Intresset för delningsekonomi, en affärsmodell baserad på delning av resurser, har ökat i samhället de senaste åren. Denna presenteras ofta som hållbar i jämförelse med traditionellt ägandeskap. Däremot väljer vissa delningsekonomiföretag att inte använda hållbarhet i sin marknadsföringsstrategi. Det saknas forskning på vad det är som påverkar deras beslut att marknadsföra sig som hållbara. Syftet med uppsatsen är därför att öka förståelsen för vad hållbarhet som marknadsföringsstrategi innebär för delningsekonomiföretag och varför de väljer att marknadsföra sig som hållbara eller inte. Detta görs med hjälp av teorier som beskriver hur företag positionerar och differentierar sig genom marknadsföring. Studien visar att företagen inte marknadsför hållbarhet i större utsträckning. Intervjupersonerna anger att företagen är naturligt hållbara till följd av verksamhetens karaktär men att de är sparsamma med användning av hållbarhet i sin marknadsföring. Detta beror dels på av att de upplever att konsumenter redan är medvetna om delningsföretagens hållbara fördelar, dels på grund av de höga kraven som finns på att upprätthålla trovärdighet i marknadsföring av hållbarhet. Även svårigheter att mäta hur kunderna uppfattar hållbarhet i marknadsföring kan urskiljas, vilket skulle kunna bero på begreppets komplexitet.

I samband med kriser är det vanligt förekommande att konsumenter uppvisar ett bunkringsbeteende, där de i förberedande syfte köper stora mängder produkter. Syftet med denna studie är att undersöka hur livsmedelsföretags marknadsföringsstrategi påverkats av bunkringsbeteendet som uppstod vid Covid-19-pandemins inträde. Studien grundar sig i litteratur om bunkringsbeteende och fyra element av företags marknadsföringsstrategi: 'Produkt', 'Påverkan', 'Plats' samt 'Personal'. Ämnet har undersökts genom fem fallstudier av fem butiker inom livsmedelsföretaget ICA Sverige där datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer med ansvariga personer för butikernas marknadsföring. Resultaten visar att två element, 'Produkt' och 'Påverkan', haft stor betydelse för hur butikernas marknadsföringsstrategi har påverkats av bunkringsbeteendet. Samtidigt har de andra två, 'Plats' och 'Personal', varit av mindre betydelse. Studien bidrar till förståelse av hur livsmedelsföretag reagerar på bunkringsbeteenden och hur de skulle kunna agera i framtiden vid liknande kriser.

Att ha en tydlig marknadsföringsstrategi har blivit allt viktigare i takt med att företag börjatkonkurrera både regionalt och nationellt. Tillsammans med den växande digitala världen hardet blivit allt viktigare att skapa och behålla relationer till sina kunder för att i längden skapakundlojalitet. Denna studie har därför undersökt om och hur företag kan använda sig av enviss typ av marknadsföring på internet, Digital Content Marketing, samt om det kan användassom ett verktyg för att främja relationsmarknadsföring. För att undersöka frågan har enfallstudie gjorts över två företag inom livsmedelsbranschen med hjälp av semistruktureradeintervjuer. Datan från dessa intervjuer har sedan använts för att kartlägga företagensmarknadsföring och vilka aktiviteter som tillhör Digital Content Marketing ochrelationsmarknadsföring. Resultatet visar hur båda företagen har använt sig av framför alltsociala medier och mejl i ett försök att skapa personliga och kontinuerliga interaktioner medkunderna för att i längden skapa en relation. Två viktiga kännetecken för båda företagen varatt kunna urskilja sina kundgrupper och anpassa sin marknadsföring därefter, samt att alltidkunna leva upp till kundernas förväntningar och skapa en pålitlighet till företaget. Slutligenkommer studien fram till en del slutsatser, däribland att DCM är en marknadsföringsmetodsom kan användas som ett verktyg inom relationsmarknadsföring, att pålitlighet, värde ochunikhet var de viktigaste av Pažėraitė och Repovienė::s (2016) element och att de steg somföretag väljer att implementera från Kotler et al. (2017) skiljer sig beroende på företagetsstorlek.

