Syftet med mitt arbete är att jag vill undersöka hur ett samspel kan se ut mellan svensklärare, matematiklärare och modersmålslärare för att främja och stötta elever i årskurs 3 till 6 i deras läs- och skrivinlärning. Vidare vill jag ta reda på vilken påverkan läs- och skrivinlärningen har på elevernas matematikkunskaper och om det är så att det är främst elever med svenska som andra språk som stöter på problem med matematiska begrepp som innehåller text eller om det är lika vanligt bland de elever som har svenska som sitt modersmål. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med svensklärare och matematiklärare på två olika skolor (Söderskolan och Västerskolan) båda belägna i två olika upptagningsområden i Malmö. Den ena skolan är en mångkulturell skola och den andra skolan är en skola med få elever som har ett annat modersmål än svenska. Lärarnas svar utifrån min intervju visar på att språket är en viktig del för elevens förståelse för matematiken och att läraren måste lägga ner ett arbete på det matematiska ordförrådet och vad orden betyder i förhållande till samma ords betydelse i vardagsspråket. Lärarna nämner vikten av ett nära samarbete mellan svensklärare och matematiklärare för att genom språket ge eleven bättre förutsättningar att utveckla sina resultat i matematiken. En av lärarna hade erfarenhet av ett närmre samarbete med modersmålläraren och såg det som något mycket positivt som stöd åt elever med annat modersmål än svenska.

På grund av svenska elevers sjunkande resultat i internationella studier infördes Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga insatser i Skollagen (SFS 2010:800) med syftet att tidigt upptäcka elever i behov av stöd och ge dem stöd utifrån sina behov. Dessvärre visar Skolinspektionens (2020) delrapport att syftet med garantin inte uppnåtts. Det saknas förutsättningar på organisationsnivå för att skapa rutiner kring arbetet med Hitta matematiken. Den här studien undersöker förskoleklasslärares och speciallärares erfarenheter och upplevelser av samverkan i relation till identifiering, planering och uppföljning efter att den obligatoriska kartläggningen Hitta matematiken är genomförd. Studien undersöker även vilka förutsättningar som ges på organisationsnivå för att gynna samverkan. Studien utgår från en kvalitativ ansats med 13 semistrukturerade intervjuer där 9 förskoleklasslärare och 4 speciallärare fått beskriva sina erfarenheter och upplevelser av samverkan. I resultatanalysen har vi utgått från de specialpedagogiska perspektiven relationellt perspektiv samt kategoriskt perspektiv. Studiens resultat visar att samverkan inte är något som förskoleklasslärarna och speciallärarna har erfarenhet av eller reflekterar kring. De beskriver i stället en otydlighet och avsaknad av tid som leder till en känsla av stress kring Hitta matematiken. I stället för att lyfta samverkan diskuterar förskoleklasslärarna insatser i termer av stöd från speciallärare. Både förskoleklasslärarna och speciallärarna efterfrågar organisatoriska förutsättningar som avsatt tid, rutiner och struktur. Studiens resultat pekar på att förutsättningarna på organisationsnivå behöver förbättras för att gynna samverkan mellan förskoleklasslärare och speciallärare i arbetet med Hitta matematiken.

Syftet med detta arbete var att undersöka det specialpedagogiska arbetet kring elever som visar indikation eller befaras att inte nå kriterier för bedömning av kunskaper i grundskolans årskurs 3, utifrån kartläggningsmaterialet Hitta matematiken på höstterminen i förskoleklass. Genom semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger undersökte vi hur arbetet med tidiga stödinsatser i matematik genomfördes efter kartläggningen, stödinsatsernas innehåll och vilka ramar som styrde detta arbete. Vi ville också undersöka hur de centrala begreppen visar indikation och befara tolkades av specialpedagogen. Vi valde att inrikta oss på Hitta matematiken, den matematiska delen i kartläggningen, då vi hade uppfattat tendenser att matematiken kom i skymundan av läs- och skrivinsatserna i skolan. Förskoleklassen, tillika kartläggningsmaterialet, har varit obligatoriska sedan 2019 och vår uppfattning var att trots att det nu gått fem år sedan införandet samt att riktlinjerna och styrdokumenten påvisar tydlighet så skiljer sig arbetet åt samt tolkas olika ute på skolorna i Sverige. Vår studie visade att på många skolor saknas tydliga rutiner kring tidiga insatser i matematik med samråd, analys och uppföljning tillsammans med personal med specialpedagogisk kompetens och att tid inte avsätts till detta från ledningshåll. Detta leder till att läraren lämnas ensam i det vidare arbetet efter kartläggningen vilket kan leda till ”vänta-och-se” i stället för tidiga insatser som skulle skapa förutsättningar att höja kunskapsnivån i den svenska skolan. Bristen på rutiner och återkommande möten kring tidiga insatser leder också till att det inte finns ett gemensamt yrkesspråk och en osäkerhet i hur viktiga begrepp tolkas. Utifrån vår studie kunde vi sammanfattningsvis konstatera att den matematiska kartläggningen i förskoleklass fortfarande inte bidrar till tidiga insatser och att det inte skett några större förbättringar organisatoriskt kring det särskilda stödet och de specialpedagogiska insatserna i förskoleklass sedan införandet 2019.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur eleverna och läraren använder sig av det material som sitter uppe på väggarna i deras klassrum. Undersökningens syfte preciserades till tre frågeställningar varav den första synliggör lärarens val av det uppsatta materialet i klassrummet. Den andra frågeställningen behandlar vad eleverna beskriver att de ser för material på väggarna. Den sista frågeställningen berör hur eleverna och läraren beskriver att de använder sig av det uppsatta materialet på väggarna. För att undersöka detta genomfördes kvalitativa intervjuer med en lärare och fem utav lärarens elever. Resultatet visade att eleverna kom ihåg en del av det material som var uppsatt på väggarna i klassrummet och vid vissa tillfällen i undervisningen använder sig de flesta av eleverna det. Läraren försökte sätta upp material som är aktuellt för tillfället och sådant som eleverna kan vara i behov av att se och ta hjälp ifrån. Resultatet visade även att den fysiska miljön påverkar elevernas inlärning och att det är viktigt som lärare att noga tänka igenom utformningen av sitt klassrum.

