Meal at school is a part of the school studies and it is important for health, but is also a prerequisite for both learning and enjoyment.  The school meal can provide students an opportunity to recover from their studies but sometimes students perceive the meal situation as stressful. It is important that the food environment at school works well for school children, so they do not have to rush during the meal and they can get the opportunity to eat in peace. The purpose of this study was to investigate how students perceive lunch break at school. If they feel they get enough time to eat and how they feel during the meal situation in the school restaurant. The research approach of this study was qualitative and the method of data collection was focus groups. Data were analyzed as a content analysis. The aim of the study were secondary school students in grade 7 and 9, one class from each grade was selected. The study was conducted at a secondary school in a municipality in Sweden with approximately 210 000 inhabitants. The results of the study show that students at secondary school feel they have enough time to eat lunch, but the lunch break is too short. The meal environment in the school restaurant is perceived as very messy and stressful. The meal situation was experienced as more stressful at grade 7 students than 9th grade students.  The conclusion was that students need longer lunch break and meal environment is perceived as stressful. / Måltiden i skolan är en del av skolarbetet, den har betydelse för hälsan men är även en förutsättning för både lärande och trivsel. Skolan är också en viktig miljö för barn eftersom det är där de utvecklas och blir tränade till olika kompetenser exempelvis problemlösningsförmåga och förmågan att samarbeta.  Man spenderar ungefär åtta timmar i skolan dagligen och där i mellan behöver man äta. Skolmåltiden kan ge skolelever en möjlighet till att återhämta sig från skolarbetet men ibland kan elever uppfatta måltidssituationen som stressande. Det är viktigt att måltidsmiljön i skolan fungerar väl för att skolelever inte ska behöva stressa under måltiden och få möjlighet att äta i lugn och ro.  Syftet med denna studie var att undersöka hur elever upplever matrasten i skolan. Om de upplever att de får tillräckligt med tid för att äta samt hur de upplever måltiden och måltidssituationen i skolmatsalen. Forskningsansatsen för den här undersökningen var kvalitativ och metoden för insamling av data är fokusgrupper. Data har analyserats som en innehållsanalys.  Målgruppen för undersökningen var högstadieelever i årskurs 7 och 9. Det är en klass från respektive årskurs som valdes. Studien har genomförts på en högstadieskola i en kommun i Sverige med ca 210 000 invånare.     Resultatet i studien visar att eleverna på högstadieskolan upplever att de har tillräckligt med tid för att äta vid matbordet men lunchrasten i sig är för kort. Måltidsmiljön i skolrestaurangen upplevs som väldigt rörig och stressande. Måltidssituationen upplevs mer stressig hos årskurs 7 eleverna än årskurs 9.  Slutsatsen är att eleverna behöver längre lunchrast och måltidsmiljön upplevs som stressig och bör åtgärdas av skolan.

The purpose of this study is to contribute with knowledge about how preschool teachers act as well as express themselves to children during mealtime, in order to promote language development. In addition, the purpose is to discover how preschool teachers view the mealtime situation from a linguistic perspective. The research methods used in this study are observation and interviews. These serve as a complement to one another, in order to demonstrate how preschool teachers act and express themselves during mealtimes and additionally, what kind of attitude these preschool teachers have towards the meal situation as a language development opportunity. The result shows that preschool teachers act and promote language expression in several different ways during mealtimes, by taking advantage of the children's interest in conversation as well as through confirmation and repetition. Furthermore, a language development activity is used to encourage language development. Findings also show that preschool teachers view language development as a broad area and one that occurs constantly throughout all situations. The meal situation is seen as an important opportunity, in which preschool teachers have the advantage of being able to converse with the children. / Denna studie har som syfte att bidra med kunskap om hur förskollärare agerar och uttrycker sig till barnen i måltidssituationen för att främja språkutvecklingen. Syftet är också att synliggöra hur förskollärarna ser på måltidssituationen ur ett språkligt perspektiv. Metoderna som används i studien är observation och intervju. Dessa fungerar som ett komplement till varandra och synliggör hur förskollärarna agerar och uttrycker sig i måltidssituationen samt vilken inställning förskollärarna har till måltidssituationen som ett språkutvecklande tillfälle. Resultatet visar att förskollärarna agerar och uttrycker sig språkfrämjande inom flera aspekter under måltidssituationen genom att ta tillvara på barnens intresse i samtal samt genom att bekräfta och upprepa det barnen säger. En språkutvecklande aktivitet används också för att främja språkutvecklingen. Resultatet visar också att förskollärarna ser på språkutveckling som ett brett område. Språkutveckling sker hela tiden, i alla situationer. Måltidssituationen ses som ett viktigt tillfälle som förskollärarna tar tillvara på för att samtala med barnen.