Det är i dagsläget svårt att marknadsföra kultur på ett optimalt vis med erbjudande så intressanta att de lockar människor från underhållningsutbudet som erbjuds i hemmen. Det är därmed betydelsefullt att skapa marknadsföring som är till för den primära målgruppen. Med hjälp av medietekniska val anpassade för rätt målgrupp blir kulturmarknadsföringen allt mer effektiv. Verksamheter som förmedlar sitt budskap via anpassade kanaler, på konsumenternas vilkor skapar en ökad trovärdighet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kulturverksamheter med hjälp av strategier baserade på medietekniska val kan uppnå ökad räckvidd. Samtidigt syftar studien till att undersöka hur kulturkonsumenterna ser på de stundande marknadsföringsteknikerna samt hur de önskar få information om kommande evenemang i framtiden. För att uppnå uppsatsens syfte har kvalitativa intervjuer genomförts. Totalt sätt har fyra personer på tre olika kulturverksamheter i Halmstad intervjuats. I syfte att skapa en överblick över kulturkonsumenternas tankar om kulturmarknadsföring utfördes även en enkätundersökning. Intervjuerna tillsammans med enkätundersökningen skapade det empiriska materialet som tillsammans med förankringen i den teoretiska referensramen besvarar de aktuella frågeställningarna: Hur kan en aktiv planering samt val av marknadsföringstekniker påverka kulturverksamheters informationsräckvidd? Hur reagerar konsumenter på kulturverksamheters marknadsföringstekniker och val av publiceringskanaler? Slutsatsen är att strategiskt grundarbete är betydande för kulturverksamheters utveckling och framgång. Med hjälp av målgruppsanalyser kan verksamheter peka ut den exakta åldern på sin målgrupp vilket möjliggör att verksamheterna kan möta konsumenterna på deras vilkor. Det finns inga tekniker och kanaler som är allmänt anpassade för kulturmarknadsföring. De medietekniska valen baseras helt målgruppens behov vilket innebär att marknadsföringsstrategierna varierar beroende på kulturverksamheters primära målgrupp. / It is difficult to market culture in an optimal way with offering so interesting that they attract people from the entertainment offerings offered at home. It is therefore important to create marketing that is for the primary target audience. Using media technology choices for the right audience, cultural marketing is becoming increasingly effective. Activities that convey their message through custom channels on consumer terms create increased reliability. The purpose of this paper is to investigate how cultural activities using strategies based on media technology choices can achieve increased reach. At the same time, the study aims at investigating how culture consumers look at current marketing techniques and how they want to be handed de information about future events in the future. In order to achieve the purpose of this paper, qualitative interviews have been conducted. In total, four people in three different cultural activities in Halmstad have been interviewed. In order to create an overview of cultural consumer ́s thought on cultural marketing, a survey was also conducted. The interviews along with the anchoring in the theoretical reference frame, answers the current questions: How can active planning and selection of marketing techniques affect the information area of cultural activities? How do consumers react to cultural activities marketing techniques and choice of publishing channels? The conclusion is the strategic foundation work is important for the development and success of cultural activities. With the help of a target group analyzes, activities can pinpoint the exact age of their target audience, enabling activities to meet consumers on their terms. There are no technologies and channels that are generally adapted to cultural marketing. The media technology choices are entirely based on the need of the target group, which means that marketing strategies vary depending on the primary target group of cultural activities.

