I dagens samhälle är det oerhört viktigt att företag arbetar med sitt varumärke och får det att synas i mängden av varumärken och produkter. Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera vilka komponenter som används i ett varumärkesarbete för att utveckla sig och bli konkurrenskraftig. Uppsatsen redogör för hur tre utvalda möbelföretag arbetar med sitt varumärke och vad som gör dem konkurrenskraftiga. Uppsatsen har en kvalitativ utformning med en fallstudieansats. Vi har genomfört en fallstudie av varumärkena Swedese, Karl Andersson & Söner samt Lammhults Homes varumärken Ire och Voice. Vi har analyserat den insamlade empirin utifrån vår teoretiska referensram, som innehåller teorier om identitet, varumärkesplattform, marknadsmix samt målgrupp och segment. Studien visar att metoderna från vår teoretiska referensram kan appliceras på företag i möbelbranschen och hjälpa dem i sitt varumärkesarbete. Vidare visar studien att de tre företagen har insett vikten av att arbeta kontinuerligt med sitt varumärke för att vara framgångsrika. Resultatet visar att det personliga mötet och skapandet av relationer som kallas för personlig försäljning fortfarande är en av de viktigaste kommunikationskanalerna för företag inom möbelbranschen. En slutsats efter att ha studerat fallföretagen närmare är deras produkter i sig i kombination med deras varumärken det som gör dem konkurrenskraftiga. Teorierna vi har tagit del av i marknadsföringsmixen och varumärkesplattformen talar för att den fortfarande är aktuell i dagens varumärkesarbete.

Syfte: Syftet med denna studie är att diskutera hur marknadsföringsmixen kunnat bevarat sin betydelse över tid inom området marknadsföring, med hänsyn till de förändringar som digitaliseringen inneburit. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Studien baserades på över 50 vetenskapliga artiklar som är relevanta för syftet. Artiklarna samlades in via akademiska databaser. Resultat: Studien visar på att marknadsföringsmixen fortsatt är en aktuell modell inom marknadsföring tack vare sin pedagogiska enkelhet och förmåga att anpassa sig till rådande förutsättningar. De fyra P:na står fortsatt för Produkt, Pris, Plats och Påverkan men förändringen ligger i vad som innefattas i de ständigt växande och föränderliga subkategorierna. Det som motståndarna till marknadsföringsmixen menar är dess svaghet, att kriterierna som de olika kategorierna vilar på aldrig blivit specificerade, tycks också vara modellens styrka. Utan den efterfrågade specificeringen kan de fyra P:na anpassas efter användaren och de förhållanden som råder, vilket har gjort att den bevarat sin betydelse trots digitaliseringen och de nya förutsättningarna. / Purpose: The purpose of this study is to discuss how the marketing mix could have retained its importance over time in the field of marketing, in consideration of changes that digitalization meant. Method: The study is conducted as a systematic literature study. The study is based on more than 50 scientific articles relevant to the purpose. The articles were collected through academic databases. Result: The articles show that the marketing mix is still an up-to-date marketing tool thanks to its educational simplicity and ability to adapt to the prevailing conditions. The four P:s still stand for Product, Price, Place and Promotion, but the change lies in what is included in the ever-growing and changing subcategories. What the opponents of the marketing mix mean is its weakness, that the criteria that the different categories rest on have never been specified, also seems to be its greatest strength. Without the requested specification, the four P:s can be adapted to the user and the conditions prevailing, which has made it survive in spite of digitization and the new conditions.

