Kunskaper inom litteracitet är en förutsättning för att kunna delta aktivt i ett demokratiskt samhälle (Björklund, 2008, s. 18). Barton (2007) för samman sociokulturell teori och utvecklingsekologisk teori och förklarar att litteracitet är ett lärande som sker mellan människor och den omgivande miljön. Den fysiska miljön som barnen vistas i utgör därför en viktig del i deras litteracitetsutveckling. Ju tidigare barnen stimuleras i sin litteracitetsutveckling desto fler erfarenheter har de med sig och tar på så sätt lättare till sig ny kunskap. Syftet med detta examensarbete är att undersöka den fysiska miljön i förskolan ur ett litteracitetsfrämjande perspektiv med avseende på de yngsta barnen på förskolan. Vägledande i undersökningen är följande frågeställningar: Finns det böcker i synligt förskolans fysiska miljö och är de tillgängliga för barnen? Finns det rit- och skrivmaterial synligt i förskolans fysiska miljö och är det tillgängligt för barnen? Är bilder, texter och symboler synliga för barnen i förskolans fysiska miljö? Finns det och har barnen tillgång till digitala verktyg som främjar deras litteracitet? För att kunna besvara syftet har sex observationer med hjälp av ett strukturerat observationsschema genomförts. Samtliga kontexter valdes ut ur ett bekvämlighetsurval. Resultatet analyserades utifrån våra frågeställningar, tidigare forskning, sociokulturell teori samt utvecklingsekologisk teori. Några resultat som vi kan se är att den fysiska miljön ur ett litteracitetsfrämjande perspektiv ser varierar på de observerade förskolorna. Böcker förekommer synligt på samtliga förskolor men är inte konstant tillgängliga för barnen. Vi ser ett samband mellan mängd och variation där de förskolorna med flest böcker även visar på störst variation. Rit- och skrivmaterial förekommer synligt på övervägande andel förskolor men saknas helt på två förskolor. Text, symbol och bild förekommer i någon form på samtliga förskolor där TAKK och barnens namn utgör den vanligaste formen. Text kopplad till lekmiljö noteras inte på någon förskola. Samtliga förskolor har tillgång till digitala verktyg däremot är inga konstant tillgängliga för barnen. Böcker är den vanligast förekommande artefakten inom litteracitet på de förskolor som observerats

<p>Syftet med detta arbete var att undersöka hur några lärare upplever och hanterar undervisningssituationen med elever som har läs- och skrivsvårigheter.</p><p>Vi har med hjälp av olika forskare sammanställt en historisk tillbakablick som handlar om människors uppfattning om elever med läs- och skrivsvårigheter under de senaste 150 åren. Vi har också med hjälp av olika forskare belyst möjliga bakomliggande orsaker till läs- och skrivsvårigheter. Därefter har vi, i en personlig kvalitativ intervju, undersökt hur sex lärare i år 1-4 uppfattar fenomenet.</p><p>I resultatet sammanfattas de intervjuade lärarnas svar, uppdelade under våra respektive forskningsfrågor. Vår uppfattning är att lärarna upplever och hanterar undervisningssituationen med elever som har läs- och skrivsvårigheter på ett bra sätt och att detta grundar sig på att ingen av de sex lärarna upplever situationen som ett problem - utan som en utmaning.</p>

