Inledning:Lätt sedering hos invasivt ventilerade patienter är en ökande trend inom intensivvården. Minskade nivåer av sedering motverkar komplikationer som exempelvis delirium, samt ger patienten möjlighet att aktivt kunna delta i sin omvårdnad. Detta kräver att vårdpersonalen måste vara mer närvarande och aktiv hos patienterna. Syfte:Syftet var att beskriva patienternas upplevelse av att vara lätt sederad vid invasiv ventilation. Metod & Design:Datainsamling gjordes genom systematisk litteraturöversikt. Innehållet analyserades genom konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Innehållsanalysen resulterade i två huvudkategorier; Att vara i en dysfunktionell kropp, vilket belyser patienternas upplevelse av smärta, obehag, fysiska begränsningar och overkliga intryck. Att överleva som människa åskådliggör patienternas upplevelse av delaktighet samt strategier för att uppnå acceptans i situationen, och beskriver patienternas upplevelse av maktlöshet och beroendeställning till vårdpersonalen. Konklusion:Patienternas upplevelse av lätt sedering vid invasiv ventilation präglas av smärta och psykiska påfrestningar. Vårdpersonalen måste sträva efter en individuellt optimerad sederingsnivå för att minimera komplikationer och samtidigt skapa möjlighet till delaktighet och interaktion i omvårdnaden.

Trenderna inom sedering har på senaste tid gått från djup till lätt sedering. Tidigare forskning indikerar att detta är fysiologiskt gynnsamt för patienterna och att det upplevs som positivt av både patienter och närstående. Dock är det relativt outforskat hur detta nya arbetssätt upplevs av vårdarna kring patienten och hur det påverkar deras arbetssituation. Denna studie syftade till att undersöka vårdares upplevelser av att vårda patienter som är vakna med respirator på en intensivvårdsavdelning. En kvalitativ ansats valdes. Sjuksköterskor och undersköterskor på två olika intensivvårdsavdelningar intervjuades i fokusgrupper. Totalt deltog tolv informanter, där två fokusgruppsintervjuer genomfördes med sjuksköterskor och två fokusgruppsintervjuer med undersköterskor. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet, vilket resulterade i fem huvudkategorier och tolv subkategorier. Resultatet presenterades genom följande huvudkategorier: ökad stress hos vårdaren, ökade krav på vårdaren, en resurskrävande vårdform, patienten blir en person samt krav på teamsamverkan. I resultatet framkom att vård av patienter som är vakna med respirator bidrog till en möjlighet att bättre lära känna patienten och därmed få ett mer stimulerande arbete. Men det upplevdes också som utmanande och krävande av vårdarna, vilket ledde till känslor av otillräcklighet och stress. För att ta tillvara på de positiva effekterna av att ha patienten mer vaken krävs resurser och en multiprofessionell teamsamverkan.

Background Atelectasis is a commun respiratory complication related to general anesthesia and may contribute to pneumonia and acute respiratory failure. Atelectasis apear within 10 minutes after anesthetization and occur in 90% or more anesthezied patients regardless of age and gender. The aim of this study was to indentify if there are any evidence for which methods are ultimate or are most efficacious to reduce and prevent the formation of atelectasis.                                                                                                          Methods This study is a descriptive litterature study where 28 scientific studies have been indentified for review and analysis.                                                                                                               ResultsThe use of 100% oxygen during the induction of anesthesia favors the developement of atelectasis. This can be prevented by preoxygenation with oxygen content of 100% combined with a PEEP of 6-10 cmH2O. When free airway is secured, oxygenation with 100% was found to be unnecessary. In these cases the oxygen fraction could be reduced to 40%. Lungrecruitement manoeuvers have been described in different ways, however they have in common that the peak pressure should reach 40 cmH2O and this method has best efficacy when followed with a PEEP 5- 12 cmH2O. Low tidal volumes (VT 6 mL/kg) seem to be less perilous for patient with lung injuries. The use of a closed system during suction in the endotacheal tube cause less consequences in respiration and preoxygenation before suction should occur with low oxygen fraction (40-80%). However, if the patient is hypoxemic the use of 100% oxygen for preoxygenation is necessary. Prone position is a successful way to improve oxygenation in atelectatic lung areas.                                                     Conclusion The studies which have been analyzed report that nurse anesthesiologists and intensiv care nurses could prevent atelectasis by using different methods of ventilation during general anesthesia. Those nurses are responsible to have the knowledge that is needed to be able to discuss with the anesthisologist before the problems occur. / Bakgrund Atelektaser är en vanlig åkomma relaterad till generell anestesi och kan leda till lunginflammation och akuta respiratoriska komplikationer per och postoperativt. Atelektaser bildas inom 10 min efter en patients nedsövning och förekommer hos cirka 90 % av samtliga patienter oberoende av ålder och kön.                                                                         Syfte Att undersöka om det finns evidens för vilka ventilations metoder som fungerar bäst eller om någon metod är mer effektiv än de andra när det gäller att minska atelektaser och förebygga dess bildning.                                                                                           Metod studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie där 28 vetenskapliga artiklar identifierades för granskning och analys.                                                                Resultat Preoxygenering med 100% syrgas ökar uppkomst av atelektaser. Atelektasbildning kan förebyggas genom att preoxygenera med 100% samtidigt som man använder PEEP 6-10 cmH2O vid induktion av anestesi. När friluftväg är säkrad kan man minska syrgashalten ner till 40%. Lungrekryterings manöver med topptryck upp till 40cmH2O ger bäst effekt på atelektaser när den utförs med efterföljande på PEEP 5- 12 cmH2O. Användande av låga tidalvolymer (VT 6 mL/kg) är att föredra särskilt hos lungsjuka patienter. Vid sugning i endotrakeal-tub ska sugsystemet vara slutet och preoxygenering ska utföras med låga syrgas halter (40-80%) dock ej på hypoxiska patienter som kräver högre syrgas halter (100%). Bukläge är en framgångsrik metod för att förbättra ventilation i atelektatiska områden i lungorna.                                                                                                             Slutsats I de granskade studierna har det rapporterats att anestesi och intensivvårdssjuksköterskan har möjlighet att förebygga atelektaser genom att använda olika ventilationsmetoder. Det ligger i dennes ansvar att ha kunskap att kunna diskutera med ansvarig läkare innan problemet uppstår.