Covid-19 har under de senaste åren satt stora spår i samhället. Inte minst inom restaurangbranschen som ständigt ställts inför nya utmaningar och förhållningssätt. Restriktioner, rekommendationer och oroliga gäster har varit förhållanden som branschen fått hantera. I och med denna problematik är syftet med denna studie att skapa kunskap och förståelse för hur restauranger i Umeå jobbat med sin marknadsföring för att hantera covid-19. Marknadsföring är en väsentlig del inom alla verksamheter och anses vara nödvändigt för upprätthållandet av den dagliga driften. Det är något som är allt mer tydligt inom verksamheter där tjänster är dominerande, såsom restaurangbranschen. Marknadsföringsbegreppet är mer än bara det som benämns som reklam och behandlas i denna studie som alla aktiviteter en verksamhet gör. Allt ifrån det interna till det externa och aktiviteterna däremellan, som integration med kunden.I denna studie har vi undersökt hur fyra olika restauranger i Umeå har hanterat sin marknadsföring under covid-19, i hopp om att ta sig igenom pandemin. När samhället har präglats av de ovan nämnda omständigheterna har restauranger tvingats göra avvägningar och hittat nya sätt att marknadsföra sig på. För att kunna dra en slutsats om branschen har restauranger av olika slag undersökts. Vidare utgår studien från ett antal teorier och tidigare forskning inom ämnet. Studiens resultat har sin grund i sex stycken intervjuer med personer från de olika restaurangerna, följt av en observation av respektive restaurang, samt en granskning av dess externa kommunikation. Utifrån det resultat som framställts har det visat sig vara viktigt att jobba med alla marknadsföringens delar för att fortsatt kunna möta gästernas behov.Studien visar att det finns en variation i hanteringen av marknadsföringen beroende på restaurang och dess erbjudande. Vad som gemensamt går att konstatera är att marknadsföringens interna, externa och interaktiva delar bör vara integrerade och tillsammans är viktiga. Såldes har slutsatsen i denna studie både bekräftat tidigare forskning, men även bidragit med nya insikter om hur man kan hantera och öka förståelsen för denna situation inom denna specifika bransch. Inte minst inom hur branschen på nya sätt kan marknadsföra sig när det råder restriktioner och rekommendationer.

Sammanfattning I dagens läge är konkurrensen inom livsmedelsbranschen stenhård och företag försöker på alla möjliga sätt att marknadsföra sina produkter. Dock räcker det inte med att endast göra reklam för sina produkter, utan man måste integrera med kunderna och skapa underlag som möjliggör en positiv varumärkesimage i kundernas ögon och får dem att känna en positiv känsla inför företagets varumärke. Ett sätt att dra detta ett steg längre är att använda sig av corporate branding, som syftar till att man använder sig av ett varumärke som är detsamma som företagsnamnet. Detta kan vara såväl positivt som negativt, då företaget måste vara väldigt konsekventa i hela företagskedjan, eftersom konsumenterna kommer bedöma företaget och dess produkter utifrån helhetsintrycket och inte bara på hur bra de upplever att den specifika produkten är. Ett dåligt bemötande av en medarbetare, som arbetar för företaget, kan leda till att konsumenter väljer bort det varumärket vid inköpet. Varje anställd är en marknadsförare av företaget och dess egna varumärken med samma namn. Denna studie undersöker hur kunder upplever förändringen i sina inköp av ICA:s  lågprisprodukter efter övergången från Euroshopper till ICA Basic, samt vilka faktorer som påverkar denna eventuella förändring. Vi undersöker även vilket lågprismärke som föredras och vilka faktorer som ligger till grund för att konsumenten väljer ett visst varumärke. Underlaget till undersökningen har införskaffats via en enkätundersökning där 100 respondenter vid eller kring ICA Maxi Strömpilen i Umeå tillfrågades. Vår data visade att respondenterna i genomsnitt upplevde att deras egna inköp av ICA:s lågprisprodukter hade ökat något, i och med övergången till ICA Basic. Regressionen av vår första modell visade att de faktorer som påverkade denna upplevda ökning var kvalité och respondentens egen erfarenhet av märket. Regressionen av vår andra modell visade att valet av lågprismärke påverkas av vilken favoritaffär man har, vilket kön man är, samt ens egna erfarenheter av märket. Undersökningen visar också att konsumenter överlag håller ICA Basic som ett bättre varumärke och produkt än Euroshopper, samt övriga lågpriskonkurrenters varumärken. ICA:s satsning på eget lågprisvarumärke, som inkluderar namnet ICA, har enligt vår undersökning slagit väl ut. Då respondenterna, överlag, anser ICA Basic vara en positivare upplevelse än framförallt föregångaren, men även konkurrerande varumärken. Vidare drar vi slutsatsen att respondenterna ökat sina inköp av ICA:s lågprisprodukter, efter lanseringen av ICA Basic.

