Iden till arbetet fick författarna från en föreläsning om kultur (SIQ &amp; SKI, 2018) och hur enligt Drucker kulturen i en organisation slår strategi utan problem. Syftet var att undersöka vilka beteenden som driver resultat i en processorienterad kultur, samt att utveckla en modell för att mäta detta.   Målet var att mäta beteende i organisationen för att hjälpa dem skapa en konkurrenskraftigare kultur och snabbare uppnå processorientering med en enkät i en kvantitativ pilotstudie. Trots att alla svarade var populationen får pilotstudien för liten för att ge signifikanta resultat. Studien bygger på teorin om kluster av fyra tillämpningar “fumlare”, “kartläggare”, “pratare” och “organiserare” från Hellström &amp; Eriksson (2013) och resultaten redovisas i diagram och IPA-matris.   Slutasatsen är att organisationen lutar åt funktionsorientering, men strävar i riktning mot processorientering. Den sammanlagda bilden är att de tillhör klustret “pratare” med knapp marginal. De är dock på väg i riktningen att börja sin resa mot processorientering via fokus på kommunikation. Mätmodellen som används är i linje med forskning och ger svar på vilka hindrande och stödjande beteenden som finns i en organisation för en processorienterad kultur. Mätmodellen har även svagheten att den inte ger svar på andra frågor än för hörnstenen “att arbeta med processer” och att processorientering endast utgör en del av det som är en kvalitetskultur. / The authors of this thesis got the idea to this projekt from a lecture and from Drucker´s quote “Culture eats strategy for breakfast”. The purpose was to investigate what behaviours that drives results in a process oriented culture, and to develop a model for measuring these behaviours.   The goal was to measure the behaviours in the organisation and to help them obtain a culture that exceed the culture of their competitors, and reaching process orientation using a quantitative survey in a pilot study. Even though we got answers from all participants in the survey, the population was too small to generate statistically significant results. The study is based on the theory of four clusters; “fumblers”, “talkers”, “organisers”, and “mappers” by Eriksson and Hellström (2013) and the results are displayed in diagrams and an IPA-matrix.   The conclusion is that the organisation leans towards function orientation, but they are striving towards becoming process orientated. The total picture the authors got is they belong to the cluster “talkers” with a slight margin. They are heading in the direction of becoming process orientated by focusing on their communication though. The model was designed using research about what behaviours have a positive or a negative effect on the processorientated culture of the organisation. The weakness of the model is that it only takes the cornerstone “working with processes” into account and does not measure the other perspectives of quality culture. / <p>2019-07-26</p>

Befintlig forskning visar att det finns ett starkt samband mellan ledarskap och att skapakvalitetskultur för organisationers framgång. Denna studie syftar till att undersöka hu skap påverkar kvalitetskulturen. Dgenom att ta reda på vilka förutsättningarledare behöver för att kunna skapa kvalitetskultur, samt vilka faktorer i ledarskapet somfrämjar respektive hindrar skapandet av kvalitetskultur. Studien har en kvalitativ ansatsoch har genomförts genom litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer med femledare som anses vara förbilder på att skapa kvalitetskultur. I studien framkom blan annaatt skapa kvalitetskultur kräver tydliga incitamt, kunskap, enig ledning medinsikt och förståelse om vad det innebär att skapa en kvalitetskultur. Vidare visa resultatet att det är ett långsiktigt, hårt och svårt arbete som kräver strukturer som gerstöd till en kvalitetskultur och ett tränat ledarskap. De hindrande faktorer somframkommer är bland annat detaljstyrning, okunskap, adhoc-lösningar och kortsiktigh Studiens resultat bekräftar på många sätt den befintliga forskning som finns på området.Resultatet visar på att skapandet av kvalitetskultur ofta är ett förändringsledningsarbeteoch att det är komplext, svårt och tidskrävande. Det väcker frågor som; hur säkerställervi kunskap och förmåga som krävs i organisationer för att hantera den komplexitet somdet innebär att skapa kvalitetskultur och hur blir kvalitetskulturen bestående? / Exisg research shows that there is a strong connection between leadership andcreating quality culture for organizations' success. This study aims to investigate howleadership affects quality culture. This by finding out what conditions leaders need to bable to create quality culture, and what factors in leadership that promote or obstruct thecreation of quality culture. The study has a qualitative approach and has