<p>Övervikt och fetma är ett av de mest omfattande folkhälsoproblemen i Sverige och det är en stor andel barn och unga som lever med detta problem. Då goda matvanor grundläggs i tidig ålder utgör skolmåltiden en betydelsefull roll för att upprätta hälsosamma matvanor. Faktorer i den fysiska matmiljön, såsom möblering, städning, dekorering, inredning, belysning samt ljudnivå påverkar elevernas upplevelse av måltidssituationen. Den psykiska miljön som innefattar både psykologiska och sociala faktorer, det vill säga servering av skolmaten, arbetskläder, matglädje, elevernas matintag samt möjligheterna för skolmåltidspersonalen att gå någon fortbildning är även av betydelse för måltidssituationen. Dessa faktorer har studerats i detta examensarbete som utförts på uppdrag av Region Halland och som syftade till att studera skolmåltidspersonalens upplevelser av att påverka måltidssituationen i skolan. En kvalitativ forskningsansats har tillämpats då avsikten var att studera skolmåltidspersonalens upplevelser och livsvärld. Intervjuer har genomförts på skolmåltidspersonal som varit köksansvariga i ett mottagningskök i Varbergs kommun. Resultatet tyder på att skolmåltidspersonalen kan påverka matmiljön gällande användandet av det som redan finns till förfogande. Brist på pengar uppges utgöra ett hinder för att kunna påverka måltidssituationen. Skolmåltidspersonalen kan inte påverka huvudkomponenten men däremot de tillbehör och komponenter som serveras därtill. Kunskaperna anses vara goda för att kunna påverka måltidssituationen, dock finns det önskemål om fortbildning på vissa områden.</p> / <p>Overweight and obesity are among the largest public health issues in Sweden with a high proportion of children and young people living under these conditions. Healthy eating habits are established early in life and the daily school meal plays an important role in the work for creating and sustaining those habits. Factors in the physical environment, such as furnishing, cleaning, decorating, lighting and sound, all affect the students’ experience of their food situation in school. Also the mental environment, including both psychological and social factors like the serving of the school meal, food happiness, the students’ food intake, working clothes for the school restaurant staff and the possibility for further education, are relevant to the meal situation and environment. These factors were studied in this thesis which was carried out on behalf of the Region Halland and which aimed to study the school restaurant staff´s experiences to influence the food situation in school. A qualitative research approach has been applied as the intention was to study the school food staff´s own thoughts and experiences. Interviews were conducted with persons responsible for reception kitchens in Varberg municipality. The results show that school food staff can to some degree influence the school meal environment with means already available to them, although lack of money is considered a barrier to further improve the food situation. The school food staff cannot themselves affect the main component, but the accessories and other components. Knowledge among the staff is considered good enough to influencing the meal situation. However, there are requests for more in-service training and further education in certain areas.</p>

Övervikt och fetma är ett av de mest omfattande folkhälsoproblemen i Sverige och det är en stor andel barn och unga som lever med detta problem. Då goda matvanor grundläggs i tidig ålder utgör skolmåltiden en betydelsefull roll för att upprätta hälsosamma matvanor. Faktorer i den fysiska matmiljön, såsom möblering, städning, dekorering, inredning, belysning samt ljudnivå påverkar elevernas upplevelse av måltidssituationen. Den psykiska miljön som innefattar både psykologiska och sociala faktorer, det vill säga servering av skolmaten, arbetskläder, matglädje, elevernas matintag samt möjligheterna för skolmåltidspersonalen att gå någon fortbildning är även av betydelse för måltidssituationen. Dessa faktorer har studerats i detta examensarbete som utförts på uppdrag av Region Halland och som syftade till att studera skolmåltidspersonalens upplevelser av att påverka måltidssituationen i skolan. En kvalitativ forskningsansats har tillämpats då avsikten var att studera skolmåltidspersonalens upplevelser och livsvärld. Intervjuer har genomförts på skolmåltidspersonal som varit köksansvariga i ett mottagningskök i Varbergs kommun. Resultatet tyder på att skolmåltidspersonalen kan påverka matmiljön gällande användandet av det som redan finns till förfogande. Brist på pengar uppges utgöra ett hinder för att kunna påverka måltidssituationen. Skolmåltidspersonalen kan inte påverka huvudkomponenten men däremot de tillbehör och komponenter som serveras därtill. Kunskaperna anses vara goda för att kunna påverka måltidssituationen, dock finns det önskemål om fortbildning på vissa områden. / Overweight and obesity are among the largest public health issues in Sweden with a high proportion of children and young people living under these conditions. Healthy eating habits are established early in life and the daily school meal plays an important role in the work for creating and sustaining those habits. Factors in the physical environment, such as furnishing, cleaning, decorating, lighting and sound, all affect the students’ experience of their food situation in school. Also the mental environment, including both psychological and social factors like the serving of the school meal, food happiness, the students’ food intake, working clothes for the school restaurant staff and the possibility for further education, are relevant to the meal situation and environment. These factors were studied in this thesis which was carried out on behalf of the Region Halland and which aimed to study the school restaurant staff´s experiences to influence the food situation in school. A qualitative research approach has been applied as the intention was to study the school food staff´s own thoughts and experiences. Interviews were conducted with persons responsible for reception kitchens in Varberg municipality. The results show that school food staff can to some degree influence the school meal environment with means already available to them, although lack of money is considered a barrier to further improve the food situation. The school food staff cannot themselves affect the main component, but the accessories and other components. Knowledge among the staff is considered good enough to influencing the meal situation. However, there are requests for more in-service training and further education in certain areas.

