Det finns idag i Sverige många lantbruk och bönder som producerar livsmedel och grödor i olika stora skalor. Intresset för lokalt producerade råvaror är något som ökat i samhället och är ofta förekommande i media. Människor i restaurangbranschen har under många år använt sig av lokalt producerade råvaror, men i och med det ökade intresset från konsumenter så har möjligheterna till användandet ökat.Syftet med denna uppsats är att se hur restauranger använder sig av lokalt producerade råvaror som en del i sin marknadsföring. Vi vill också ta reda på vilket sätt kundens val av restaurang påverkas av restaurangers användande av lokalt producerade råvaror.Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer samt en kvantitativ enkät med kvalitativa metodinslag. Vi har genomfört tre intervjuer med verksamma inom restaurangbranschen samt distribuerat en enkät via ett socialt media riktad till restaurangkunder vilken var tänkt som ett komplement att ställa mot resultaten av intervjuerna.Resultatet av de undersökningar vi genomfört visar att definitionen av vad som anses vara lokalt producerat skiljer sig väldigt mycket från olika individer. Mängden lokalt producerade råvaror som används hos restauranger skiljer sig mycket beroende på vilken typ av verksamhet som bedrivs. Detta är dock något som restaurangerna använder i sin marknadsföring och resultaten visar att konsumenterna uppfattar detta.

Bakgrund Till grund för detta arbete ligger ett forskningsprojekt om måltidens estetiska rörelseschema, som syftar till att ta fram idéer för ätredskap som kan förändra en måltidsupplevelse. Ett sätt som effektivt skapar förutsättningar för ett öppnare sinne, och därmed kreativa idéer, är att arbeta med provokationer. Syfte Att undersöka vilken effekt provokativa ätredskap har på måltidupplevelsen, samt att integrera estetiska och sensoriska metoder för att belysa estetikens betydelse för måltidskunskapen. Metod/material Arbetet bygger på två typer av laborationer, en sensorisk och en estetisk, som dokumenterades genom frågeformulär och filmning. I de sensoriska laborationerna fick deltagarna sätta ord på vad de upplevde då de åt mat med olika konsistens endast med hjälp av tre redskap som i normala fall ej förknippas med måltid. I de estetiska laborationerna skapades en måltidssituation där både maten och ätredskapen var en del av gestaltningen. Resultat Den sensoriska laborationen gav upphov till både känslomässiga och funktionsrelaterade ord som beskrev deltagarnas upplevelse. En splittring fanns i deltagarnas inställning till ätredskapen, där vissa blev positivt överraskade och andra skeptiska. Viktiga egenskaper hos föremålen framkom som sedan fanns i åtanke då maten till den estetiska laborationen utformades. Den estetiska laborationen påverkades alltså av reaktionerna vid den sensoriska och genererade idéer om måltiden och dess gestaltning. Slutsatser Resultatet visar att provokativa ätredskap i måltidssammanhang kan ge upphov till starka reaktioner, både positiva och negativa. Det oväntade momentet kan även frammana idéer till förhöjda måltidsupplevelser. Genom att kombinera sensoriska och estetiska metoder kan båda disciplinerna utvecklas

Lojalitetsprogram är en slags medlemsklubb där medlemmar får ta del av olika belöningar ochförmåner. Programmen kan vara ett bra hjälpmedel för företag att skaffa lojala, återkommandekunder, men det kan även vara kostsamt vid okunskap. Huvuduppgiften med programmen är attskapa en relation med gästen för att få den att återkomma, då det visat sig att lojala kunder ökarlönsamheten. Det har även visat sig att en CRM-strategi kan underlätta skapandet avkundlojalitet och lönsamhet.Syftet med uppsatsen var att redogöra och diskutera vad som påverkar ett lojalitetsprogramslönsamhet.Uppsatsen grundades i fem vetenskapliga artiklar som granskades, bearbetades ochsammanfattades utifrån uppsatsens syfte. Resultatet tog upp vikten av kundlojalitet för att skapalönsamhet inom hospitalitybranschen samt lojalitetsprogrammens effektivitet. Från artiklarnaframkom det att lojalitetsprogrammets utformning och belöningssystem hade stor betydelse förom en gäst blir lojal eller inte. Relationen som utvecklades mellan företag och gäst var även deten betydelsefull del i skapandet av lojalitet. Senare diskuterades huruvida lojalitetsprogram varen säker väg till kundlojalitet eller inte utifrån de olika faktorerna som tidigare nämndes.Sammanfattningsvis var en välstrukturerad CRM-strategi med kunskap om programmetsstruktur, belöningssystem och gemenskap viktigt vid skapandet av ett effektivt och lönsamtlojalitetsprogram. / B-uppsatser