been carried outthrough literature studies and semi-structured interviews with five leaders who areconsidered being role models to creating quality culture within different organizations.The study indicates, among other things, that creating a culture of quality requires clearincentives, knowledge, agree management with insight and understanding of what itmeans to create a quality culture. Furthermore, the results show that it is a long-term,hard and difficult work. It requires structures that support a quality culture and trainedleadership. The obstructing factors that arise are detailed control, ignorance, ad hocsolutions and short-sightedness. The study's findings in many ways confirm the existingresearch that is in the field. The result shows that the creation of quality culture is often achange management and that it is complex, difficult and time consuming. It raise questions like; how do we ensure the knowledge and abilities required in organizationsto manage the complexity that it entails to create quality culture and how does the quality culture consist over time? / <p>2019-06-27</p>

Bröderna Axelssons är ett plåtslageri beläget i Karlskoga. Detta examensarbete har syftat till att undersöka kvalitetskulturen vid två olika ISO-införanden på företaget. Företaget har även fått hjälp med att skriva nya rutiner och instruktioner till processen Beredning/Produktion/Leverans.  För att undersöka kvalitetskulturen har metoder använts från Cronemyr P, Bäckström I och Rönnbäck Å (2016). Vid undersökning av kvalitetskulturen har intervjuer genomförts med VD, administratör, produktionstekniker och en enkät om beteenden på företaget. Svaren används sedan till analys för att se vilka värderingar som hindrar/stödjer kvalitetskulturen. Resultatet visade att den dåvarande kvalitetskulturen på företaget till stor del var hindrande, medan dagens kvalitetskultur är av blandad karaktär, alltså både stödjande och hindrande. Vid skapandet av de nya rutinerna och instruktionerna inspirerades strukturen och innehållet av material från Bergman B och Klefsjö B (2012). De färdiga rutinerna och instruktioner lämnades vid arbetets slut över till företaget som ska användas till deras nya ledningssystem som är ISO 9001:2015 integrerat med ISO 14001:2015. Resultatet visade att rutiner och instruktioner från det gamla ledningssystemet var felaktigt skrivna för de gjordes av en utomstående part. Dagens rutiner och instruktioner är gjorda tillsammans med dem som arbetar i processen. Utöver det följer allt material i det nya ledningssystemet samma dokumentationsstruktur, vilket de ej gjorde i det gamla ledningssystemet.   För ett fortsatt arbete rekommenderas att vidare undersöka kvalitetskulturen samt ge de    ISO-ansvariga på företaget dedikerad arbetstid för att få möjlighet att skriva klart det nya ledningssystemet. Utöver det minimera de värderingar som hindrar kvalitetskulturen. / Bröderna Axelssons is a sheet metal part producing company located in Karlskoga. This thesis aim has been to investigate the quality culture at the company at two different ISO implementation occasions. The company has also received guided help to write new routines and instructions for their process Preparation/Production/Delivery.  To investigate the quality culture, methods from Cronemyr P, Bäckström I and Rönnbäck Å (2016) have been used. In the investigation of the quality culture, interviews were conducted with the CEO, administrator, manufacturing engineer and a survey was conducted regarding the existing behaviours in the company. The responses from the interviews and survey were then used to analyse which values obstruct or support the quality culture. The results show that the former quality culture was for the most part obstructive, while the current quality culture is of mixed nature, i.e. both supportive and obstructive.      The creation of the new routines and instructions, structure and content were inspired by materials from Bergman B and Klefsjö B (2012). The completed routines and instructions were handed over to the company to be used in their new management system containing ISO 9001:2015 integrated with ISO 14001:2015. The result showed that routines and instructions from the old management system were written incorrectly because they were created by a third party. The new routines and instructions are made together with those who work in the process. In addition, all material in the new management system follows the same documentation structure, which they did not do in the old management system.     For continued work it is recommended to further investigate the quality culture and give the responsible for ISO implementation at the company dedicated time to complete the new management system. In addition, the company should minimize the values that obstruct the quality culture.

