Tidigare genomförda studier lyfter fram kopplingar mellan matematik och de programgemensamma ämnena på gymnasiet. Elever i tidigare studier utrycker att de skulle vilja att mer av matematikundervisningen är förlags i deras yrkesverkstäder för att öka förståelsen för ämnet och det behov som finns inom yrket. Denna studie har avgränsats till att undersöka vilka olika mönster av beröringspunkter det finns mellan matematik och de programgemensamma ämnena på el- och energiprogrammet.I samtal mellan en matematiklärare och en ellärare diskuterades uppgifter där olika beröringspunkter identifierades och matematikens inblandning tydliggjordes. Dessa olika beröringspunkter analyserades och grupperades efter mönster av matematisk användning.Resultatet av studien visar på tre olika typer av mönster: matematikens roll är tydlig under utbildningen, matematikens roll är tydlig även för den yrkesverksamme, och matematik med krav på stor noggrannhet ingår. Gemensamt för samtliga mönster är att matematiken har en viktig roll men dess tydliga och direkta användning kan avta efterhand som erfarenheten ökar.I ett nära samarbete mellan matematikläraren och ellärare tydliggörs matematiken för eleverna i yrkesrelevanta arbetsuppgifter och på detta sätt ökar eleverna motivation och engagemang för ämnet matematik.

Skolan har ett uppdrag att utbilda matematiskt kompetenta medborgare. Elevernas motivation att öva grundläggande förmågor som huvudräkning och läsning minskar när de har ständig tillgång till digitala verktyg. Därmed får de även olika förutsättningar att ta till sig matematiken utifrån skillnaden i förmågorna. Algebra utgör grunden till matematik och dess verktyg men elevernas dåliga prestationer i algebra kan förklaras av systematiska fel som deras bristande begreppsförståelse orsakar. Ett centralt begrepp inom algebra är variabel och lärarens roll att vägleda eleverna till begreppsförståelse därmed en viktig pusselbit i elevernas lärande. Studien undersöker lärarnas uppfattning om sina förutsättningar att kommunicera innebörden av begreppet variabel så att det leder till djup förståelse. Studiens syfte är att belysa faktorer som påverkar lärares möjligheter att skapa förståelse och bidra med insikter till lärarutbildning och skolans ledning. Sociokulturella perspektivets betoning på språk och kommunikation samt variationsteorins begrepp kontrastering används för att analysera dessa faktorer genom tematisk analys. Resultaten tyder på att lärarna ser sina förutsättningar på väldigt olika sätt, både i hur de uppfattar vad matematik med förståelse innebär samt hur skolans verksamhet stöder dem i sin strävan att skapa det för variabelbegreppet. Diagnostiska frågor föreslås som ett sätt att underlätta lärarens arbete.