The present study examines whether or not a person's anxiety level might be linked to their learning performance. Many studies in the past have examined math and test anxiety, but the present study will examine the effects of death anxiety on learning performance. Individual's anxiety will attempt to be induced through fear of death. Participants were presented a set of four symptoms, similar to Gluck and Bower's 1988 category learning study. The participants were asked whether or not they think the symptoms of the patient are positive for COVID-19 or positive for the flu. The hypothesis was that there would be a negative correlation between death anxiety and learning performance (i.e. participants who score high in death anxiety will score with lower accuracy in the learning task). The signal detection model was used to analyze the data for accuracy levels, the ability to discriminate between categories (d'), and the response bias towards COVID-19 (β). The present study found results to support the hypothesis that high death anxiety caused lower performance levels. Results found that death anxiety is a predictor of classification of bias towards a more serious disease in classification. This bias seems to be unrelated to state anxiety, or STAI scores. The signal detection model indicates a predicted effect on discriminability index, which negatively correlated to pre-experiment death anxiety levels. Additionally, although the predicted response bias showed up in the data, it was not correlated with death anxiety levels. There was also no relation to political affiliation, which was thought to bias beliefs about COVID-19.

No description available.

No description available.

Denna studie undersöker matematikångest ur ett lärarperspektiv och betonar dess påverkan på elevers lärande i grundskoleutbildningen. Studien strävar efter att fördjupa förståelsen för matematikångest genom att undersöka dess effekter och identifiera förebyggande åtgärder. Genom att identifiera dessa faktorer som bidrar till uppkomsten av matematikångest och dess inverkan på elevers förmåga att lära sig, erbjuder studien insikter för lärare, föräldrar och beslutsfattare. Metodiken inkluderar en enkätundersökning bland flera lärare på grundskolenivå, i syfte att samla in deras uppfattningar och strategier gällande matematikångest. Valet av metod i studien är en enkät med kvalitativa ansatser. Resultatet avslöjar en avsevärd påverkan av matematikångest på elevers engagemang, deltagande och prestationer i matematik. Lärarna framhävde vikten av positiv förstärkning, stödjande lärmiljöer och anpassade undervisningsmetoder som avgörande för att minska eller motverka matematikångest.  Slutsatserna från denna studie understryker behovet av att hantera matematikångest genom ett gemensamt engagemang från lärare, föräldrar och beslutfattare. Genom att skapa en lärandemiljö som prioriterar förståelse, tålamod och anpassade undervisningsmetoder, siktar studien på att skapa en mer gynnsam matematikundervisning. Ambitionen är att förbättra utbildningskvaliteten och främja elevers välbefinnande i matematikämnet.

No description available.

Non-math majors enrolled in lower-division math courses at an urban university were surveyed on their math attitudes, coping behaviors, and math anxiety (MATHANX). The Revised Ways of Coping Checklist (RWCC), Revised Math Anxiety Rating Scale, and other questions were presented to 30 men and 32 women. Hierarchical regressions showed that after controlling for attitudinal covariates, emotion-focused coping behaviors (EMOTFOC) were strongly associated with MATHANX (F(5,54)=18.66, 12 < .0001), but problem-focused coping behaviors (PROBFOC) were not. The RWCC subscale most highly correlated with MATHANX was Wishful Thinking (r = .70, p < .0001). Ss were then dichotomized on PROBFOC and EMOTFOC, providing four behavioral groups. An ANCOVA controlling for attitudinal covariates showed behavioral group membership significant with respect to MATHANX (F(3,58)=6.07, p < .001), and an ANOVA revealed that students who reported high EMOTFOC coupled with low PROBFOC experienced the greatest MATHANX (,E(3,58) = 12.66, p < .0001). Males and females reported virtually identical MATHANX (M=36.30 for males, 36.44 for females), and the only significant gender difference was for avoidance coping, which was used more by males (F(1,60) = 5.43, p < .03]. Results from this study suggest that fewer gender differences may exist in MATHANX and coping than have been found in the past. Additionally, this study identifies the need for future research to determine whether EMOTFOC is the behavioral component, or one of the determinants, of math anxiety.

I en multimetodial studie kombinerades kvalitativa enkätundersökningar om konflikthantering, riktade till matematiklärare, med kvantitativa enkätundersökningar om konfliktfrekvenser och matematikångest, riktade till deras klasser, för att belysa om frekvensen av klassrumskonflikter och dess hantering har ett samband med matematikångest. Sex lärare deltog tillsammans med totalt 201 elever, fördelat på elva klasser på högstadiet och gymnasiet. Elevernas matematikångest utvärderades genom en modifierad svensk översättning av AMAS, som tillsammans med deras konfliktuppfattning analyserades med hjälp av variansanalys och Spearmans rangkorrelation i JASP v.0.14.1.0. Lärarnas beskrivningar analyserades med en hermeneutisk tolkningsprocess. De skillnader och likheter som uppkom i lärarnas beskrivningar jämfördes med skillnader och likheter i elevernas svar. Resultaten visar på att det finns en positiv korrelation mellan matematikångest och uppfattningen av konflikters frekvenser, oavsett konflikttyp. Matematikångest kopplat till inlärning påverkas i en högre utsträckning än matematikångest kopplat till prestation. Det finns endast indikationer på att en modifierade MmE-modell (mMmE) som konflikthanteringsmetod, med förståelse som målfokus i det första skedet och en övergång till Mm-modellen vid mer akuta situationer, kan ha en proaktiv effekt på denna korrelation. Resultatet behöver förankras med djupare forskning innan någon praktisk rekommendationkan ges till yrkesverksamma lärare. / This multi-method study aimed to shed light on correlation between the frequency of classroom conflicts, conflict management, and mathematics anxiety. This study combined qualitative surveys on conflict management aimed at mathematics teachers and quantitative surveys on the frequency of conflicts and mathematics anxiety directed to their pupils. Six teachers and 201 pupils participated, spread across eleven classes in grade 8-9 and highschool. The students' mathematical anxiety was evaluated through a modified translation of AMAS, which were analyzed together with their perception of conflicts using variance analysis and Spearman’s rank-order correlation in JASP v.0.14.1.0. The teachers' descriptions were analyzed with a hermeneutic interpretation process and compared between them inparallel with the students' results. The results show there is a correlation between math anxiety and the frequency of conflicts, both specific conflicts and a general perception of conflicts. Learning mathematics anxiety was affected to a greater extent than mathematics evaluation anxiety. There are only indicators that a modified version of the conflict management method MmE-model can have a proactive effect on this correlation. This part of the results need to be anchored with more research before any practical recommendation can be given.

No description available.

No description available.

No description available.