Enligt SOFS 2011: 9 ska kommuner ha ett kvalitetsledningssystem, detta ska generera kunskap och utveckling inom organisationen och respektive förvaltning. En del av denna utveckling, och således kvalitetssäkringen, är arbetet med avvikelsehantering inom de verksamheterna som bedrivs, både inom kommunen och i de av kommunen upphandlade verksamheter. Om arbetet med avvikelser inte återspeglas i organisationens samtliga nivåer kan brister inte åtgärdas långsiktigt och organisationen och verksamheternas utvecklingspotential uppmärksammas inte. Att låta medarbetare få återkoppling och bekräftelse samt att skapa förutsättning för kunskapsutveckling i verksamheter är nödvändigt för att hela organisationen ska kunna utvecklas. För att detta ska kunna realiseras måste kvalitetsperspektivet löpa som en röd tråd genom förvaltningar, ledarskapet, de digitala systemen och styrdokument måste sammanfogas till en helhet. Det krävs en sammanhållen bild av vad organisationen och förvaltningen står för och vad som är det primära målet. En bild, inte löst liggande pusselbitar utan eget syfte. Denna studie påvisar ett behov av att sammanfoga dessa pusselbitar till en bild som alla kan se tolka och vara med att lägga. / According to SOFS 2011: 9, municipalities must have a quality management system, this should generate knowledge and development within the organization and the respective administration. Part of this development and thus quality assurance is the work with deviation control within the different care facilities both run by municipality but also care facilities procured by the municipality. If the work with deviations is not reflected in all levels of the organization, deficiencies cannot be remedied in the long term, and the organization and the development potential of the businesses are not noticed. To allow employees to receive feedback and confirmation and to create the prerequisite for knowledge development in operations is necessary for the entire organization to develop. For this to be realized, the quality perspective must be the main thread through administrations, leadership, digital systems and governance documents must be joined together as a whole. A clear picture of what the organization and management stand for and what is the primary goal. A cohensive image, not single pieces of a jigsaw puzzle, pieces without their own purpose. This study demonstrates a need to join these jigsaw puzzle pieces into an image that everyone can see, interpret and contribute to. / <p>2020-06-26</p>

Avgörande för att organisationer ska lyckas medkvalitets- och verksamhetsutveckling är värderingar som stödjer enkvalitetskultur, där engagerat ledarskap är en av värderingarna. Ledarskap ochkultur är olika sidor av samma mynt. Trots att de påverkar varandra saknaskunskap om vad ledare faktiskt gör och hur de beter sig för att stärka enkvalitetskultur. Tidigare studier har visat att det framförallt är det mjukavärderingarna; engagerat ledarskap, allas delaktighet/samverkan ochkundorientering som ger goda resultat för kvalitets- och verksamhetsutveckling.Syftet med studien var att beskriva hur ledare stärker en kvalitetskultur ochbeskriva en struktur för att leda en kvalitetskultur enligtorganisationsmodellen Teal. Frågeställningarna var; vad gör ledare för attstärka en kvalitetskultur, och hur beter sig ledare för att stärka enkvalitetskultur. Metoden var en kvalitativ fallstudie med litteraturgenomgång,fokusintervjuer och egna observationer. Åtta intervjuer genomfördes på ettkunskaps- och programföretag med en kultur som stämmer väl in på Teal.Intervjuerna kodades utifrån värderingarna inom kvalitetskultur och resulteradei för fallstudien specifika värderingar, beskrivningar av dessa utifrånbeteenden och en struktur för att stärka en kvalitetskultur. Resultatet visadeatt det ledarna gjorde för att stärka kvalitetskulturen var att ha fokus påvärderingarna engagerat ledarskap och allas delaktighet/samverkan, det villsäga mjuka värderingar vilka är de som framförallt ger goda resultat inom kvalitets-och verksamhetsutveckling. Ledarnas beteende kopplat till värderingarnaresulterade i strukturer för att stärka en kvalitetskultur enligt Teal. Såvälfallstudiens specifika värderingar som strukturer kan ge kunskap, stöd ochinspiration till organisationer och ledare som vill stärka en kvalitetskultur. / For organizations to succeed in quality management   values ​​that support a quality culture are crucial, where committed   leadership is one of these values. Leadership and culture are different sides   of the same coin. But even though they affect each other, there is little   knowledge of what leaders actually do and how they behave and act to   strengthen a quality culture. Previous studies have shown that it´s   especially the soft values; committed leadership, everyone's   involvement/collaboration and customer orientation that amount to good   results regarding quality management. The purpose of the study was to   describe