Innebandyklubben Storvreta IBK leder publikligan i Svenska Superligan och har länge haft höga publiksiffror. Detta bevisar att Storvreta IBK har ett attraktivt evenemang att erbjuda och andra klubbar har tagit inspiration från dem kring upplägg och liknande.  Denna undersökning syftar till att beskriva och analysera hur Storvreta IBK arbetar med marknadsföringsmixen för att skapa ett attraktivt evenemang. Marknadsföringsmixen består av de sju komponenterna produkt, pris, plats, påverkan, personal, process och påtaglighet.  För att besvara syftet har intervjuer gjorts med Storvreta IBK:s försäljnings- och marknadschef, en från arrangemangsgruppen och tre åskådare. De tre åskådarna var från de olika urvalsgrupperna en som hade säsongskort, en som går 5–6 matcher per säsong och en som går 2–3 matcher per säsong. Förutom intervjuerna har även matchevenemangen observerats och datamaterial som finns tillgängligt på internet har tagits i beaktning.  Utifrån det insamlade datamaterialet kan det konstateras att Storvreta IBK arbetar med marknadsföringsmixens samtliga komponenter för att skapa ett attraktivt evenemang. Arbetet med respektive komponent sker dock i olika grad. Det råder en enighet kring att respondenterna tycker att alla eller flera komponenter påverkar helhetsuppfattningen av evenemanget. Däremot är de oense kring vilka komponenter som har störst respektive minst betydelse.  Detta är i enlighet med tidigare empiriska studier som flertalet gånger konstaterar att olika åskådare tycker olika komponenter är viktiga. Även resultatet kring vilken komponent som har störst betydelse skiljer sig i olika undersökningar. Detta bekräftar tidigare empiriska studier som menar att varje idrottsklubb har sina egna förutsättningar och utmaningar. Varje idrottsklubb bör hitta sin optimala sammansättning av komponenterna för att nå sina mål. / The floorball club Storvreta IBK leads the audience league in the Swedish Super League and has had high attendance figures for a long time. This proves that Storvreta IBK has an attractive event to offer and other clubs have taken inspiration from them regarding arrangements and the like.  The purpose of this study is to describe and analyze how Storvreta IBK works with the marketing mix to create an attractive event. The marketing mix consists of the seven components product, price, place, promotion, people, process and physical evidence.  To answer the purpose, interviews have been made with Storvreta IBK's sales and marketing manager, one from the event group and three spectators. The three spectators were from the different selection groups, one who had a season ticket, one who attends 5-6 games per season and one who attends 2-3 games per season. In addition to the interviews, the match events have also been observed and data material available on the internet has been taken into account.  Based on the collected data, it can be concluded that Storvreta IBK works with all the components of the marketing mix to create an attractive event. However, the work on each component varies to some degrees. There is a consensus that the respondents think that all or several components affect the overall perception of the event. On the other hand, they disagree about which components have the greatest and least impact.  This is in accordance with previous empirical studies that have repeatedly stated that different spectators think different components are important. The results regarding which component is most important also differ in different surveys. This confirms previous empirical studies that suggest that each sports club has its own conditions and challenges. Each sports club should find its optimal composition of the components to achieve its goals.

Small businesses are the largest employers in Sweden and employ most people on the labour market. Therefore they are considered one of the most important components for an economic growth in a country. However small businesses have problems regarding profitability and survival on the market. It is also considered hard to conduct business for smaller companies, where the lack of restricted resources is a crucial factor. The purpose of this study is to, through a producer perspective and with a qualitative approach, review whether and in what way small businesses uses marketing strategies in their planning. This will be done by answering the following research question: “In what sense do small businesses implement marketing strategies in their work with marketing?” The following conclusions were drawn from the study: • Small businesses implement marketing strategies in their everyday work in the sense that almost all of the small businesses that participated in the study have thought about the factors relating to the selection of target group and the company's own market position in relation to its competitors • Small businesses formulate its marketing strategies mentally rather than having a formal written strategy. • Small