Vikten av att ha ansvarstagande medarbetare som samtidigt kan vara en aktiv del av beslutsfattandet är något som de senaste årtiondena fått större utrymme i organisationer. Studien syftar att undersöka hur idén om medledarskap reser in i två organisationer och hur förändringsarbetet upplevs i en offentlig organisation samt en privat organisation. Medledarskap är en vidareutveckling av medarbetarskap och därför får medarbetarskap som begrepp även stort utrymme i vår studie. De två organisationer vi ämnar studera har båda bedrivit en förändring via ett externt konsultbolag. De teoretiska utgångspunkterna tar sitt avstamp i teorier kring idéspridning samt i teorier kring medarbetarskap och medledarskap. Centrala begrepp är översättning och överföring, vad som sker när en idé förs in i en ny kontext. Empirin har samlats in genom fyra intervjuer med såväl chefer som medarbetare i var organisation. Vidare har dokumentstudier genomförts för att ge en djupare inblick i organisationernas arbete med medledarskapsfrågor men även för att få en bredare förståelse i intervjusituationen och i arbetet med analysen. Resultaten visar att det i båda organisationer skett en förändring sedan idéns resa in i organisationerna i form av att fenomenet fått en mer betydande roll i det vardagliga arbetet.Motståndet under översättningen av idén var något högre inom den offentliga organisationen, som präglas av stark tradition, än inom den privata organisationen. Detta kan ha sin grund i av vem och hur idéresan presenterades i ett inledande skede. Den spridning och det genomslag idén om medarbetarskap, de senaste årtiondena, fått i svenskt arbetsliv kan ses i samband med tidsandan och den utveckling som skett från arbetstagare till medarbetare. Studien kan bidra till att fylla en vit fläck i forskningen till hur idén om medledarskap reser in i organisationer. Hur idén blir en del av den lokala kontexten är en central del av den problematik en idéresa kan genomgå.

Kandidatuppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur kommuner kan stötta och utveckla sina chefer och hur cheferna har upplevt den satsning som har gjorts. Inom ramen för syftet fokuserar jag på uppfattningar av hur formell ledarutbildning respektive informellt lärande påverkar ledarutvecklingen i kommunen. Studien är av kvalitativ karaktär med inspiration av hermeneutisk ansats då studien inriktas på att tolka och förstå en helhet genom dokumentanalys och intervjuer. Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har genomförts för att få en insikt i vad det är cheferna skulle vilja utveckla och hur detta skall gå till. Resultatet visar att det finns positiva erfarenheter av det ledarprogram som genomförts i en kommun och att respondenterna upplever att de fått en gemensam värdegrund att arbeta med och för att utvecklas vidare som ledare. Lärdomarna beskrivs som kunskap om arbetsuppgifter och teorier, reflektion, nätverkande, erfarenhetsutbyte med och stöd av andra deltagare. Respondenterna upplever även att programmet kan utvecklas bland annat genom personlig utveckling, återkoppling, olika forum och att avsätta mer tid för reflektion. Utifrån deltagarnas upplevelser och det utsnitt av litteratur som granskats presenteras avslutningsvis positiva aspekter med Ledarprogrammet och hur kommunen kan utveckla sitt Ledarprogram. / Thiscandidatepaperspurpose is to examine and analyze how a municipalityscan support and develop their managers and how managers have experienced the effort that has been made. Within the framework of purpose, I focus on perceptions of how formal management training and informal learning affects leadership development in the municipality. The study is qualitative in nature, inspired by the hermeneutical approach when the study focuses on interpreting and understanding a whole through document analysis and interviews. Qualitative, semi-structured interviewswere conducted to get an insight into what managers would like to develop and how this should be done. The result shows that there are positive experiences of the leadership program implemented in the municipality and that the respondents feel that they have a common set of values to work with and to develop further as leaders. The lessons described as knowledge about tasks and theories, reflection, networking, exchange of experiences with and support of other participants. Respondents also feel that theprogram can be developed including personal development, feedback, forums, and to allow more time for reflection. Based on participants' experiences and the section of the literature examined are presented in conclusion positive aspects of leadership program and how municipalities can develop their leadership programs.

Syftet med studien var att kartlägga åsikter kring ett Gemensamt Konstruktivt Medarbetarskap (GKM) för att lägga grunden till en plattform att stå på inför kommande arbete kring medarbetarskap ute i organisationer. Studien är en kvalitativ undersökning med fallstudie som grundläggande design med en ansats av positiv psykologi, vilken genomfördes på en kemisk industri. Datainsamlingen gjordes genom fokusgruppsintervjuer där fyra-sex deltagare deltog/intervju. Vid intervjuerna diskuterades fyra fokusområden; gemensamt medarbetarskap, ledarskap, medledarskap och coaching. I studien har fem teman definierats vilka kan utgöra en plattform att stå på; ansvarstagande, förtroende, kommunikation, samarbete och engagemang. Grunden till en plattform består av fem ord som kan ses som ett gemensamt språk för att kunna kommunicera vidare; förtroende, ärlighet, pålitlighet, ansvarstagande och kommunikation. / The purpose of the study was to try to make a chart of views around a Common Constructive Empowerment (CCE) in order to set base for a platform to stand on due to further work around empowerment in organizations. The study is a qualitative research with a casestudy as a fundamental design with an approach to positive psychology, which was carried out in a chemical industry. The data collection took place in focused group interviews with four to six participants/interview. At these interviews four focus areas were discussed; common empowerment, leadership, shared leadership and coaching. In the study five themes has been defined that can be seen as a platform; responsibility, confidence, communication, cooperation and commitment. The base for a platform consists of five words that can be seen as a mutual language in order to keep on with the communication; confidence, honesty, reliability, responsibility and communication.