Bakgrund: Mekaniskt ventilerade patienters tid i ventilator ska vara så kort som möjligt då förlängd tid i ventilator medför risk för komplikationer. Urträning ur ventilator är därmed en viktig del inom intensivvård. Intensivvårdssjuksköterskan har stort ansvar i urträningsfasen och det är viktigt med kunskap om faktorer som kan underlätta urträningsfasen för mekaniskt ventilerade patienter.  Syfte: Att sammanställa evidens över faktorer som underlättar urträningsfasen för mekaniskt ventilerade patienter. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med systematisk ansats som baseras på sju kvalitativa vetenskapliga artiklar. Innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) utfördes. Resultat: Faktorer som underlättar urträningsfasen för patienter i ventilator beskrivs i kategorin ” Klinisk intuition och individanpassade strategier” med två underkategorierna ”Klinisk kompetens” och ”Ansvar för att urträningsstrategier följs och individuell anpassning av protokoll och planer”, samt den andra kategorin ”Närvaro och relationsskapande” med två underkategorier ”Att vara närvarande som sjuksköterska och skapa en relation med patienten” och ”Ömsesidigt kommunicerande”. Konklusion: Underlättande faktorer i urträningsfasen för mekaniskt ventilerade patienter var intensivvårdssjuksköterskors kliniska intuition och individanpassade strategier. Faktorer som närvarande och relationsskapande intensivvårdssjuksköterskor underlättade urträningsfasen. / Background: Patient’s time spent in the ventilator should be as short as possible to reduce the risk of complications. Weaning from mechanical ventilation is an important part of care in the intensive care unit. The intensive care nurse has great responsibility in weaning patients from mechanical ventilation and it is important to have knowledge of factors that can facilitate. Purpose: To compile evidence on factors that facilitate the weaning for mechanically ventilated patients. Method: A qualitative literature study with a systematic approach based on seven scientific articles. Content analysis according to Graneheim and Lundman (2004) was implemented. Findings: Factors that facilitate weaning for patients in mechanical ventilation is described in categori “Clinical intuition and individualized strategies” with two subcategories “Clinical competence” and “Responsible for following weaning strategies and individual adaption of protocols and plans”, and the second category “Presence and relationship building” with two subcategories “Being present as a nurse and creating a relationship with the patient”, “Mutually communicating”. Conclusion: Facilitating factors when weaning mechanically ventilated patients were the clinical intuition of intensive care nurses and individualized strategies. Factors such as the presence of an intensive care nurse who creates a relationship with the patient facilitated the weaning.

På en intensivvårdsenhet vårdas kritisk sjuka patienter i en högteknologisk miljö där de oftast vårdas under respiratorbehandling och kräver noggrann övervakning. Att vårdas i respirator är både fysiskt och psykiskt påfrestande och minskar patientens möjlighet att kommunicera med omvärlden vilket också ger emotionell påverkan. Intensivvårdssjuksköterskans ansvar är att skydda patienter från skada och lindra lidande, samt bygga en relation för att ge trygghet och uppmärksamma dessa patienters behov som kan vara svåra att tolka. Syftet med den systematiska litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av kommunikation under respiratorvård inom intensivvård. Metoden är baserad på en kvalitativ ansats där de inkluderade artiklarna baserades på en tematisk analysmetod. Det genomfördes en sammanställning av tio vetenskapliga studier inom valt forskningsämne. I resultatets sammanställning framkom tre huvudteman och sex subteman. Att vara utan röst med subteman Frustration och Röstlös med oförmågan att uttrycka sina behov, Kommunikation en utmaning för patienten med subteman kommunikationshinder och att sträva efter en fungerande kommunikationsmetod. Relationen mellan sjuksköterska, patient och anhöriga med subteman brister i bemötandet leder till misslyckad kommunikation och lyckad kommunikation skapar trygghet. Att inte kunna kommunicera verbalt eller andra kommunikationshinder gjorde det svårt att använda sig av kommunikationsmetoder vilket ledde till frustration. I studien framkom både positiv och negativa bemötanden i kommunikationen. En ökad förståelse av patienters upplevelse av kommunikation ger medvetenhet hos intensivvårdssjuksköterskan.

