<p>Syftet med studien var att undersöka hur svenska elitjuniorer i höjdhopp arbetar med</p><p>målsättningar utifrån dagens forskning. De flesta sätter upp målsättningar men få</p><p>förstår hur de på bästa sätt kan använda sig av dessa. Målsättningar kan hjälpa</p><p>individen till en högre motivation som i sin tur främjar en högre intensitet under en</p><p>längre tidsperiod i den relativt tuffa träningen som en elitidrottare åtar sig. Dock finns</p><p>också risken att målsättningar verkar hämmande på prestationen om de används</p><p>felaktigt. Vilket betyder att det antagligen krävs en god kunskap och erfarenhet för att</p><p>lyckas. 10 höjdhoppare intervjuades som under 2009 tävlade i juniorklasser och</p><p>utgjorde landets främsta. Resultaten visar att det fanns väl utarbetade tankar hos de</p><p>flesta kring deras målsättningar vilka också var en grundläggande anledning till varför</p><p>de idrottade. Dock fanns indikationer på att dessa målsättningar inte utnyttjades</p><p>optimalt för den aktives prestationer. En del i detta var en bristande kommunikation</p><p>mellan tränare och aktiv under målsättningsprocessen. En diskussion fördes utifrån</p><p>detta hur målsättningar kan användas optimalt för höjdhoppare. Dessutom påträffades</p><p>en åsikt att specifika höjdmål är negativa vilket ledde till en diskussion kring</p><p>målfokus vid olika tillfällen.</p> / <p>The purpose of this study was to examine how the Swedish elite juniors in the high</p><p>jump use goals based on current research. Most are setting up goals, but few</p><p>understand how they can best use them. Goal setting can help the individual to a</p><p>higher level of motivation, which in turn promotes a higher intensity for a longer</p><p>period of time in the relatively tough training as an elite athlete commits. However,</p><p>there is also the risk that the objectives hamper performance if used incorrectly.</p><p>Which means it probably requires a good knowledge and experience to succeed. 10</p><p>athletes were interviewed that in 2009 competed in the junior classes and formed the</p><p>country's primary. The results show that there were well-developed thoughts of most</p><p>on their goals that also was the fundamental reason to why they competed. However,</p><p>there were indications that these goals were not used optimally for the active</p><p>achievements. Some of this was a lack of communication between the coach and</p><p>active in the goal setting process. A discussion took place on this basis of how goals</p><p>can be optimized for a high jumper. In addition an opinion that goals of specific</p><p>heights is negative was found which led to a discussion of goal focus at different</p><p>times.</p>