businesses mainly choose to segment the market by using geographic and demographic factors. • Small businesses opt out the use of price leadership as their competitive strategy. Instead small businesses try to stand out from their competitors in some unique way and their focus lies on quality rather than quantity. • Small businesses are working diligently to retain existing customers because it is a cheaper approach than trying to attract new customers. • Small businesses can benefit from being apart of a network with other active small, but the study also shows that most benefits can be drawn from startups that not yet enhold a solid knowledge about the market. / Småföretag är Sveriges största arbetsgivare och sysselsätter flest människor på arbetsmarknaden och anses vidare vara en av de viktigaste komponenterna för en ekonomisk tillväxt. Trots det har småföretag problem gällande lönsamhet och överlevnad på marknaden. Det är även svårt att bedriva verksamhet för mindre företag, där bland annat brist på resurser är en återkommande kritisk faktor. Syftet med studien är att, baserat på en kvalitativ metod och genom ett producentperspektiv, ta hjälp av fem stycken semistrukturerade intervjuer för att kartlägga huruvida och på vilket sätt småföretag använder sig av marknadsföringsstrategier i sitt planeringsarbete. Detta genom att besvara forskningsfrågan: “I vilken bemärkelse implementerar småföretag marknadsföringsstrategier i sitt arbete med marknadsföring?” Följande slutsatser kunde dras av studien: • Småföretag implementerar marknadsföringsstrategier i sitt vardagliga arbete i den bemärkelsen att nästan alla av de småföretag som deltog i studien funderat kring faktorer som rör val av målgrupp och företagets egen position på marknaden i relation till dess konkurrenter • Småföretag formulerar marknadsföringsstrategier mentalt i huvudet, snarare än att ha en formell nedskriven strategi. • Småföretag väljer att segmentera marknaden utefter geografiska- och demografiska faktorer. • Småföretag väljer bort användandet av ett prisledarskap som konkurrensstrategi. Istället väljer småföretag att försöka utmärka sig från sina konkurrenter på något unikt sätt och fokus ligger på ett kvalitetstänk snarare än kvantitet. • Småföretagen arbetar flitigt med att behålla befintliga kunder då det är billigare än att försöka attrahera nya kunder. Dock pågår det ett ständigt arbete att försöka locka till sig nya kunder samtidigt. • Småföretag kan dra nytta av att involveras i nätverk med andra verksamma småföretag, men studien visar på att mest fördelar finns att dra nytta av för nystartade småföretag som ännu inte besitter en gedigen kunskap om marknaden.

<p>Denna studie fokuserar på sponsring inom kultursektorn utifrån den sponsrade partens perspektiv. Syftet med studien är att analysera hur aktörer inom kultursektorn går tillväga för att identifiera och attrahera potentiella sponsorer till sina verksamheter. Studien är avgränsad till sponsring inom kultursektorn i Sverige och de aktörer som undersöks är Bonniers Konsthall, Riksteatern, Skansen och Way out West. Undersökningen bygger på en flerfallstudie där intervjuer har genomförts med representanter för varje aktör. Studiens övergripande teoretiska referensram är hämtad från Managerial Theory och de koncept som används är marknadsföringskonceptet och marknadsföringsmixen. Dessa koncept kompletteras med A-ERIK modellen som används för att analysera sponsring genom att dela in detta fenomen i fyra ej ömsesidigt uteslutande variabler; association, exponering, relationer samt integrerad kommunikation.De slutsatser som kan dras utifrån studien är att kulturaktörerna identifierar potentiella sponsorer utifrån sina möjligheter att erbjuda association, relationer, exponering och integrerad kommunikation. Till viss del identifierar kulturaktörerna även sponsorer utifrån sina egna behov, med motiven att sponsorer ska ge ett mervärde till kulturaktörernas verksamhet och att kulturaktörerna vill nå ut till sponsorns intressenter. Aktörerna identifierar branscher, inte specifika företag, och de branscher som anses som mest attraktiva är sådana vars kärnvärden ligger nära kulturaktörernas. För att attrahera sponsorer använder aktörerna främst association och relationer. Sponsorer tillåts associera sig med aktörernas varumärken och specifika teman i föreställningar eller utställningar och aktörerna erbjuder sponsorer en möjlighet att stärka relationen till sina egna intressenter samt att skapa nya relationer till aktörernas intressenter.