Syftet med den här studien var att undersöka hur semiotiska resurser används i reklamfilm för att kommunicera till olika målgrupper. I uppsatsen har två reklamfilmer från Mercedes-Benz med två olika målgrupper analyserats. Metoden som har använts i uppsatsen är en jämförande filmanalys. I analysen så har vi valt att lägga tyngd på fem olika semiotiska resurser: rörelse i bild, klippning, färg samt ljud och musik. Vi har sedan jämfört analyserna för att se hur Mercedes-Benz har använt sig av semiotiska resurser för att nå filmernas primära målgrupp. Resultatet visade att det fanns en hel del olikheter mellan dessa filmer. Bland annat var reklamfilmen för den äldre målgruppen kontinuerligt klippt, medan reklamfilmen för den yngre målgruppen var diskontinuerligt klippt. I reklamfilmen för den yngre målgruppen, hade dessutom musiken och färgen en mer betydande roll än i reklamfilmen för den äldre målgruppen. Resultatet visade också att det finns flera likheter mellan dessa filmer, såsom vissa kamerarörelser och filmernas atmosfärsljud.

Denna uppsats berör en aspekt inom ljudläggning, närmare bestämt foley. Med fenomenologi som teori och metod undersöker vi om foley kan påverka uppfattningen av ett visst fenomen, såsom Materialkännedom, Rumsuppfattning och Karaktärsuppfattning. Genom att låta en testpublik se tre olika filmer med tre olika ljudläggningar och sedan låta dem besvara enkäter till varje film undersökte vi de olika möjligheterna som ges av foley. Det insamlade materialet redovisas för att sedan diskuteras i uppsatsens analysavsnitt. Analysavsnittet berör jämförelser mellan våra fenomen Materialkännedom, Rumsuppfattning och Karaktärsuppfattning, respektive fenomens styrkor, svagheter och förslag till fortsatt forskning. Vi har kommit fram till att foley har en stor potential att påverka vår filmupplevelse på ett fenomenologiskt plan.

Denna uppsats undersöker hur man berör en filmpublik till tårar med hjälp av semiotiska resurser och multimodala berättarkomponenter. Vilka berättarkomponenter behövs för att beröra sin publik på en känslomässig nivå i filmskapande? För att komma fram till ett resultat har det utförts en analys av fyra scener ur filmer inom genren science fiction: The Prestige, Avatar , The Hunger Games och Oblivion. Scenernas berättarkomponenter har analyserats och sedan studerats genom litteraturstudier för att förstå dess påverkan psykiskt. Resultatet visade att tre av dessa filmer innehåller en effektiv teori för känsloförmedling medan en av filmerna inte har det.

Vad är en lovsång, hur låter det och vad kännetecknar soundet för en lovsång idag? Är det en egen genre som har egna kännetecken idag? Målet med detta projekt har varit att ta reda på och få en förståelse för hur en lovsång är skriven och producerad och utifrån de kunskaper och insikter jag fått under projektet skriva och producera en egen lovsång för att praktisera resultatet.

The boom microphone has been used to record dialogue on a film set for decades. As a boom operator it can be difficult in certain situations to acquire an ideal placement for the boom microphone. It depends on the frame and the lighting on the set. There are situations where the boom operator is forced to place the microphone underneath the actors instead of the standard overhead position. To investigate the difference between these techniques, and what audio quality attributes that affect the viewers’ choice of preference, a listening test has been constructed. The subjects were instructed to choose preferences in four trials of stimuli that had been recorded with both microphone techniques. To collect further data the subjects were also instructed to describe the differences they perceived between the stimuli. A statistically significant result was not found, except for one of the trials, the trained listeners preferred the underneath microphone technique for the second female stimuli. A difference between the techniques was difficult to determine from the answers given by the subjects. The conclusion was made that there is not a clear preference between the microphone techniques. Even though one of the trials was significant a clear difference could not be found in the analysis of the qualitative data.

How can one create an aura from a digital reproduction? According to researchers like Walter Benjamin (1936) this is not possible. However with todays technology and digitalmedia it is worth looking into how it would be possible.Museums are looking for ways to expand the experiences of their exhibitions with thehelp of digital media, but research into authenticity and aura in digital reproductions islimited. This research aims to answer if it is possible to create an aura from a digitalreproduction and in what way that would be done.

I detta arbete har forskaren undersökt möjligheterna att bevara en specifik vandringsled i Göteborgs omgivning och skriven på 1930-talet, genom att modernisera och digitalisera dess texthänvisningar och karta, för att se hur den nya texten tas emot av en moden publik. Vissa av de miljöer som beskrivits i originalet har de senaste 80 åren drastiskt förändrats. Denna undersökning är ett sorts adaptionsarbete menat att uppdatera promenaden. En kvalitativ trianguleringsstudie har utförts för att undersöka hur dagens vandrare upplever en uppdaterad version av en äldre vandring. Aspekter som undersökts är primärt deltagarnas upplevelse av kulturvandringen och om den kan ge en ny uppfattning om platserna och miljöerna genom såväl empirisk erfarenhet som att läsa den specifika texten. Resultatet visar att majoriteten av deltagarna lärt sig något nytt om platserna och att det finns ett intresse för denna typ av upplevelser. Den avslutande diskussionen tar upp hur adaptionen förde Hedlunds vandring in i 2010-talet samt föreslår ett framtida arbete där en hel smartphone applikation för fler adapterade vandringar skapas och testas.

The video game industry is experiencing tremendous growth and developing games that stand out against the competition requires ever increasing production budgets. Graphics have been a selling point for video games for a long time, resulting in huge technical advancements in visuals. Audio has received more attention during the recent years, both in terms of sound-design and technical developments. This study compared two alternatives for spatializing audio over headphones in a game setting, while also comparing them against a more traditional stereo output. A commercial game was used to provide the game setting and participants rated the three different outputs based on three attributes and described their experience using Microsoft Product Reaction Cards. No statistically significant differences were found between the three outputs in any of the six rated attributes when doing a paired t-test or a Wilcoxon Signed-Rank Test. Further analysis of frequency content, participants’ comments and Microsoft Product Reaction Cards were done to find out what sets the spatializing alternatives and stereo apart from each other.

This research covers collaborations in a studio recording environment and the interrelations between conflict and creativity. The aim was to find what the relationship between creativity and conflict is in a studio recording environment and what different ways there are of managing conflict and the purpose of this was to further the understanding of these concepts and their place, for engineers, producers and musicians to make better use of moments of conflict. A literary review was made to outline and present the key elements of collaborations in studio recording, previous research on creativity and definitions of conflict and creativity. Examining this literary review brought forward a few concepts that then came to be the base on which this study lies. An ethnographic study was conducted with the band Baron’s Court. The band was observed while recording an album and later interviewed to share their experience of the recording session and their thoughts about this topic. There were trends and patterns found in the footage from the observation and in the interviews that allowed for elaborations on how different creative approaches can impact the kind of conflict that might occur and the different ways of managing conflict. The trends and patterns were compared to the findings in the literary review.

Increased digitisation in higher education requires the usage of various information and communication technologies (ICTs). However, studies have shown that ICTs induce technostress. The purpose of this research is to explore how technology characteristics influence students’ technostress, and in turn their perceived academic performance. To examine this, a survey was sent out to student’s at MAU in Sweden and a bivariate analysis was conducted to analyse the data. The results showed some technology characteristics were associated with technostress, while some were not. The students’ technostress could, however, not be determined to have an association with their perceived academic performance. The study discusses possible contributing factors to the results.