Utgångspunkten i den här uppsatsen har varit att lyfta fram ungdomars reflektioner kring hur de uttrycker sig via film, i en diskussion där ett vuxenperspektiv generellt är framträdande i många andra studier om ungdomars mediepraktiker. Uppsatsen undersöker hur dagens högstadieelever använder film som en kommunikationsform, samt deras idéer kring hur detta skulle kunna användas som ett hjälpmedel inom skolan. Studien som ligger till grund för de teman som diskuteras utgörs av sex reflexiva intervjuer med högstadieelever från en skola i södra Sverige. Materialet från dessa samtal har genomgått en kvalitativ analys där gemensamma ämnen redovisas och analyseras. Att ungdomar idag har ett väldigt avslappnat och naturligt förhållningssätt till att uttrycka sig via film leder till intressanta och nytänkande användningsområden att redogöra för. Utöver mediets roll i elevernas vardag presenteras deras förslag på flertalet kreativa funktioner för det inom högstadiet. Resultatet av att välja ungdomarnas perspektiv på hur de använder film blir en utgångspunkt där mediet beskrivs som en tillgång och ett hjälpmedel. Ett uppfriskande och positivt synsätt som har fått inspirera uppsatsen angreppssätt av ämnet.

Denna studie berör nyanlända eritreaner, bosatta i Botkyrka kommun, upplevelse av digitaliserad samhällsinformation. Studien har tre huvudsakliga frågeställningar 1. Söker sig min valda grupp till digital myndighetsinformation gällande arbete, bank samt boende och hur upplevs den i sådant fall? 2) På vilket sätt upplever eritreanska nyanlända svenska myndigheters e-förvaltning? 3) Hur kan man diskutera nyanlända eritreaners situation utifrån begreppen digital natives/digital immigrants? Studiens centrala teori är den digitala klyftan som berör frågor om digital integrering, och olika typer av internetanvändning. Vidare lyfts faktorer som utmärker mediekunnighet och slutligen den digital klyftan i samband med medborgarskap och e-förvaltning. Det empiriska materialet har nåtts genom att tillämpa kvalitativa metoder i form av en individuell intervju med en anställd på Botkyrka kommuns socialtjänst för att få en överblick över etableringsprocessen vad gäller nyanlända i kommunen. Därefter utfördes en pilotstudie med två eritreanska nyanlända som intervjuades för att sedan utföra en gruppintervju med åtta nyanlända eritreaner i form av en gruppintervju med inslag av etnografiska metoder. Resultatet av studien visade att majoriteten av respondenterna upplevde en ganska grav digital klyfta vad gäller e-förvaltning och digital blanketthantering. På detta vis kunde tecken visas som tillhör begreppet digital immigrant. Däremot har de inte behövt anpassa sig till det digitala landskapet vad gäller sociala medier och underhållande medieaktivitet, som är tendenser vi ser bland digital natives. Detta visade deras komplexa situation om att befinna sig i ett mellanförskap i förhållande till begreppen digital native och digital immigrant.

An increasing number of Swedish children have access to connected media devices and as the European Union General Data Protection Regulation will soon be implemented, on May 25th, 2018, it creates new options for parents. The GDPR suggests that parents will have greater freedoms to manage children’s data. However, this thesis questions that notion with governmentality theory and investigate how these choices will be met by the parents. Previous research propose that media literacy is the ability to access, evaluate and create messages that better reflect citizens’ realities, carrying hopes of democratisation. The accounts of five Swedish families portray an absence of adequate media literacy competencies to manage children’s online safety, regarding commercial data processing. Not only revealing difficulties in complying with the GDPR, but also that media literacy competencies alone would not make the families interviewed more engaged in changing habits regarding their privacy. Indicating that the parents equated GDPR to obsolete choices, where partial or full opt-out would cause a greater menace than the commodification of children’s data.