how leaders strengthen a quality culture and describe a structure to   lead a quality culture according to the organizational model Teal. The   research questions were; what do leaders do to strengthen a quality culture,   and how do leaders behave in order to strengthen a quality culture? The   method was a qualitative case study with literature studies, focus interviews   and observations. Eight interviews were conducted at a company with a culture   that foremost is Teal. The interviews were coded based on the values ​​in   quality culture and resulted in case studies specific values, behavior   despriptions of these and a structure to strengthen a quality culture. The   results showed that what the leaders did to strengthen the quality culture   was to focus on the values ​​of committed leadership and everyone's   participation/collaboration, that is, soft values ​​which are the ones that   above all provide good results in quality management. The conduct of the   leaders, linked to the values, ​​resulted in structures to strengthen a   quality culture according to Teal. Both the case study's specific values   ​​and structures can provide knowledge, support and inspiration to   organizations and leaders who aim to strengthen a quality culture. / <p>2019-06-27</p>

Att utveckla kvalitetsarbete i organisationer är ett gediget arbete som kräver ett ledarskap som kan engagera medarbetare och skapa kundnöjdhet. Det finns flera olika verktyg och modeller att använda. I den här studien används hörnstensmodellen som grund. Syftet med denna studie har varit att analysera Riksbyggens processarbete och bidra med kunskap om vilka framgångsfaktorer som finns för utveckling av en stark kvalitetskultur. Studien har genomförts både som kvalitativ och kvantitativ metod med intervjuer och enkäter. Dokument såsom NKI-resultat och organisationskartor har även analyserats. I resultatet framkommer en organisation med tydliga processer, starkt kundfokus samt en hög kulturmognad. Även engagerade ledare och medarbetare var tydliga. Det framkom även utvecklingsområden inom förbättringsarbete samt delaktighet som redovisas i handlingsplan för Riksbyggen att ta del av. / Developing quality work in organizations is a sterling job that requires leadership that can engage employees and create customer satisfaction. There are several different tools and models to use. The TQM model has been used as a base in the study. The purpose of this study has been to analyze the process work of Riksbyggen and contribute with knowledge of the success factors that exist for the development of a strong quality culture. The study has been conducted both as a qualitative and quantitative method with interviews and surveys. Documents such as results of customer satisfaction and organizational charts have also been analyzed. The result shows an organization with clear processes, a strong customer focus and a high cultural maturity. Committed leaders and employees were also distinguishable. There were also development areas within improvement work and participation that are reported in the action plan for the Riksbyggen to take part of. / <p>2020-06-26</p>

Traditionellt inom området för kvalitetsteknik har fokus legat på de så kallat "hårdare delarna" såsom statistisk uppföljning av processer, mätningar och problemlösningsmetoder. Tidigare forskning har identifierat att en av de huvudsakliga orsakerna till att kvalitetsinitiativ inte når framgång är att organisationen misslyckas med att skapa en kultur som stödjer förbättringsarbetet. Trots att kultur identifierats som en nyckel till framgång finns det en kunskapslucka kring hur och om kultur, och då kanske främst kvalitetskultur, kan skapas. Kultur består till stor del av dess värderingar och att dessa är accepterade av medarbetarna. Den här studien syftar till att bidra med kunskapsutveckling kring hur metoden Appreciative Inquiry (AI) kan användas i praktiken i organisationers arbete med värderingar och kultur, och identifiera möjliga effekter av detta. En deskriptiv fallstudie genomfördes inom en organisation i södra Sverige, genom två dialogbaserade workshops, en enkätstudie och dokumentstudie. Resultatet visar att AI är en metod som möjliggör strukturerad dialog gällande värderingar och beteenden kopplade till dessa. Vidare bidrar metoden till att levandegöra en organisations värderingar genom att medarbetare både upplever och uppvisar en förändring gällande enighet och förståelse för värderingarna inom den studerade organisationen. / Through tradition there has been a focus on "hard values" within total quality management, for an example statistical process measurements and problem-solving techniques. Research identifies the failure to create a supportive culture for improvements as one of the main reasons why organizations fail in their quality management initiatives. Despite the knowledge that culture is a mayor key to success, there is a gap of knowledge to how, and even if, it is possible to