Detta examensarbete handlar i allt väsentlig om attityder och strukturer i undervisningen på gymnasiets yrkesförberedande linjer med speciell fokusering på Hotell- &amp; Restaurang- programmet. Framför allt har tonvikten i undersökningen lagts på yrkeslärarnas attityder till arbetet med matriser och olika bedömningar utifrån dessa, speciellt i relation till den nu gällande läroplanen Gy 2000 och den förestående läroplanen Gy 2011, under förutsättning av att den sistnämnda kommer att godkännas av Riksdag och Regering. Undersökningen genomfördes i enkätform med diverse frågor till 15 yrkeslärare, alla aktiva inom gymnasiets Hotell- och Restaurang – program. Så gott som samtliga yrkeslärare hade lång erfarenhet som kock och kocklärare och de representerade 5 olika gymnasier. Det blev inget externt eller internt bortfall under undersökningens gång. Skolverket gav år 2000 ut ett Hotell- och Restaurangprogram med programmål, kursplaner, betygskriterier och rekommendationer (HR 2000:09). Ett av undersökningens syfte var att medels enkäten ta reda på om nämnde program idag används enligt Skolverkets intentioner. Ett annat om programmet är så utformad att det är lätt att förstå och använda och ett tredje om det finns en obligatorisk kurslitteratur att luta sig emot och om det finns behov för det. Kan matriser spela någon roll i detta sammanhang? Ett litteraturgenom visade att mycket lite forskning gjorts kring användandet av matriser i gymnasieskolan och på det yrkesförberedande programmet i synnerhet. Detta gäller såväl matriser för att strukturera grunderna i utbildningen som användandet av bedömningsmatriser vid betygssättning och dylikt. En rad olika bedömningsteorier och bedömningsformer finns att tillgå. Flera av dessa beskrivs och exempel ges på deras användning.                                  Skolverket har i rundskriv och förordningar det senaste decenniet efterlyst en skärpning vid bedömning av elevernas prestationer och givet direktiv för hur problemet kan angripas. Bland annat påpekas förordningen från 2008 som påbjuder bedömningsprotokoller vilket innebär en skriftlig dokumentation av elevernas prestationer. Bedömningsmatriser nämns som ett möjligt verktyg i detta sammanhang. Begreppet matriser belyses och exempel ges på byggandet och användning av matriser i undervisningen. Undersökningen utfördes i form av en enkät med en titelfråga och två huvudfrågor med följdfrågor, totalt 10 frågor som alla besvarades av de 15 yrkeslärarna. Endast ett fåtal följdfrågor förblev obesvarade.                                                          Titelfrågan handlade om bedömningsmatriser som ett eventuellt underskattat verktyg för att säkerställa läroplanens intentioner.                                           Den första huvudfrågan handlade om yrkeslärarnas attityd till skriftlig dokumentation av elevernas prestationer. Den andra huvudfrågan handlade om yrkeslärarnas attityd till matriser som verktyg till att strukturera och säkerställa att vissa minimum krav i undervisningen uppfylls. Enkätsvaren med kommentarer beskrivs. Svaren på titelfrågan såväl som de två huvudfrågorna med följdfrågor pekar i riktning av att matriser är ett underskattat verktyg i undervisningsarbetet på det yrkesförberedande H &amp; R programmet. Svaren visar vidare att det finns ett behov för strukturerade undervisningsplaner, ny kurslitteratur och samordning av lärarresurserna i den lokala skolmiljön. Ett framtida forskningsområde för matriser på gymnasienivå skisseras. / -

SammanfattningTitel: Torsbergsandan – Kultur och motivationNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Suleyman Alp och Ronnie HuangHandledare: Lars EkstrandDatum: April 2013Syfte: Med denna studie vill vi få en ökad förståelse för hur ledare kan motivera sinamedarbetare för att skapa en starkare organisationskultur.Metod: De tre metoder som vi har använt oss av i vår uppsats är kvalitativ metod,hermeneutisk metod samt deduktiv metod. Den kvalitativa metoden har vi valt eftersom dentill största delen inte kräver några beräkningar eller siffror utan snarare förståelse förmänniskors handlingar. Hermeneutiken lämpar sig väl i vårt arbete. Vårt ämne handlar omledarskap och kräver många tolkningar vilket är en del av hermeneutiken. Slutligen har videduktiv metod. Anledningen till att vi har valt oss av den deduktiva metoden är att uppsatsenblir mer trovärdig för läsaren då texten blir kopplad till tidigare välkända teorier.Resultat och slutsats:För att skapa motivation hos personal på Torsbergsgymnasiet behöver rektorerna framför alltvisa sina medarbetare mer uppskattning. Det kan rektorerna göra genom att göra fler besökhos medarbetarna i deras klassrum. Vi har även kommit fram till att rektorerna måste jobbahårdare med det pedagogiska arbetet. Vi menar att rektorerna måste lägga mer fokus på sinamedarbetares välmående. Det kan de bland annat göra genom att lyssna mer på vadmedarbetarna har att säga, lära sig mer om deras arbetssituation för att ge dem stöd när detbehövs samt berömma dem för att de ska känna sig uppskattade.Förslag till fortsatt forskning:För att få ett bredare perspektiv och bättre förståelse av organisationskultur och motivation ärett förslag att jämföra Torsbergsgymnasiet med en annan gymnasieskola.Uppsatsens bidrag:Denna studie ska förhoppningsvis bidra till en ökad förståelse för organisationskulturen iTorsbergsgymnasiet samt hur ledningen motiverar sina medarbetare. Under studiens gångframför vi idéer om hur ledningen på Torsbergsgymnasiet kan öka motivationen hos sinamedarbetare för att utveckla kulturen.Nyckelord: Organisationskultur, ledarskap, motivation, utveckling och mål.