</p> / <p>This study focuses on sponsorship in the cultural sector from the sponsored party’s perspective. The issues being examined is how organizations in the cultural sector approach to identify, contact and attract potential sponsors to their activities. The study is limited to sponsorship in the cultural sector in Sweden and the organizations surveyed are Bonniers Konsthall, Riksteatern, Skansen and Way out West. The investigation of these organizations is based on multiple case study interviews conducted with representatives of each organization. The study's overall theoretical frame of reference is taken from the Managerial Theory and the concepts used are the marketing concept and the marketing mix. These concepts are supplemented with the A-ERIK model which is used to analyze the sponsorship by dividing it in four not mutually exclusively variables; association, exposure, relationships and integrated communications.The conclusions drawn from this study is that the organizations identify potential sponsors based on their ability to offer the sponsor association, exposure, relationships and integrated communications. To some extent, the organizations also identify sponsors based on their own needs, with the rationale that the sponsor will add value to the cultural activities and to reach out to the sponsor's stakeholders. The organizations identify sectors, not specific companies, and the sectors that are being considered as most attractive are those whose core values are close to the organizations. In order to attract sponsors the organizations use in particular association and relationships. The sponsor is allowed to associate with the organizations brand and specific themes in shows or exhibitions and the organizations offers the sponsor the opportunity to strengthen the relationship with their stakeholders and to create new relationships with the organizations stakeholders.</p>

Background and Problem discussion: Consumers are reached by an average of 3000 marketing messages daily which proves that a company’s marketing needs to be strong and characteristic in order not to lose customers. It is of even greater importance that marketing reaches the chosen target group and is designed in accordance with the company’s vision and is shown where the target group sees it. Purpose: The aim of this bachelor thesis is to study how small businesses use marketing and to recommend appropriate marketing measures given their size, limited budget and secluded location. Method: This study has been made in accordance with a qualitative method with an analytical abduction approach using a case study where the case is Vita Renen. To achieve the aim of this study the authors combined secondary and primary data such as previous conducted research with interviews with the owners and staff of Vita Renen. Result and Conclusion: The result demonstrates that untraditional marketing would be the best option for Vita Renen because they are a company with limited marketing budget and this type of advertising is based on creative thinking and design on pre-existing resources. The result also showed that untraditional marketing stands out among other advertisements and is therefore appropriate for a company who is located remotely. The conclusion is that Vita Renen should conduct a guerrilla marketing as a method to increase brand awareness about the company. Suggestion for future research: It would be of interest to investigate similar small businesses in the same sector and with the same conditions as Vita Renen to see if the result of the study can be generalized or not. / Bakgrund och problem: En konsument nås genomsnittligen av 3000 budskap dagligen vilket bidrar till att det är av stor vikt att företagets marknadsföring är genomslagskraftig då många företag försöker attrahera samma kunder. Det är av ännu större vikt att marknadsföringen når rätt målgrupp, är utformad i enlighet med företagets vision och placeras så att budskapet kan ses av den tänkta målgruppen. Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att studera hur småföretag använder sig av marknadsföring idag för att kunna rekommendera lämplig marknadsföringsåtgärd med tanke på företagets storlek, limiterade budget och avskilda placering. Metod: Studien har gjorts i enlighet med en kvalitativ metod med en analytisk abduktion som ansats och i form av en fallstudie då fallet som undersöks är Vita Renen. För att uppnå syftet har författarna kombinerat sekundär- och primärdata i form av tidigare genomförd forskning samt djupintervjuer med ägare och anställda utförda hos det berörda företaget Vita Renen. Resultat och Slutsatser: Resultatet påvisar att otraditionell marknadsföring vid rätt utförande skulle vara det mest lämpade alternativet för Vita Renen då de har en limiterad marknadsföringsbudget då denna typ av reklam bygger på kreativt tänkande och utformade med redan befintliga resurser. Resultatet visade även att otraditionell marknadsföring är utstickande reklam och är därför passande för ett företag beläget avsides. Slutsatsen är att Vita Renen bör genomföra guerillamarknadsföring som en åtgärd för att öka varumärkeskännedomen kring företaget. Förslag på vidare forskning: Det vore av intresse att undersöka liknande småföretag inom samma sektor samt med samma förutsättningar som Vita Renen för att undersöka om studiens resultat går att generalisera eller inte.