Idag publiceras stora mängder bilder, och framförallt selfies, i olika sociala nätverk. Uppsatsensyftar till förstå företags användande av fenomenet selfiekampanjer på sociala medier.Varumärkesspridningen och marknadsföringsstrategin undersöks, dessutom studerasdeltagarnas beteendemönster vid publiceringen av bilder. En fallstudie koncentrerad till en avStadiums selfiekampanjer, kampanjen #whatsyourdistance på Instagram, har genomförts.Undersökningen innefattade en kortare telefonintervju med en av nyckelpersonerna bakomkampanjen samt en kvalitativ innehållsanalys av de bilder som fungerat som tävlingsbidrag.Arbetet visar bland annat att Stadium använt ett aktuellt fenomen för att få människor attpublicera bilder och därigenom sprida Stadiums varumärke. Stadium har också anpassatselfiekampanjen så att den genomförs i enlighet med deltagarnas aktiviteter i det vardagligalivet. Dessutom påvisas att deltagarna huvudsakligen har följt anvisningarna för kampanjen,men har en tendens till antingen bristande kunskaper i plattformens teknik eller problem medtolkandet av instruktionerna för tävlingsmedverkan. / Today a large amount of images, and especially selfies, are published in different socialnetwork. The essay aims to understand companies use of the phenomenon selfie campaigns onsocial media. The brand proliferation and marketing strategy are studied, furthermore theparticipants’ behavior patterns when uploading images are examined. A case study concentratedon one of Stadium’s selfie campaigns, the campaign #whatsyourdistance, have beenimplemented. The study included a short telephone interview with one of the key personsbehind the campaign, as well as a qualitative content analysis of the images that served asentries. The work shows, among other things, that Stadium used a current phenomenon in orderto get people to post pictures, and thereby disseminate Stadium’s brand. Stadium has alsoadapted the selfie campaign so that it is carried out in accordance to the participants’ activitiesin their everyday life. In addition, it is shown that the participants mainly followed theinstructions for the campaign, but has a tendency to have a deficient knowledge of theplatform’s technology or problems with the interpretation of instructions for participation.

This paper aims to study what marketing strategies are used to engage supporters in Swedish women's elite football clubs and further present what common marketing strategies there are among the football clubs. The paper also presents specific measures that can be implemented to effectively strengthen the engagement amongst supporters of the clubs. Initially, there is an introduction of the Swedish football industry, and the market forces it is affected by. Insights are given intosports marketing, a brief historical review of the industry, women's football and thechallenges it has, and still faces, as well as what opportunities are seen. The nature of the study is a qualitative method conducting semi-structured interviews. Managers and employees from seven different Swedish elite football teams has taken part in interviews providing insights of the teams marketing strategy. The theories used are consumer engagement theory, services marketing theory, service dominant logic and co-creation, relationship marketing theory, consumer satisfaction and experiential marketing. The empirical study shows there is conformity among the marketing strategies throughout the clubs, though their approaches vary. All strive to create an engaging experience for their customers and supporters through multiple marketing and service initiatives. Measures to strengthen engagement among supporters of the clubs could be to formulate a unique marketing strategy for women's football teams, maintain regular presence on social media and including players, both on and offline. Highlighting unique values and strengths to attract new sponsors and cherish relationships with them, working on community creation and integrating the youth section.

<p>Marknaden för designbyråerna kan beskrivas som förändrad utifrån globaliseringens effekter, den krympta nationella marknaden och designbyråernas minskade upptagningsområde. De för uppsatsen utvalda objekten får problem då det som de erbjuder idag inte räcker. För att på ett konkurrenskraftigt sätt bemöta de nya förändringarna på marknaden och i omvärlden krävs ett erbjudande som levererar något utöver själva produkten eller tjänsten, vilket då i denna uppsats ses utifrån designbyråns organisatoriska form. Objekten i uppsatsen utgörs av små designbyråer som är enmansföretag.</p><p>Avsikten med denna uppsats är visa för verksamheter som de undersökta objekten eller liknande verksamheter hur dessa kan verka på marknaden och skapa långsiktig tillväxt. Detta ses utifrån deras marknadsföringsstrategier som ur ett organisatoriskt perspektiv analyseras och utvärderas.</p><p>Uppsatsen görs utifrån en kvalitativ flerfallsstudie där ansikte mot ansikte intervjuer genomförs med tre stycken designbyråer. Dessa intervjuas angående sina verksamheter utifrån en frågeguide som byggts upp utifrån de utvalda teorierna. Teorierna har också ställts samman till en syntes som beskriver det tillvägagångssätt som uppsatsen ämnar visa på som det sätt som kan ge designbyråerna långsiktig tillväxt.</p><p>Det framkommer att byråerna till stor del arbetar så som teorierna och uppsatsens syntes beskriver, dock är resultaten inte jämbördiga för samtliga objekt och inte heller anses något av de undersökta objekten vara fullständiga i sitt utförande. Vidare ses fem faktorer som kan hjälpa designbyråerna att förbättra sin verksamhet och uppnå en långsiktig tillväxt. Dessa faktorer visar på brister i arbetssättet för att skapa värde, avsaknad av engagemang att skapa höginvolverade kunder, avsaknad av double-loop inlärning, förståelse för vilken miljö designbyråerna verkar i och att ett för standardiserat arbetssätt används.</p>