Inledning: Begreppet kreativitet används inom restaurangbranschen och av massmedia som positiv egenskap hos kockar. Forskningen visar att kreativa maträtter och produkter utvecklas när kockar kommunicerar med personer från andra discipliner. Unga kockar tränas traditionsenligt att bli skickliga hantverkare för att repetera mästerkockarnas maträtter. I kocktävlingen Årets Kock uppmuntras kockar till kreativitet, maträtterna som de tävlande kockarna skapar bedöms av tidigare vinnare och mästerkockar som vill bli både överraskade och samtidigt känna igen sig.Syfte: Syftet är att belysa vad begreppet kreativitet står för inom gastronomi och matlagning, med särskild inriktning mot vad kreativitet står för som det kommer till uttryck vid bedömningen av maträtterna i kocktävlingen Årets Kock.Metod och material: Flera metoder har använts för att öka förståelsen för eventet och kocktävlingen Årets Kock. Tävlingsledningen har intervjuats och matbilderna från åren 2007 - 2012 på de vinnande maträtterna har analyserats. Finalen år 2012 har observerats på plats.Resultat: Maträtternas kreativa nivå bedöms främst på sitt utseende/presentation och mindre för sin sensoriska smak. Hur kreativitet bedöms varierar mellan jurymedlemmarna, vilket försvårar för de tävlande att innan tävlingen Årets Kock veta vad som krävs för att vinna.Slutsats: Juryn bedömer maträtternas kreativa nivå på utseende/presentation. Smak är svårare att bedöma som kreativt eftersom det finns ett tydligt krav på att maten skall smaka gott. Utmaningen för de tävlande kockarna är att tillaga kreativa maträtter med trovärdig personlig stil som juryn känner igen, alltså att kopiera utan att det upplevs som en kopia. / C-uppsatser i Måltidskunskap

C-uppsatser

C-uppsatser

I dagens samhälle efterfrågas närproducerad och småskaligt tillverkad mat allt mer. För att gå detta ökade behov till mötes behövs fler småskaliga livsmedelsproducenter. EU och staten satsar på landsbygdsutveckling och småskalig livsmedelproduktion; Sverige ska bli Europas främsta matland enligt jordbruksministern. För att stötta och inspirera producenter funderade Leader Blekinge på hur en utbildning kring livsmedelssäkerhet kan anpassas efter småskaliga producenters behov, då producenterna upplevde att de är i behov av kompetensutveckling. Syftet var att på uppdrag av Leader Blekinge undersöka hur en utbildning i livsmedelssäkerhet skulle kunna anpassas efter småskaliga producenters behov. Undersökningen bestod av sammanlagt tre fokusgrupper med nio blivande och existerande producenter samt två livsmedelsinspektörer. Resultatet visade att det fanns ett stort intresse för livsmedelssäkerhetsutbildningar anpassat efter just Blekingeproducenternas behov. De stora frågorna i resultatet handlade om brister i kommunikationen mellan producent och inspektör, kunskapsbrist hos båda parter, att egenkontroll uppfattas som ett ”måste” samt att det upplevdes saknas ett rådgivande led mellan producent och inspektör. Sammanfattningsvis tolkades utbildningsstruktur, branschinriktning, kommunikation och tidsaspekter vara fyra grundstenar att utforma en livsmedelssäkerhetsutbildning kring.