Grounded in the a Pedagogy of Multiliteracies (New London Group, 1996), this dissertation reports on the implementation of a fourth semester French curriculum informed by Cope and Kalantzis's (2000, 2009, 2015) framework of learning by design, with a focus on visual and critical media literacy development to enable intermediate French students to consider multimodal texts from the perspective of consumers as well as producers and to understand the meaning potential that exists between and within the semiotic resources afforded in media production (Nelson and Kern, 2012). Drawing upon "the value of postmethod [and] postlinguistic teaching… which are not looking at language learning in the traditional sense… [but] rather at learners’ acquisition of… the ability to reflect on textualization and contextualization, considering language as one important dimension of semiosis among others" (Nelson and Kern, 2012, p. 61), this dissertation project examined how the frameworks of visual and critical media literacy within the process of design enhanced students' voice and agency in the foreign language classroom. The first inquiry aims to explore if and how a curriculum centered around visual and critical media literacies creates the conditions to 1) foster students' awareness of media ethics in the consumption and production of everyday media, and 2) engage students in a process of reflection upon the meanings created by semiotics resources used in mediated-texts, and their impact on shaping their vision of the world. Findings demonstrated that the implementation of visual and critical media literacy frameworks gave students the opportunity to reflect on their use of media and the ethical implications, and to foster students' greater understanding and interest in self-reflection and considerations of others. The second inquiry aims to demonstrate, through the production of digital storytelling, how instructors might address diversity in foreign language classrooms by 1) allowing students to connect universal themes (e.g. technology, friendship, immigration) with their personal stories, and 2) by giving them the opportunities to display their uniqueness by using their own voices and positioning themselves as participative agents for social change. Findings demonstrated that digital storytelling fosters classroom diversity by allowing the exploration of individual differences and enhancing the understanding of the distinctiveness of every individual. The third inquiry, a case study explores how Digital StoryTelling (DST) 1) contributes to students' understanding of the way semiotic resource choice and orchestration construct layers of meaning and satisfy the purposes of the message conveyed to the audience, and 2) supports students' agency through the process of design. Findings showed the potential of using multimodality projects as they allow students' emerging literacies to take center stage in the foreign language classroom and increase students’ agency and ‘semiotic agility’ (Prior, 2010; Thorne, 2013).

This theses conserns with the theme of the role of media education at formation of the media literacy of young people. This segment of population is found in the part of life, when the life values and life habits are forming This theses is conceived as theoretic - empirical cultural- studies concept, which is researching "media behavior", media literacy and it's compatibility with everyday-life of this population segment. It comes from assumption, that it is necessary to put focus on family - and school influence on formation of media literacy of young people. It aims for answering some key-questions, which flow from this assumption. The text is divided into three parts In the first, theoretical part, I pay attention to terms culture, socialization, enculturation and I engage with media communication, media literacy and media education. The next, empirical part, in which I formulize hypotheses, I put questions to them for polling and consequently based on acquired data appreciate, how much is possible the verifiing of mentioned hypotheses. The third part contains the final summary and includes generalizing interpretation of results and resumes.

Syftet med studien var att utforska hur barn beskriver sin tolkning av filmen Frost, i egenskap av en multimedial text, samt hur barnen ser på filmen utifrån lärandebegreppet. Filmen ses som multimedial då den bland annat kommunicerar med visuella, auditiva, och språkliga intryck. Receptionsteori beskriver att hur åskådare skapar mening av ett medium är beroende av den sociala kontexten och individens tidigare erfarenheter. Detta gjorde studiens problemområde komplext. Studiens ambition var att genom observation, enkäter och intervjuer försöka få en inblick i barns upplevelser av filmen. Studien fokuserade på hur barn tolkar en fiktiv berättelse, hur barn kunde identifiera sig i en sådan samt hur de såg filmen som ett föremål för lärande. Studien utforskade även om det förekom skillnader mellan flickors och pojkars svar. Resultatet åskådliggjorde att barn i hög grad använder sina egna erfarenheter när de skapar mening ur en berättelse. Det visade även att barn identifierar sig med karaktärer utefter olika karaktärsdrag i form av utseende, personlighet och egenskaper. Här förekom det skillnader mellan vad flickor och pojkar fokuserade på i identifikationsprocessen. Studiens resultat pekade även på att barnen hade svårigheter i att se hur denna typ av film kunde bidra till deras eget lärande. Samtidigt tydde deras svar på omedvetet relationellt lärande. Barnens syn på lärande visade på att de ansåg att nya kunskaper kräver ämnesspecifika nyttoaspekter för att räknas som lärande och att lärarens roll är avgörande.