Denna studie fokuserar på sponsring inom kultursektorn utifrån den sponsrade partens perspektiv. Syftet med studien är att analysera hur aktörer inom kultursektorn går tillväga för att identifiera och attrahera potentiella sponsorer till sina verksamheter. Studien är avgränsad till sponsring inom kultursektorn i Sverige och de aktörer som undersöks är Bonniers Konsthall, Riksteatern, Skansen och Way out West. Undersökningen bygger på en flerfallstudie där intervjuer har genomförts med representanter för varje aktör. Studiens övergripande teoretiska referensram är hämtad från Managerial Theory och de koncept som används är marknadsföringskonceptet och marknadsföringsmixen. Dessa koncept kompletteras med A-ERIK modellen som används för att analysera sponsring genom att dela in detta fenomen i fyra ej ömsesidigt uteslutande variabler; association, exponering, relationer samt integrerad kommunikation.De slutsatser som kan dras utifrån studien är att kulturaktörerna identifierar potentiella sponsorer utifrån sina möjligheter att erbjuda association, relationer, exponering och integrerad kommunikation. Till viss del identifierar kulturaktörerna även sponsorer utifrån sina egna behov, med motiven att sponsorer ska ge ett mervärde till kulturaktörernas verksamhet och att kulturaktörerna vill nå ut till sponsorns intressenter. Aktörerna identifierar branscher, inte specifika företag, och de branscher som anses som mest attraktiva är sådana vars kärnvärden ligger nära kulturaktörernas. För att attrahera sponsorer använder aktörerna främst association och relationer. Sponsorer tillåts associera sig med aktörernas varumärken och specifika teman i föreställningar eller utställningar och aktörerna erbjuder sponsorer en möjlighet att stärka relationen till sina egna intressenter samt att skapa nya relationer till aktörernas intressenter. / This study focuses on sponsorship in the cultural sector from the sponsored party’s perspective. The issues being examined is how organizations in the cultural sector approach to identify, contact and attract potential sponsors to their activities. The study is limited to sponsorship in the cultural sector in Sweden and the organizations surveyed are Bonniers Konsthall, Riksteatern, Skansen and Way out West. The investigation of these organizations is based on multiple case study interviews conducted with representatives of each organization. The study's overall theoretical frame of reference is taken from the Managerial Theory and the concepts used are the marketing concept and the marketing mix. These concepts are supplemented with the A-ERIK model which is used to analyze the sponsorship by dividing it in four not mutually exclusively variables; association, exposure, relationships and integrated communications.The conclusions drawn from this study is that the organizations identify potential sponsors based on their ability to offer the sponsor association, exposure, relationships and integrated communications. To some extent, the organizations also identify sponsors based on their own needs, with the rationale that the sponsor will add value to the cultural activities and to reach out to the sponsor's stakeholders. The organizations identify sectors, not specific companies, and the sectors that are being considered as most attractive are those whose core values are close to the organizations. In order to attract sponsors the organizations use in particular association and relationships. The sponsor is allowed to associate with the organizations brand and specific themes in shows or exhibitions and the organizations offers the sponsor the opportunity to strengthen the relationship with their stakeholders and to create new relationships with the organizations stakeholders.

Syfte: Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur företag kan bidra till en mer hållbar konsumtion. Studien undersöker hur företag kan öka försäljningen av ekologiska livsmedel med hjälp av marknadsföringsstrategier för att påverka konsumenternas köpbeteende.  Metod: Studien grundar sig i en induktiv, kvalitativ metod med ett hermeneutistiskt synsätt. Elva semistrukturerade intervjuer har genomförts och tolkats med hjälp av en Framework-matris. Resultat och slutsats: Studien visar att priset är den viktigaste orsaken till att konsumenter inte väljer att konsumera ekologiskt idag och att ökad kunskap behövs för att konsumenterna ska förstå varfördet är värt att betala mer för ekologiska livsmedel. Genom att använda den utökade gröna marknadsföringsmixen kan företag bidra till en mer välutbildad och hållbar konsument. Dessutom konkluderas det att ansvaret för en hållbar konsumtion inte enbart ligger på konsumenterna.  Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit till en förståelse för vilka faktorer och drivkrafter som kan användas i företagens marknadsföringsstrategier för att bidra till en mer hållbar konsumtion.  Förslag till fortsatt forskning: Studier kring skillnaden mellan hur konsumenter och producenter uppfattar marknadsföringen av ekologiska produkter, användningen av influencers i marknadsföringen och samverkan mellan aktörer på livsmedelsmarknaden kan bidra till forskningen om hur företag kan öka den hållbara konsumtionen. / Aim: The aim of the study is to create a deeper understanding of how companies can contribute to sustainable consumption. The study aims to investigate how companies can increase sales of organic foods with marketing strategies to influence consumers' buying behavior. Method: The study is based on an inductive, qualitative method with a hermeneutic approach. Eleven semi-structured interviews were conducted and interpreted using a Framework matrix. Results and Conclusion: The study shows that price is the single most important reason why consumers do not consume organic, and that consumers are not sufficiently educated to understand why organic is worth paying for. By using the expanded green marketing mix, companies can contribute to create a more well-educated and sustainable consumer. It is also emphasized that the responsibility for sustainable consumption does not only lie with the consumers. Contribution of the thesis: The study has contributed to an understanding of the factors and driving forces that can be used in companies' marketing strategy in order to contribute to more sustainable consumption. Suggestions for further research: A comparison of how consumers and producers perceive marketing of organic products, the use of influencer marketing and studies on the collaboration between producers, traders and politicians can benefit future research on how to increase sustainable consumption.