The purpose of the study was to examine how older individuals over 80 years without dementia in a nursing home experience their daily routines, the physical living environment, meal situations and opportunities for physical activity indoors and outdoors. The method for the study was semi-structured interviews with four voluntary elderly living in a nursing home. The results were divided into three main themes which demonstrate the experiences that were raised during the interviews. Regarding physical activity and outdoor stay, the informants reported unstimulating gymnastics, helpful staff, and requests for more needlework. Regarding meal situations the respondents mentioned nice decoration in the dining room, a desire for sleep before breakfast and too large portion sizes. Regarding the living environment the informants reported a pleasant environment, good service and demented elderly who interfere. The conclusion of the study was that the older individuals generally felt well-being in the nursing home. Some experiences suggest that there was a lack of attention from the nursing staff to take account the older people’s wishes regarding for example portion sizes. The interviews also showed that the social interaction between some of the older people could have been better. / Syftet med undersökningen var att undersöka hur äldre individer över 80 år utan demenssjukdom på ett äldreboende upplever de dagliga rutinerna på äldreboendet beträffande den fysiska boendemiljön, måltidssituationen samt fysisk aktivitet och utomhusvistelse. Metoden för undersökningen var semi-strukturerade intervjuer med fyra frivilliga äldre som bodde på ett äldreboende. Resultatet uppdelades i tre huvudteman som påvisade vilka upplevelser som togs upp under intervjuerna. Delar ur resultatet angående fysisk aktivitet och utomhusvistelse var ostimulerande gymnastik, hjälpsam personal samt önskemål om mer handarbete. Angående måltidssituationerna var iakttagna delar ur resultatet trevlig dekoration i matsalen, önskemål om sovmorgon före frukost och för stora portionsstorlekar. Angående boendemiljö framkom upplevelser om en trivsam miljö, bra service och dementa äldre som stör. Slutsatsen av undersökningen var att de äldre generellt upplevde situationen på äldreboendet som trivsam. En del upplevelser antydde att det saknades uppmärksamhet från personalen att beakta de äldres önskemål angående till exempel för stora portionsstorlekar. En del upplevelser från de äldre visade att den sociala interaktionen dem mellan kunde varit bättre.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärares val av styrning och barns delaktighet kommer till uttryck i förskollärares beskrivningar av måltidssituationen i förskolan. Studien ska bidra med att ge förskollärare en medvetenhet om måltiden och konsekvenserna av deras styrning, detta för att utveckla en så god måltidssituation som möjligt för barnen, där barnen ges möjligheter att påverka. Studien genomförs genom en kvalitativ metod där sex förskollärare intervjuas för att skapa en djupare förståelse för måltiden. Den insamlade empirin analyseras genom tematisering för att ges en överblick av vad som framkommer i empirin. I resultat och analysdelen används det teoretiska ramverket som verktyg för att analysera empirin, det teoretiska ramverket består av det sociokulturella perspektivet, barnperspektiv, barns perspektiv, stark lärarkontroll och svag lärarkontroll. I resultatet framkommer det både likheter och skillnader i förskollärares val av styrning. Förskollärare har vissa förutbestämda regler och riktlinjer som inte är föränderliga medan vissa regler och riktlinjer skapas i samspel med barnen. Förskollärarnas val av styrning visar sig bero på vilken lärarroll de intar och kan vara anpassad utefter den enskilda individen. Barnens utrymme till delaktighet ser även olika ut i olika verksamheter. Det visar sig att när förskollärarna intar en stark lärarkontroll minskar barnens utrymme för delaktighet och när förskollärarna intar en svag lärarkontroll ökar deras utrymme för delaktighet. Studiens slutsats är att förskollärarens val av styrning har en viss påverkan på barns möjligheter att bli aktiva deltagare under måltidssituationen i förskolan. / Through a qualitative method where six preschool teachers are interviewed to create a deeper understanding of the meal. The collected empirics are analyzed through thematization to give an overview of what emerges in the empirics. In the results and analysis part, the theoretical framework is used as a tool for analyzing the empirical data, the theoretical framework consists of the socio-cultural perspective, children's perspective, children's perspective, strong teacher control and weak teacher control. The results show both similarities and differences in preschool teachers' choice of governance. Preschool teachers have certain predetermined rules and guidelines that are not changeable while certain rules and guidelines are created in interaction with the children. The preschool teachers' choice of governance turns out to depend on the teaching role they take on and can be adapted to the individual. The children's space for participation also looks different in different activities. It turns out that when preschool teachers take a strong teacher control, the children's space for participation decreases and when preschool teachers take a weak teacher control, their space for participation increases. The study concludes that the preschool teacher's choice of management has a certain impact on children's opportunities to become active participants during the meal situation in preschool.