Syftet med studien var att undersöka hur svenska elitjuniorer i höjdhopp arbetar med målsättningar utifrån dagens forskning. De flesta sätter upp målsättningar men få förstår hur de på bästa sätt kan använda sig av dessa. Målsättningar kan hjälpa individen till en högre motivation som i sin tur främjar en högre intensitet under en längre tidsperiod i den relativt tuffa träningen som en elitidrottare åtar sig. Dock finns också risken att målsättningar verkar hämmande på prestationen om de används felaktigt. Vilket betyder att det antagligen krävs en god kunskap och erfarenhet för att lyckas. 10 höjdhoppare intervjuades som under 2009 tävlade i juniorklasser och utgjorde landets främsta. Resultaten visar att det fanns väl utarbetade tankar hos de flesta kring deras målsättningar vilka också var en grundläggande anledning till varför de idrottade. Dock fanns indikationer på att dessa målsättningar inte utnyttjades optimalt för den aktives prestationer. En del i detta var en bristande kommunikation mellan tränare och aktiv under målsättningsprocessen. En diskussion fördes utifrån detta hur målsättningar kan användas optimalt för höjdhoppare. Dessutom påträffades en åsikt att specifika höjdmål är negativa vilket ledde till en diskussion kring målfokus vid olika tillfällen. / The purpose of this study was to examine how the Swedish elite juniors in the high jump use goals based on current research. Most are setting up goals, but few understand how they can best use them. Goal setting can help the individual to a higher level of motivation, which in turn promotes a higher intensity for a longer period of time in the relatively tough training as an elite athlete commits. However, there is also the risk that the objectives hamper performance if used incorrectly. Which means it probably requires a good knowledge and experience to succeed. 10 athletes were interviewed that in 2009 competed in the junior classes and formed the country's primary. The results show that there were well-developed thoughts of most on their goals that also was the fundamental reason to why they competed. However, there were indications that these goals were not used optimally for the active achievements. Some of this was a lack of communication between the coach and active in the goal setting process. A discussion took place on this basis of how goals can be optimized for a high jumper. In addition an opinion that goals of specific heights is negative was found which led to a discussion of goal focus at different times.

Den övergripande frågeställningen för denna studie är hur arbetsmotivation påverkas av olika typer av belöningar. Gröjer & Gröjer (1988) s.13 definierar belöning på följande vis ”Med belöning avses arbetsgivarens ekonomiska och sociala uppskattning till individer eller kollektiv utöver vad som antingen betraktas som en normal ersättning för en prestation eller som en allmän förmån som gäller alla.” I denna studie undersöks hur chefer och medarbetare upplever belöningens påverkan på arbetsmotivationen. Sju intervjuer genomfördes på ett företag vars lönesystem bestod av en fast- och en rörlig del. Resultatet av undersökningen visade att det oftast inte är den ekonomiska belöningen som medarbetarna upplever som motiverande, snarare beröm, feedback, arbetstrivsel och utvecklingsmöjligheter. Vad gäller cheferna, visade det sig att de motiverades av dels ekonomisk belöning, men även av uppskattning och när arbetsflödet fungerar. Studien visar vidare att företaget behöver stärka upp målen och implementera dem bättre hos medarbetarna.