Syftet med studien var att med hjälp av intervjuer och enkäter med ett kvalitativt inslag synliggöra klasslärares tankar om olika vägar att skapa framgång i läsning och skrivning för de elever som befinner sig i riskzon att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Sammanfattning av resultatet visar att klassläraren har god kunskap om barns läs- och skrivutveckling och arbetar på ett strukturerat och varierat sätt med läs- och skrivinlärning i årskurs 1, där det sker en integrering av både ljudmetoden och helordsmetoden. I studien finns tankar om delaktighet och ett metakognitivt perspektiv, där man gör eleven delaktig i sitt eget lärande vilket utvecklar elevens inre kompensation och vilja, mod att lära och känslan av att kunna. Studien lyfter accepterande för olikhet och en tillåtande attityd som betydelsefullt för elevens självbild, där ett flexibelt arbetssätt och ett dynamiskt samarbete med specialläraren eller specialpedagog, där närheten och den dagliga kommunikationen är en styrka, bäst gynnar eleverna. Intensiva pedagogiska insatser i år 1 förekommer men är ingen självklarhet för alla elever därför är det ett viktigt utvecklingsområde där skolan som en självklarhet ska erbjuda alla elever i riskzon att utveckla läs- och skrivsvårigheter denna möjlighet. Studien synliggör även hos några klasslärare en medveten strategi att göra de alternativa tekniska verktygen naturliga i undervisningen för alla elever i årskurs 1, där användandet av talsyntes är ett stöd i skrivande och läsande. Detta möjliggör att gå runt svårigheter, vilket kan vara avgörande vid dyslexi.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur några lärare upplever och hanterar undervisningssituationen med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Vi har med hjälp av olika forskare sammanställt en historisk tillbakablick som handlar om människors uppfattning om elever med läs- och skrivsvårigheter under de senaste 150 åren. Vi har också med hjälp av olika forskare belyst möjliga bakomliggande orsaker till läs- och skrivsvårigheter. Därefter har vi, i en personlig kvalitativ intervju, undersökt hur sex lärare i år 1-4 uppfattar fenomenet. I resultatet sammanfattas de intervjuade lärarnas svar, uppdelade under våra respektive forskningsfrågor. Vår uppfattning är att lärarna upplever och hanterar undervisningssituationen med elever som har läs- och skrivsvårigheter på ett bra sätt och att detta grundar sig på att ingen av de sex lärarna upplever situationen som ett problem - utan som en utmaning.

The aim of the study is to investigate how a teacher and a special education teacher cooperate to prevent a pupil with reading difficulties from ending up in the vicious circle of the Matthew effect, and to find out how a pupil with reading difficulties experiences his or her reading situation. This case study is based on a phenomenological perspective whereby qualitative interviews illuminate a commonly occurring problem in today’s schools. Interviews were conducted with a teacher, a special education teacher, and a pupil in grade 1, in order to cover everyone’s perspective in this situation. The result of the study shows that the teacher and the special education teacher have a good knowledge of reading difficulties and together offer the pupil adequate support and positive expectations. As a result, the pupil does not perceive the reading as problematic but instead has a good self-image. Early interventions give results, and through the kind of work the teachers do, they have succeeded in protecting the pupil from the Matthew effect.

Syftet med den här studien var att fördjupa kunskapen och förståelsen kring fyra rektorers erfarenheter av att öka måluppfyllelsen i förskoleklass och i årskurs 1, gällande språk-, läs- och skrivutveckling. Rektorerna arbetar på fyra olika skolenheter. Det är en kvalitativ studie och metoden som användes för att samla in empirin var semi-strukturerade intervjuer. Det teoretiska ramverket har varit det Sociokulturella perspektivet och den teoretiska modellen av läsning, The simple view of reading (Gough &amp; Tunmer, 1986). Den sistnämnda för att tydliggöra samspelet mellan avkodning och läsförståelse, tillsammans med Matteuseffektens påverkan på den tidiga läsutvecklingen. Resultatet i denna studie visade att rektorers arbete för att öka måluppfyllelsen är införlivat i skolenhetens kultur och elevernas socioekonomiska förutsättningar. Rektorerna använder ett distribuerat ledarskap i det systematiska kvalitetsarbetet för att säkerställa måluppfyllelsen, gällande läsa- och skriva - garantin för tidiga stödinsatser.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om man kan förbättra avkodningen och därmed öka läshastigheten hos långsamma läsare på gymnasiet genom intervention medRydaholmsmetoden. Syftet är också att undersöka dess användbarhet vid olika typer av läs- och skrivsvårigheter. Undersökningsmetoden är kvantitativ. Vi har genomfört en intervention i en experimentgrupp i upp till tolv veckor. Experimentgruppens utveckling har därefter jämförts med utvecklingen i en kontrollgrupp. Resultatet visar attinterventionen haft en statistiskt säkerhetsställd inverkan. Antalet elever i intervention är dock för litet för att resultatet ska kunna generaliseras. För analysen av Rydaholmsmetodens användbarhet vid olika typer av läs- och skrivsvårigheter har Gough och Tunmers (1986) formel Läsning = Avkodning × Förståelse varit viktig.Analysen visar att olika problembilder kräver olika typer av intervention.Rydaholmsmetoden kan användas med framgång på gymnasieelever med avkodningsproblematik. Metoden kan också användas som en del i ett åtgärdspaket tillsammans med andra insatser. I andra fall är fokus på renodlad förståelseträning att föredra. Elever utan djupare språkliga problem men med svag läsförståelse tycks vinna mer på att först och främst öka sitt ordförråd. / Intervention with the Rydaholm Method at Upper Secondary School - Results and Pedagogical Consequences