create a supportive quality culture. What defines culture is to a large extent the values it is based up on, and that the coworkers within an organization take ownership of these values. The purpose of this research is to contribute with knowledge towards how Appreciative Inquiry (AI) can be used within organizational work with values, culture, and to identify possible effects, if any, of the method. An explanatory case study at an organization in the south of Sweden was conducted through two dialogue-based workshops, an online survey, and a document study. The result shows that AI creates a structured dialogue about values and value-related behaviors and succeeds in bringing organizational values to life. This is shown though both the perceived and demonstrated changes within coworkers, towards being in agreement and understanding the values within an organization. / <p>20180627</p>

Allt snabbare förändringar i samhället ställer krav på att organisationerna hänger med i dessa förändringar; att de anpassar sig och utvecklar sig för att bibehålla sitt existensberättigande. Ett sätt att möta dessa utmaningar kan vara att arbeta med offensiv kvalitetsutveckling som karaktäriseras av kulturen och de värderingar den bygger på samt systemsynen. Syftet med studien var att undersöka hur denna typ av värderingar kan integreras i verksamheten. Vid studien tillämpades kvalitativ forskningsmetod med abduktiv slutledning. Studien utformades som en enfallstudie och datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer, dokumentstudier samt studier av audiovisuella data. Resultatet visade att värderingar för kvalitetskultur kan integreras i organisationens egen värdegrund samt policys samt att värderingar kan kopplas ihop med visionen. Värderingarna kan vidare levandegöras i organisationen genom en uppsättning av arbetssätt och verktyg. Studien visade även att värderingar för kvalitetskultur kan integreras i verksamheten i olika faser. / Increasingly rapid changes in society mean that organizations need to constantly adapt and develop, this is central to their continued existence. One way to meet these challenges can be to implement and apply Total Quality Management that is characterized by the culture and the values on which it is based, as well as the system view. The purpose of the study was to investigate how this type of values can be integrated into the organizations.  The study applied a qualitative research method with abductive approach. The study was designed as a single case study and data collection took place through semi-structured interviews, document studies and studies of audiovisual data.  The results showed that values for quality culture can be integrated into the organization's own core values and policies, and that values can be linked to the vision. The values can also be brought to life in the organization through a set of working methods and tools. The study also showed that values for quality culture can be integrated into the organizations in different phases / <p>2021-06-06</p>

Kvalitetskultur är en del av organisationens kultur och en viktig del av att upprätthålla eller förändra en kultur är ledarskapet. I skolorganisationer finns många krav på verksamhetens innehåll och kvalitet i form av lagar och styrdokument. Arbetet med systematiskt kvalitetsarbete ska innefatta lärare, övrig personal, elever och vårdnadshavare. Den som är ytterst ansvarig för arbetet på enhetsnivå är skolans rektor. En statlig utredning publicerad 2021 beskriver den komplexa verksamhet som ett ändamålsenligt skolbibliotek bör vara. I utredningen betonas vikten av rektors ledarskap för att skolbiblioteket ska kunna vara en del av undervisningen samt att skolbibliotekens kvalitet skall vara hög. Syftet med studien är att undersöka vilka bakomliggande värderingar som är gynnsamma för skolbibliotekets kvalitetsarbete. Vad som kännetecknar organisationskulturen hos framgångsrika skolbibliotek samt hur dessa leds och organiseras. Undersökningen är utformad genom kvalitativ metod. Samt har en abduktiv ansats. Empiri samlades in i forma av 10 semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att även om det inte finns ett uttalat arbete med offensiv kvalitetsutveckling i de undersökta skolbiblioteksverksamheterna återfinns beteenden kopplat till värderingar för kvalitetskultur. Utöver dessa framträder ett medledarskap vilande på kompetens och delaktighet. Synen på ledarskap blir inte enbart en individ utan en kollektiv process som kräver både ledare, följare och meningsskapande sammanhang. Arbetet med skolbiblioteksverksamheten blir en tydlig del av skolans utveckling. Den gemensamma utgångspunkten för såväl rektor som skolbibliotekarie blir det lokalt utformade styrdokumentet. / Quality culture is part of the organizational culture and an important part of maintaining or changing an organizational culture is the leadership. In school organizations there are many demands on the content and quality of the activities