Syftet med vår studie var att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar med att motivera elever att ta en gymnasieexamen samt vilka faktorer yrkeskåren upplever skapar motivation. Detta var enligt oss intressant att undersöka då ett allt större ansvar över elever som riskerar att avbryta sin gymnasieutbildning läggs på just studie- och yrkesvägledare. Studien grundades på två frågeställningar; Hur arbetar studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor i praktiken med att motivera elever till en gymnasieexamen och vilka uppfattningar har studie- och yrkesvägledarna själva om vilka faktorer som skapar motivation hos gymnasieeleverna? I studien, som är av kvalitativ karaktär, intervjuade vi åtta stycken studie- och yrkesvägledare verksamma på gymnasieskolor. Våra informanter bekräftade att motivationsarbete inte är någon lätt uppgift, men att de genom studieplanen (målsättning), samtal, tydlig och enkel information samt programbyte kan få elever motiverade att fortsätta studera på gymnasiet. Vårt resultat visade att motivationsarbete i mångt och mycket grundar sig inom den humanistiska skolan, då det är eleven som är expert på sitt liv och att motivation måste komma inifrån för att vara hållbar. För att lyckas med detta visade vårt resultat på att studie- och yrkesvägledare ska vara inspirerande, bekräfta eleverna samt arbeta med att stärka deras självkänsla. Andra faktorer som nämndes i detta sammanhang var praktik och stöd hemifrån. I motivationsarbetet är det viktigt att studie- och yrkesvägledaren har tålamod, är förstående, tror på elevens förmåga samt ser verkligheten ur dennes perspektiv.

De etiska frågorna får en alltmer central roll då den uppmärksamhet som idag finns kring arbetsförhållanden har lett till att allt fler företag vill arbeta med deras sociala ansvar. CSR (Corporate Social Responsibility) är ett begrepp som ofta översätts till företagens sociala ansvar. Konsumenterna ställer även krav på företagen vilket påverkar företagens kontroller och val av leverantörer och produkter. För att veta vart ett företag är på väg, är en god förståelse för sitt företagsmål viktigt för att kunna uppnå det som förväntas av företaget. För att uppnå sina företagsmål används ofta olika mätningar och nyckeltal. Mätningen bör göras på en stabil och kontrollerbar del av företaget. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur arbetet med mål och mätningar sker internt inom CSR-arbetet i företagen Gekås AB och Vagabond International AB, och då fokus på val och kontroll av leverantörer och produkter. Studiens forskningsfråga är "Hur arbetar Gekås AB och Vagabond International AB internt med mål och mätning i deras arbete med CSR kopplat till val och kontroll av deras leverantörer och produkter?" Det här är en kvalitativ studie med ett induktivt angreppssätt och ett hermeneutiskt synsätt. Vår empiriska data har vi fått genom att vi har genomfört tre intervjuer med sammanlagt fyra personer från företagen Gekås och Vagabond. I denna studie kommer det analyseras om vilka perspektiv och motiv inom ett arbete med CSR samt vilka målområden och mätningar Gekås och Vagabond använder sig utav i deras arbete med CSR. Det kommer bli ett underlag genom att analysera dessa områden för att få reda på de valda företagens syfte och utgångspunkter med CSR-arbetet. Resultatet i studien visar att det finns olika utgångspunkter och syften med respektive företags arbete med CSR. Dock är tillvägagångssätten och arbetsuppgifterna i princip densamma med deras CSR-arbete.

Syftet med studien har varit att belysa vilka behov och mål som beskrivs och vilka åtgärder som föreslås för elever som har åtgärdsprogram för att nå sociala mål.   Studien har baserats på tjugo åtgärdsprogram med fokus på sociala mål. Dessa har samlats in från fyra olika F-9 skolor i två angränsande kommuner. Arbetet inbegriper en hermeneutisk ansats då det innebär att studera texter för att se vilken elev- och kunskapssyn som genom min tolkning framträder i dokumenten.   Åtgärdsprogrammen tolkades utifrån en social och en kunskapsmässig dimension i behovsbeskrivning, mål och åtgärder. Resultatet visar att det är vanligast med mål som relaterar till kunskapsutveckling vilket förekommer 69 gånger i jämförelse med sociala mål som förekommer 16 gånger. Fem åtgärdsprogram innehöll enbart sociala mål, fem åtgärdsprogram innehöll mål inriktade mot kunskapsutveckling och tio åtgärdsprogram innehöll både kunskaps- och sociala mål. De åtgärder som beskrivs i de tjugo insamlade åtgärdsprogrammen är 39 stycken på organisationsnivå, 45 stycken på gruppnivå och 80 stycken på individnivå. I de tjugo insamlade åtgärdsprogrammen är socioemotionella svårigheter den vanligaste orsaken till att åtgärdsprogram upprättas. Resultatet visade även att noteringar om hur, var eller när utvärdering skulle ske saknades helt i sju av åtgärdsprogrammen.   De teorier som ligger till grund för tolkningen av resultatet är främst Deweys (2004, 2009)princip om utbildning som en social process samt det kategoriska och relationella perspektivet (Asp-Onsjö, 2006; Emanuelsson, Persson och Rosenqvist, 2001; Persson, 2013; Isaksson, Lindqvist och Bergström, 2007).