Dieter Baacke hat in seinem Artikel von 1981 für das Lernen aus Spielfilmen in der Pädagogik argumentiert. Peter Pleyer und Horst Schäfer haben dazu in den 1990er Jahren ein Seminar-Modell konzipiert, das Schäfer hier vorstellt. Das Seminar geht von dem handlungsorientierten Ansatz der Medienpädagogik zur Aneignung von Medienkompetenz – als Teilbereich kommunikativer Kompetenz – aus, die sich als kritischer, reflektierter, selbstbestimmter und kreativer Umgang mit Medien versteht. Kinder sind mit Medien vertraut; ihre Wirklichkeit ist durch die Erfahrung medialer Wahrnehmungen geprägt. Die medienpädagogische Filmarbeit setzt sich mit dieser visuellen Wahrnehmung auseinander und vermittelt über die Rezeption zielgruppengerechter Filme Fähigkeiten ästhetischer Urteilsbildung, Kritikfähigkeit, Erkenntnisse über Medienwirkungen und Hilfen zur Bewältigung medialer Einflüsse. / In his article from 1981 Dieter Baacke has argued for learning from films in pedagogy. In addition, Peter Pleyer and Horst Schäfer have designed a seminar model in the 1990s, which Schäfer introduces here. The seminar is based on the action focused approach of media pedagogy for the acquisition of media literacy (Medienkompetenz) as a critical, reflective, self-determined and creative dealing with media. Children are familiar with media; their reality is shaped by the experience of media perceptions. The media pedagogical film education deals with these visual perceptions by means of the reception of films which are geared to the target group, and it promotes skills of aesthetic judgment, critical faculty, knowledge about media effects, and helps to deal with media influences.

I och med informationssamhället nås vi idag av en allt ökande mängd information via en rad medier. Därmed ökar även behovet av källkritik. Syftet med studien var att synliggöra och diskutera lärares uppfattningar om undervisning i källkritik inom de samhällsorienterande ämnena. Studiens forskningsfrågor riktar in sig på vilka strategier lärare beskriver för undervisning i källkritik inom de samhällsorienterande, vilka förmågor lärarna beskriver som viktiga att utveckla hos eleverna i samband med arbetet i källkritik samt vilka förutsättningar lärarna anser vara viktiga för att utveckla ett källkritiskt förhållningsätt. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod där intervjuer genomfördes med sju verksamma lärare inom de samhällsorienterande ämnena i årskurs 4–6. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats med hjälp av en fenomenografisk analysmodell. Resultatet visar att ett källkritiskt förhållningsätt är något som lärarna anser ständigt bör finnas med i undervisningen av de samhällsorienterande ämnena. Resultatet visar även att lärarna anser det vara viktigt att eleverna utvecklar både en god läsförmåga men också förmåga att analysera, vara kritiskt och ta ställning till information för att kunna förhålla sig källkritiskt till information. Vilka källkritiska frågor som fokuseras varierar mellan lärarna men också mellan de samhällsorienterande ämnena. Resultatet visar även en efterfrågan på kompetensutveckling i frågor som rör källkritik, inte minst när det kommer till internet som källa.

The diploma theses focus on Media pedagogy as a field of study. It analyzes the educational frameworks for primary and secondary schools which focuses on topic of media. By this it analyzes the possibilities of education for Czech teachers and feature educators. The result is the intersection between requirements of frameworks and current educational possibilities for teachers. Firstly it describes topics that are covered by czech educational systém described in educational frameworks, then it analyzes topics that suppose to be covered but are not provided by current offer of courses. The topics that are demanded by the frameworks are compared with possibilities introduced by foreign universities. By that it introduces programs and subjects that can be an inspiration for czech educational systém. The intersection provies key subjects and topics that can be helpful as a proposal of new college degree Media pedagogy which could prepare czech media education teachers for their subject. Provided structure reflects current demands introduced by frameworks as well as modern didactics in the field of media education and trends in media studies.

No description available.