Hitta matematiken är ett kartläggningsmaterial som har införts och blivit obligatorisk i förskoleklass inför höstterminen 2019. Avsikten är att kartlägga och synliggöra elever i behov av anpassning och stöd. Tidigare forskning visar att genom resonemang och kommunikation här lärare enklare att se vart eleverna befinner sig och kan därefter individanpassa undervisningen (Vennberg, 2015 ss. 78-79). Forskning visar även att grupparbete är gynnsamt för det utmanar eleverna att lösa problem muntligt (Karlsson, 2019, s.185). Detta gör att de teoretiska utgångspunkterna: sociokulturellt perspektiv och närmaste utvecklingszonen, är relevanta för denna studie. Studiens syfte är att undersöka hur förskoleklasslärares tankar om och arbete med kartläggningsmaterialet Hitta matematiken har sett ut, men också hur de upplever att eleverna har tagit till sig materialet. Syftet är också att se hur lärarna har arbetat med elever som är i behov av extra anpassningar/stöd. Studien baseras på sju kvalitativa intervjuer av åtta förskoleklasslärare.  Resultatet visar att lärarna generellt anser att materialet är elevnära och engagerar eleverna till att vilja arbeta med det. Alla lärare kände sig pålästa på materialet och några av lärarna betonade att nätverksträffarna hade varit en stor fördel i den kommande planeringen av kartläggningen. Dokumentationsmatrisen använde alla lärare men på olika sätt, några ansåg att den inte gav eleverna rätt förutsättningar då det är klarar eller klarar inte medan en annan belyste att denna var bland det bästa i kartläggningen. Vissa lärare valde att arbeta vidare med resultaten som kartläggningen gav genom att exempelvis anpassa grupper efter elevernas förmågor. Samtidigt anser alla lärare att de hade kunnat identifiera eleverna i behov av extra anpassning och stöd även utan kartläggningen, men en lärare säger att det är viktigt att göra en dokumentation kring eleverna för att alla ska få en rättvis bedömning.

<p>Genom att analysera domstolsmaterialet från rättegången mot fildelningssiten The Pirat Bay, i relation till en idéhistorisk diskussion om äganderätt, har uppsatsen funnit att den liberala tanketraditionen och dess juridiska institutioner står inför en betydelseglidning vad gället begreppsparet ”Egendom” och ”Stöld”. Det har visat sig att Lockes naturtillstånd, varseblivningen av ”det oändliga” på jorden, har skiftat plats; från ”naturen” ut till ”cyberspace”, vilket har resulterat i att fildelningstekniken skapat en ny matematik som omöjliggör tidigare egendomsdefinition.</p>

Genom att analysera domstolsmaterialet från rättegången mot fildelningssiten The Pirat Bay, i relation till en idéhistorisk diskussion om äganderätt, har uppsatsen funnit att den liberala tanketraditionen och dess juridiska institutioner står inför en betydelseglidning vad gället begreppsparet ”Egendom” och ”Stöld”. Det har visat sig att Lockes naturtillstånd, varseblivningen av ”det oändliga” på jorden, har skiftat plats; från ”naturen” ut till ”cyberspace”, vilket har resulterat i att fildelningstekniken skapat en ny matematik som omöjliggör tidigare egendomsdefinition.