No description available.

Marknaden för designbyråerna kan beskrivas som förändrad utifrån globaliseringens effekter, den krympta nationella marknaden och designbyråernas minskade upptagningsområde. De för uppsatsen utvalda objekten får problem då det som de erbjuder idag inte räcker. För att på ett konkurrenskraftigt sätt bemöta de nya förändringarna på marknaden och i omvärlden krävs ett erbjudande som levererar något utöver själva produkten eller tjänsten, vilket då i denna uppsats ses utifrån designbyråns organisatoriska form. Objekten i uppsatsen utgörs av små designbyråer som är enmansföretag. Avsikten med denna uppsats är visa för verksamheter som de undersökta objekten eller liknande verksamheter hur dessa kan verka på marknaden och skapa långsiktig tillväxt. Detta ses utifrån deras marknadsföringsstrategier som ur ett organisatoriskt perspektiv analyseras och utvärderas. Uppsatsen görs utifrån en kvalitativ flerfallsstudie där ansikte mot ansikte intervjuer genomförs med tre stycken designbyråer. Dessa intervjuas angående sina verksamheter utifrån en frågeguide som byggts upp utifrån de utvalda teorierna. Teorierna har också ställts samman till en syntes som beskriver det tillvägagångssätt som uppsatsen ämnar visa på som det sätt som kan ge designbyråerna långsiktig tillväxt. Det framkommer att byråerna till stor del arbetar så som teorierna och uppsatsens syntes beskriver, dock är resultaten inte jämbördiga för samtliga objekt och inte heller anses något av de undersökta objekten vara fullständiga i sitt utförande. Vidare ses fem faktorer som kan hjälpa designbyråerna att förbättra sin verksamhet och uppnå en långsiktig tillväxt. Dessa faktorer visar på brister i arbetssättet för att skapa värde, avsaknad av engagemang att skapa höginvolverade kunder, avsaknad av double-loop inlärning, förståelse för vilken miljö designbyråerna verkar i och att ett för standardiserat arbetssätt används.

Syfte: Redogöra för eventuellt användbara teorier då vi undersöker varför Handelsbanken samt Swedbank har valt att marknadsföra sig som de gör. Metod: För att uppnå vårt syfte har vi valt att ha en kvalitativ utgångspunkt i vår uppsats. Primärdata har samlats in genom personliga intervjuer med anställda på både handelsbanken samt Swedbank. Sekundärdata har samlats in från litteratur och vetenskapliga artiklar. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen har byggts upp kring relevanta teorier och modeller som har anknytning till profilering av marknadsföringsstrategier. Empiri: Primärdata har samlats in genom personliga intervjuer med kontorschefer på handelsbanken och ansvarig personal för marknadsföringsavdelningen i Swedbank, alla intervjuer har genomförts i Stockholm. Resultat: Det resultat som har nåtts efter att uppsatsen har avslutats är att Handelsbanken marknadsför sig lokalt samt att Swedbank marknadsför sig genom stora kommunikationskanaler för att nå ut till alla konsumenter.