in terms of laws and governing documents. The systematic quality work must include teachers, other employees, students and their guardians. The person ultimately responsible for the work at the school unit is the school's principal. A state surevey published in 2021 describes the complex function that an effective school library should have. The state survey emphasizes the importance of the principal's leadership in order for the school library to be part of the teaching and that the quality of the school library must be high. The purpose of this the survey is to explore which underlying values are favorable for the school library's quality work. What characterizes the organizational culture of successful school libraries and in what way are they managed and organized. This survey is designed through a qualitative method and has an abductive approach. Empirical data was collected through ten semi-structured interviews. The results showed that even if there is no pronounced work with total quality management in the school libraries inlcuded in this survey, quality culture values are found. In addition to these, a co-leadership based on competence and participation appears. The meaning of leadership becomes an individual and a collective process that requires both leaders, followers and meaning-making context. The work with the school library becomes a clear part of the school's development. The starting point for both the principal and the school librarian is the action plan which is locally designed for the school library. / <p>2022-11-08</p>

Sveriges kommuner står inför utmaningar som kräver att sektorn effektiviseras. En ökad kvalitet i verksamheten är ett möjligt, och till synes det mest attraktiva, sättet för kommunerna att effektivisera sig. Verksamheter med en stark kvalitetskultur har större chanser att uppnå god kvalitet och resultat. Kan kopplingar hittas mellan en stark kvalitetskultur och existerande goda resultat i kommuner torde en kvalitetskultur vara av intresse för kommunala verksamheter att uppnå. Den föreliggande studien därför har undersökt om kommunledningen (chefer och medarbetare) i två kommuner med erkänt hög kvalitet har en högre upplevd grad av kvalitetskultur än två kommuner utan kvalitetsutmärkelser. Studiens syfte har därtill varit att undersöka om det finns skillnader mellan chefers och medarbetares syn på organisationens kvalitetskultur i de valda organisationerna.      Datainsamlingsmetoden för denna studie var kvantitativ med kvalitativa inslag och baserad på ett positivistiskt förhållningssätt. Enkäter med möjlighet till öppna svar skapades och skickades till fyra olika kommuner, där totalt 70 respondenter deltog i studien. Respondenterna var chefer och medarbetare inom kommunledningen i de utvalda kommunerna.       Resultatet visade inte att det finns en genomgående högre grad av upplevd kvalitetskultur i kvalitetskommuner än i de två kommuner som valts ut i studien som inte erhållit kvalitetsutmärkelser. Studiens resultat visade dock att det genomgående fanns skillnader mellan chefers och medarbetares upplevda kvalitetskultur i samtliga studiens teman och inom samtliga utvalda kommuner. / The municipalities in Sweden are facing challenges that require the sector to be more effective. Improving the quality of operations is a possible, and seemingly the most attractive, way for municipalities to make themselves more efficient. Businesses with a strong quality culture have greater chances of achieving good quality and results. If links can be found between a strong quality culture and existing good results in municipalities, a quality culture should be of interest for other municipalities to achieve. The present study has therefore investigated whether the municipal management (managers and employees) in two municipalities with recognized high quality has a higher degree of perceived quality culture than two municipalities without quality awards. The purpose of the study has also been to investigate whether there are differences between managers' and employees' views on the organization's quality culture in the selected organizations.      The data collection method for this study was quantitative with qualitative elements and based on a positivist approach. Questionnaires with the possibility of open text answers were created and sent to four different municipalities, where a total of 70 respondents participated in the study. The respondents were managers and employees in the municipal management in the selected municipalities.       The results did not show that there is a consistently higher degree of perceived quality culture in municipalities that have received quality awards than in the two municipalities selected in the study that have not received quality awards. The results of the study did however show that there were consistent differences between managers' and employees' perceived quality culture in all the study's themes and in all selected municipalities.