Svensk offentlig sektor har de senaste decennierna präglats av reformer för att öka dess effektivitet. Detta har bland annat tagit sig uttryck i marknadisering och managementisering av offentliga verksamheter. Reformerna kan dock ha bidragit till att tilltron till medarbetares kompetens och förmåga försvagats, vilket resulterat i lägre kvalitet i tjänsterna gentemot medborgarna. Av den anledningen tillsatte Sveriges regering år 2016 en delegation med syfte att bidra till en mer tillitsbaserad styrning av offentlig sektor. Tillitsdelegationen var således mellan år 2016–2020 en del av statens offentliga utredningar och bedrev forskning och projekt för att främja idé- och verksamhetsutveckling. Resultatet blev dels en forskningsantologi där tillitsbaserad styrning och ledning definieras som koncept med tillhörande förslag på hur kommuner kan arbeta i praktiken för att få till stånd en mer tillitsbaserad styrning och ledning.  Sedan tillitsdelegationen avslutade sitt arbete har det dock inte uppkommit några ytterligare studier som visar på tillitsbaserad styrning och lednings praktiska genomförbarhet i form av faktiska implementeringar i kommuner. Vi ämnar därför att undersöka hur kommuner har tolkat och praktiskt tillämpat tillitsdelegationens normativa idéer i praktiken. Forskningsfrågan lyder således: ”Hur arbetar svenska kommuner för att implementera tillitsbaserad styrning och ledning i praktiken?” Studiens syfte är att undersöka hur kommuner jobbar rent praktiskt för att få till stånd en mer tillitsbaserad styrning och ledning. Författarna menar att studien i förlängningen kan tjäna som stöd, inspiration och bidra med riktlinjer för andra kommuner att anamma tillitsbaserad styrning och ledning i praktiken. Genom att undersöka hur kommuner förstår och arbetar med tillitsbaserad styrning och ledning rent praktiskt bidrar studien med en förståelse för de mer praktiska aspekterna och kan tjäna som underlag för fortsatt utveckling av tillit som vägledande styrfilosofi. För att besvara forskningsfrågan och uppnå̊ studiens syfte har en kvalitativ forskningsmetod använts. Vid insamling av empirin genomfördes semi-strukturerade intervjuer med personen med övergripande ansvar för implementeringen av tillitsbaserad styrning och ledning i respektive kommun. Dessa utfördes med nio kommuner som har påbörjat arbetet mot en mer tillitsbaserad styrning och ledning. Den data som samlades in vid intervjutillfällena transkriberades och analyserades därefter genom en tematisk analys. Avslutningsvis har denna studie identifierat hur kommuner tolkat tillitsbaserad styrning och ledning samt vilka praktiska metoder och tillämpningar som uppstått. Studien har även identifierat vilka hinder och svårigheter som återfinns när kommuner ska implementera en ny styrmodell vilket främst grundar sig i kontextuella skillnader.

Kvalitetskultur är en del av organisationens kultur och en viktig del av att upprätthålla eller förändra en kultur är ledarskapet. I skolorganisationer finns många krav på verksamhetens innehåll och kvalitet i form av lagar och styrdokument. Arbetet med systematiskt kvalitetsarbete ska innefatta lärare, övrig personal, elever och vårdnadshavare. Den som är ytterst ansvarig för arbetet på enhetsnivå är skolans rektor. En statlig utredning publicerad 2021 beskriver den komplexa verksamhet som ett ändamålsenligt skolbibliotek bör vara. I utredningen betonas vikten av rektors ledarskap för att skolbiblioteket ska kunna vara en del av undervisningen samt att skolbibliotekens kvalitet skall vara hög. Syftet med studien är att undersöka vilka bakomliggande värderingar som är gynnsamma för skolbibliotekets kvalitetsarbete. Vad som kännetecknar organisationskulturen hos framgångsrika skolbibliotek samt hur dessa leds och organiseras. Undersökningen är utformad genom kvalitativ metod. Samt har en abduktiv ansats. Empiri samlades in i forma av 10 semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att även om det inte finns ett uttalat arbete med offensiv kvalitetsutveckling i de undersökta skolbiblioteksverksamheterna återfinns beteenden kopplat till värderingar för kvalitetskultur. Utöver dessa framträder ett medledarskap vilande på kompetens och delaktighet. Synen på ledarskap blir inte enbart en individ utan en kollektiv process som kräver både ledare, följare och meningsskapande sammanhang. Arbetet med skolbiblioteksverksamheten blir en tydlig del av skolans utveckling. Den gemensamma utgångspunkten för såväl rektor som skolbibliotekarie blir det lokalt utformade styrdokumentet. / Quality culture is part of the organizational culture and an important part of maintaining or changing an organizational culture is the leadership. In school organizations there are many demands on the content and quality of the activities in terms of laws and governing documents. The systematic quality work must include teachers, other employees, students and their guardians. The person ultimately responsible for the work at the school unit is the school's principal. A state surevey published in 2021 describes the complex function that an effective school library should have. The state survey emphasizes the importance of the principal's leadership in order for the school library to be part of the teaching and that the quality of the school library must be high. The purpose of this the survey is to explore which underlying values are favorable for the school library's quality work. What characterizes the organizational culture of successful school libraries and in what way are they managed and organized. This survey is designed through a qualitative method and has an abductive approach. Empirical data was collected through ten semi-structured interviews. The results showed that even if there is no pronounced work with total quality management in the school libraries inlcuded in this survey, quality culture values are found. In addition to these, a co-leadership based on competence and participation appears. The meaning of leadership becomes an individual and a collective process that requires both leaders, followers and meaning-making context. The work with the school library becomes a clear part of the school's development. The starting point for both the principal and the school librarian is the action plan which is locally designed for the school library. / <p>2022-11-08</p>