of the method is based on the extent and spread of the road network which results in realistic population sparsity values. Directly linking to the method, a special measure, the Rurality index was developed in order to show how the method can be used at several different levels in a clear-cut way, e.g. local or regional. The method was tested and evaluated using ArcGIS and network analysis based on the 2008 census materials. The study areas were the municipalities of Hudiksvall and Nordanstig in Sweden. The method involves a few steps. Initially, the area to be measured is divided into a grid. Then, for every cell in the grid the number of habitants within a certain distance along the road network is summarized. The distance is the method’s main variable and it can easily be adjusted according to the actual level of the measurement, in this study, 5, 10, 20 and 30 kilometers were used. Lastly, the measured population within reach of the chosen distance is divided by the distance in kilometers giving the values using the measuring unit of habitants per kilometer. Measurements were performed using several distances and resulted in a series of maps produced with the new method, as well as a series of maps produced using a different resulting method, based on the population density within circles, for comparison and evaluation. The rurality index was given the abbreviated name RURIX (Rurality Index), and a series of maps were produced to illustrate how the measurement values could be classified using RURIX. The results of the study showed that the new method gives good and realistic results throughout the study area. At all measurement distances the highest values could be found where people actually are settled and in areas where the road network is well extended, while lower values are focused on sparsely populated areas with a poor road network. The results of the method of comparison showed that a population density measuring alone cannot considerate the distribution of the population and accessibility. This was clearly shown in this regional level study, where the highest values were found within remote and poorly populated areas in the southern parts of the study area. A positive and important feature is that it worked well on a wide range of scales and can therefore be used with great benefit for measurements at different levels and for different purposes. The method also has potential for further development and, compared with methods that only measure population density, its advantages is clear.

Sammanfattning Undersökningens syfte är att förstå hur noggrann UAS-fotogrammetrin i dagsläget (2013) är.  Frågeställningarna som undersökningen utgick ifrån var: kan UAS-fotogrammetri i dagsläget ge precisa punkter med hjälp av att mäta in centrum av 1x1 meter utlagda plattor som kan ses i ortofoto?;  Kan det ge snarlik noggrannhet med pixelstorleken? samt Kan UAS-tekniken idag användas för att producera pålitliga höjdmodeller? För att uppnå syftet har en undersökning utförts med jämförelse på koordinater insamlade med totalstation och insamlade med UAS-fotogrammetriska metoder. Resultatet visade att medelfelet var drygt 1 pixel på plana koordinater samt på koordinater i höjd. Pixlarnas storlek var mellan 4.7-9.3 cm. Största felkällan ser ut att vara upplösningen på bilderna, men tekniken utvecklas fort. UAS-fotogrammetrin lever väl upp till frågeställningarnas förväntningar. / Abstract The purpose of the study is to understand what the accuracy of UAS photogrammetry today (2013) is. The study was based on the following questions: Can UAS photogrammetry today give precise points, measuring the centre of 1x1 meter plywood boards viewed from an orthophoto?; Can it give similar accuracy as the size of the pixels? And can UAS technology today be used to produce elevation models of good quality? To investigate these questions, a study has been made to compare coordinates collected from a total station and UAS photogrammetric methods. The results show that the standard error is approximately 1 pixel on flat coordinates and 1 pixel on elevated coordinates. The pixel size was between 4.7 and 9.3 cm. The biggest source of error seems to be the resolution on the pictures, but the technology develops quickly. The UAS photogrammetry method definitely meets the expectations of the questions.