Avhandlingen syftar till att undersöka hur man kan utveckla ett kognitivt baserat sensoriskt språk för olika produkter i detaljhandel och därefter använda det i marknadsföringen i butiksledet. Vidare undersökts om denna marknadsföring har någon effekt på konsumenternas val av produkt. Inom forskningsprocessen, tvärvetenskapligprocess, används metodik och teorier inom sensorik, lingvistik (semantik) och marknadsföring (konsumentbeteende). I en sensorisk studie jämfördes en tränad sensorisk panel och en grupp konsumenters förmåga att beskriva och analysera olika produkters sensoriska egenskaper. Resultatet visade på att de två gruppernas beskrivningar av de olika produkterna var relativt överensstämmande. Att beskriva smak verbalt anses som relativt svårt och komplext. Baserat på det sensoriska resultatet analyserades egenskapsorden ytterligare utifrån ett lingvistiskt perspektiv, semantik. Den semantiska analysen, empiriska resultat och teori, påvisade en möjlighet att utvinna värdefulla attribut från mer diffusa attribut, t.ex. ”nötig smak” – som kan härledas från sort, e.g. ”mandel” som i sin tur innefattar olika egenskaper i form a smak, doft, textur etc. För att ta reda på om de sensoriska beskrivningarna hade någon effekt på konsumenternas beteende och val i butik genomfördes två empiriska studier. Konsumenternas val av produkt i butik studerades utifrån olika variabler; sensoriska beskrivningar, sensoriska och semantiska beskrivningar, sortnamn, pris, och smak preferens. Resultatet visade att de sensoriska beskrivningarna påverkade konsumenternas val av produkt, t.ex. när bara sort namn kommunicerades var man benägen att välja en känd sort, men när man använde sig av sensoriska beskrivningar skiftade konsumenternas val och de var inte längre styrda av det mer välkända sortnamnet. Vidare visade det sig att konsumenterna vara mindre priskänslig när sensoriska beskrivningar visades. Konklusion: Användningen av ett sensoriskt språk i marknadsföringen av de undersökta livsmedlen påverkade konsumenternas val av produkt i butik samt att konsumenterna tenderade till att vara mindre priskänslig när sensoriska beskrivningar användes. / Denna avhandling är ett resultat av ett forskningsprojekt med arbetstiteln ”Det sensoriska språket-ett marknadsföringsverktyg” vars syfte var att utveckla ett sen­soriska språk för frukt och grönsaker för att se om detta språk i marknads­föringen kan påverka konsumenternas preferens, val, av olika livsmedel i detaljhandeln.Forskningsprojektet var ett samarbetsprojekt mellan Örebro universitet, Restaurang- och hotellhögskolan, Grythytte Akademi och ICA Sverige AB med delfinansiering av Kunskaps & Kompetensstiftelsen. Forskargruppen bestod av:Professor emerita Inga-Britt Gustafsson, Örebro universitetDocent Åsa Öström, Örebro universitetProfessor Lena Mossberg, Handelshögskolan i GöteborgFil.Dr. Ulf Larsson, Örebro universitetLisbeth Kohls, ICA Sverige AB

En pojke på besök i Italien åt där pizza, men pizzan var inte italiensk pizza på riktigt, den smakade inte alls som den pizzan han hade fått i den stockholmsförort han var uppväxt i. Hur vi skildrar och uppfattar en destinations, eller en annan kulturs, måltid beror till stor del på vilka förutsättningar vi har för att utföra analysen. I den här uppsatsen så studeras begreppet autenticitet och hur det förhåller sig till Bourdieus teorier om habitus inom ramen för en måltidskontext. Studien har tagit avstamp ur netnografisk metod och naturligt förekommande data i form av reseskildringar som publicerats öppet på internet har använts för att analysera upplevd autenticitet i måltidskontext. Materialet har sedan analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet utkristalliseras tre huvudområden inom måltiden som förmedlare av autenticitet nämligen, mötet med den Andre, platsen och maten och drycken. Studien visar på att det kan finnas ett samband på hur vi upplever autenticiteten i en måltidskontext och hur våra förväntningar på måltiden möts av verkligheten. / When, as a young boy, I was consuming pizza, during a visit to Italy, I got the impression that the food I had didn’t taste like the pizza i was used to from my home in the suburbs of Stockholm, the pizza wasn’t genuine. How we interpret and perceive other cultures meals does largely depend on the understanding we have of the culture we are visiting. In this paper the term authenticity, within the context of a meal, was studied and how it related to the concept of habitus as described by Pierre Bourdieu. The methodology used to collect natural occurring data, to capture meal contexts, in the form of travel diaries, was netnography. The method of analysis used was qualitative content analysis. In the result, three categories were clearly identified, within the context of a meal, as carriers of authenticity. These categories were the food and drink, the meeting with the Other and the place. The study shows that there might be a connection between how we interpret authenticity in the context of a meal and how our expectations of the meal are met by reality.

<p>Som ett led i att främja hälsa och en sund livsstil har Studenthälsan på Malmö Högskola tidigare erbjudit sina studenter föreläsningar i allmän näringslära, men vill nu prova en ny inriktning mot vegansk näringslära. Genom ett processinriktat projekt, beståendes av flera delprocesser, planerades en utbildningsserie innehållandes en föreläsning och två praktiska matlagningstillfällen. Dessa genomfördes varefter de utvärderades av de 20 deltagarna som deltog i utbildningen, detta med en semikvalitativ enkät efter föreläsningen och genom en halvstrukturerad intervju efter det ena matlagningstillfället. Responsen på utbildningsseriens utformning var positiv, förslag på flera delar av både föreläsningar och matlagningstillfällen önskades med teman som träningslära, billigt, nyttigt, veganskt och vegetariskt. Materialet kan användas i utbildningssyfte i liknande sammanhang.</p>