Förskolans organisation och praxis att involvera kocken på förskolan i specialpedagogiskt arbete kring barn i behov av särskilt stöd i kostrelaterade frågor, beskrivs i denna kvalitativa intervjustudie. Detta genom åtta förskolkockars uttalanden. Kockarna verksamma i förskolan i tre olika kommuner, har genom semistrukturerade intervjuer berättat om sina uppfattningar av hur de tolkar begreppet barn i behov av särskilt stöd i kostrelaterade frågor, samt hur kocken görs delaktig i arbetet med detta. Vidare framgår i studien hur och med vilka ett samarbete eller samverkan sker kring dessa barn där även kocken inkluderas, samt kockars beskrivningar av deras faktiska arbete med barn i behov av särskilt stöd. Intervjuerna har kompletterats med observationer, fältanteckningar och insamlade lokala dokument på fyra förskolor i en kommun. Intervjuerna har efter transkribering analyserats med influens av tematisk analys.Studien åskådliggör att kockarna saknar gemensamma språkliga specialpedagogiska begrepp och att vissa motsättningar kan finnas i olika perspektiv, teorier och yrkesgrupper. Informella och otydliga rutiner i kombination med otillräcklig och ensidig informationsöverföring gör kockarna delvis delaktiga i arbetet. Avsaknad kring uppföljning och utvärdering av kockarnas arbete med barnen framträder liksom att de som yrkesgrupp inte involveras med sina specifika kunskaper ur en mer förtätad aspekt. Nära relationer med barnen och känslomässigt engagerade kockar exemplifieras och fler kockar förstås skapa egna informationsstrategier och rutiner kring barn i behov av stöd i kostrelaterade frågor. Kockens arbete förstås mer ofta ur ett omsorgsperspektiv och en tydlig önskan hos flertalet kockar finns i att arbeta mer pedagogiskt tillsammans med pedagoger.

Background School meals have been seen to promote healthy dietary habits and social equality, in children, if parents are involved. The positive effects in the design of a sustainable school food service system come from a two-way communication between Food Service Professionals (FSP), and parents.  Objective The purpose of the study was to compare what aspects of the school meal FSP, and parents find important, and to see if there are differences, or similarities, that could have implications for how service quality is perceived (by the parents). Method Web-based questionnaire completed by 227 FSP, and 153 parents for children 6-16 years old. Individuals’ expectations were explored using a Food Service Quality Index. Groups were compared with Mann‐Whitney U‐test, and Chi2-test with a set significance level of p-value <0.05. Results High expectations were reported on the Servicescape (physical meal setting), and the Service meeting, by both the FSP, and the parents. The school canteen atmosphere, and a welcoming attitude was rated as extremely important, by both the FSP, and the parents. Expectations on school food service quality were high among parents with high education. Comments from the respondents were primary related to normative values about food quality, and culinary aspects.  Conclusion The expectations were related to hospitality and service, in the Servicescape, with an “inviting school canteen”, “to feel welcome”, and “to answer children’s questions” in the school canteen, for the majority of the FSP and the parents. The findings of this study suggest future research in how cooperation with parents could be implemented through parental representations in school food councils, and digital platforms. / Bakgrund Skolmåltider har visat sig främja hälsosamma kostvanor, och social jämlikhet hos barn, om de utformas i samverkan med föräldrar. Positiva effekter kan ses vid en tvåvägskommunikation mellan personal och föräldrar.  Syfte Syftet med studien var att jämföra vilka aspekter av skolmåltiden som föräldrar, och måltidspersonal anser som viktiga, och att se om det finns skillnader, eller likheter som kan påverka hur servicekvaliteten uppfattas (av föräldrarna). Metod Webbaserat frågeformulär ifyllt av 227 måltidspersonal, och 153 föräldrar till barn,6 – 16 år, inom måltidsservice. Deltagarnas förväntningar undersöktes med hjälp av ett Food Service Quality Index (FSQI). Grupper jämfördes med Mann-Whitney U-test, och Chi2-test med en signifikansnivå p <0.05. Resultat Höga förväntningar rapporterades gällande den fysiska måltidsmiljön (the Servicescape), och servicemötet (The Service meeting), både av måltidspersonalen och föräldrarna. Skolmatsalens atmosfär och en välkomnande attityd beskrevs som extremt viktigt, både för måltidspersonalen och föräldrarna. Förväntningarna på skolmåltidskvaliteten var hög bland föräldrar med hög utbildning. Kommentarerna från respondenterna var primärt relaterade till normativa värden om livsmedelskvalitet, och kulinariska aspekter. Slutsats Förväntningarna var relaterade till gästfrihet och service, i servicelandskapet (Servicescape), med "en inbjudande skolmatsal", "att känna sig välkommen" och "att svara på barns frågor" i skolmatsalen, för majoriteten av FSP och föräldrarna. Resultaten av denna studie kan ligga till grund för ytterligare forskning kring hur samarbete med föräldrar kan implementeras genom föräldrarepresentanter i skolmatråd och digitala plattformar.