Sidoämneskursen (Matematik från början 6-15p) har varit en inspirerande källa till våra frågor i denna undersökning. Kursen behandlade valet av undervisningsinnehåll för olika elevers sätt att tänka matematiskt och förespråkade fördelarna med att arbeta praktiskt och att lägga läroboken åt sidan. Detta fick oss att börja fundera över hur lärare ute i verksamheten planerar och genomför sin matematikundervisning kopplat till de nationella mål eleverna förväntas uppnå. Vårt syfte är att i denna undersökning synliggöra hur pedagogerna arbetar för att eleverna ska uppnå kunskaps- och strävansmålen i årskurs 5. Hur arbetar skolorna med matematik, hur tänker pedagogen kring ämnesdidaktiken och vad har eleverna för inställning till undervisningen och matematikämnet? För att få svar på våra frågeställningar har vi riktat in oss på hur två skolor i södra Skåne arbetar med matematikundervisning och ökad måluppfyllelse i årskurs 5. Vi har använt oss av observationer, lärarintervjuer och elevenkäter för att få området belyst från olika håll. Vi stödjer oss också på teorier och tidigare forskning inom ämnet som fokuserar på didaktik, kunskap och lärande samt för- och nackdelar med olika typer av undervisningsmetoder. Resultatet på vår undersökning visar en formell skolmatematik där eleverna räknar enskilt i sina böcker och där inslag av laborativa och praktiska inslag är få. Den visar också att lärare är väl medvetna om de mål eleverna ska uppnå och vill jobba aktivt mot dessa.

Den här studien handlar om musikens betydelse för förskolan och vikten av att se musik som mål och medel för lärande. Studien är baserad på en kvalitativ metod och bearbetningen av empirin sker utifrån de teoretiska begreppen inommusikaliskt mål och utommusikaliskt mål. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer, där totalt 11 informanter med olika yrkesroller deltog. Det övergripande syftet för studien är att undersöka hur barnskötare och förskollärare resonerar kring att integrera musik som mål och medel för lärande i förskolor. Vidare undersöks vilka förutsättningar och utmaningar förskollärare och barnskötare upplever när det handlar om att integrera musik som mål och medel för lärande. Tidigare forskning menar att musik som ett mål är gynnande för barnen i förskoleålder men musik har blivit ett redskap för att lära sig till exempel matematik eller naturvetenskap. Denna studies resultat visar att en av de deltagande förskollärarna inte har den kunskapen som krävs för att genomföra en innehållsrik musikundervisning. Resultatet visar vidare att man på en kommunal förskola hade goda kunskaper inom begreppen musik som mål och medel. De deltagande förskollärarna från musikförskolorna Flöjten och Tonarten hade en god kunskap i musik men de arbetade också hårt med målstyrda processer både spontant och planerat. De hade också framför allt en god kunskap inom begreppen musik som mål och musik som medel. Slutsatserna som kan dras är att musiken behöver och förtjänar en större plats i förskolan eftersom det finns många fördelar som pekar åt det hållet. Informanternas olika kunskaper i och om musik visade sig vara avgörande för hur förskollärarna, barnskötarna och F-6 läraren integrerade musik som mål och medel för lärandet i musik.