Sedering har negativa effekter för mekaniskt ventilerade patienter. För att minska och undvika komplikationer för patienterna vårdas fler patienter med lätt eller ingen sedering. Att vårda dessa patienter har visat sig vara mer utmanande och ställer andra krav på intensivvårdssjuksköterskorna än i situationer då patienten är djupt sederad. Syfte med denna magisteruppsatsen var att belysa intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda vakna och lättsederade patienter i mekaniskt ventilation. Litteraturstudien har en kvalitativ design med en induktiv ansats och de inkluderade artiklarna analyserades med en tematiskt analysmetod. En sammanställning av elva vetenskapliga studier genomfördes. I uppsatsens resultat framkom två huvudteman och sex underteman. Kommunikationens betydelse med underteman att kunna kommunicera, interaktion mellan intensivvårdssjuksköterska och patient samt intensivvårdssjuksköterskans frustration i vårdandet. Organisatoriska och strukturella dimensioners påverkan med underteman som teamarbete, kunskap och erfarenhetens betydelse samt tid och resursbrist. Att vårda vakna och lättsederade patienter i mekaniskt ventilation innebar många känslor och upplevelser för intensivvårdssjuksköterskorna. Kommunikationen var betydelsefullt dock fanns det hinder som kunde försvåra vårdandet. En ökad förståelse hos intensivvårdssjuksköterskan kunde öka deras medvetenhet kring att vårda de vakna och lättsederade patienterna i mekaniskt ventilation.

Patienter som behandlas på en intensivvård möts av en miljö med teknisk utrustning, där slangar och sladdar är kopplade till olika övervaknings monitorer. Patienter som inte förmår upprätthålla en adekvat syresättning i vävnaden förses med en endotrakealtub som ansluts till en mekanisk ventilator. För att acceptera endotrakealtuben och behandling får patienterna sedering och analgetika. På intensivvården är personaltätheten hög och patienten lämnas sällan på rummet ensam och sjuksköterskan har en central roll i behandlingen och omvårdnaden. Syftet: Syftet med denna studie är att beskriva intuberade patienters upplevelser av intensivvård. Metoden: Litteraturöversikt där 11 artiklar ingår och en kvalitativ innehållsanalys metod har använts. Resultat: Resultatet visar att patienterna upplever overkliga drömmar, mardrömmar och hallucinationer som obehagliga och skrämmande. De har svårt att urskilja vad som är verkligt och overkligt, flera olika faktorer påverkar upplevelserna av overklighet. Den teknologiska miljön runt patient, sjuksköterskans attityder och bemötande och omvårdnadssituationer triggar dessa overkliga upplevelser. Larm och oljud som stör, slangar och sladdar som gör det obekvämt och lampor som bländar. Patienterna beskriver sjuksköterskan ibland som bekväm, lat och kan förorsaka deras overkliga upplevelser. Att vara intuberad medför ett stort hinder för kommunikationen och närvaron av endotrakealtuben anser patienterna som den största anledningen till att kommunikationen upplevs både frustrerande och ångestfylld. Anhöriga har en stor och viktig betydelse under tiden på IVA. Anhöriga upplevs som verkligheten och kontakt med livet utanför IVA. Anhöriga får patienten att känna sig trygga och en anledning att kämpa vidare. Sjuksköterskan upplevs också av patienterna som den som ingjuter säkerhet, trygghet och ett ökat välbefinnande. Diskussion: En vårdrelation som bygger på ett ömsesidigt förhållande mellan sjuksköterska och patient minskar vårdlidandet och skapar en förutsättning för att patientens upplevelse av IVA förblir en verklighet under hela vårdtiden.Nyckelord: Overkliga upplevelser, / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

Indikationen till att vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är i praktiken att patienten bör övervakas på grund akut svikt i vitala organ, som t.ex. i cirkulation eller respiration mm. Att vara intuberad innebär att stämbanden är bortkopplade vilket i sin tur leder till svårigheter för patienten att kommunicera.Syftet med studien är att undersöka patientens upplevelse av att vårdas i ventilator på en intensivvårdsavdelning. Kvalitativ litteraturstudie på upp till 10 år gamla artiklar har analyserats enligt Graneheim och Lundmans metod. I resultatet har funnits att minnen från vårdtiden har emotionella inslag relaterat till endotrachealtuben, men också till en tidsperiod präglat av minnesluckor som blir till en upplevelse av brist på kontroll. När information ges innebär det att vederbörande får inblick om sin vård och sitt tillstånd, detta medför ökade kunskaper och en ökad befogenhet över sin situation. Drömmar och illusioner upplevdes av patienterna, det var svårt att skilja på vad som var dröm eller verklighet. Patienter upplevde rädsla då de inte visste vad som kommer att hända med dem samt vad som förväntas av dem som vårdtagare. Bristen på kommunikation gör att patienterna inte får den information som de är berättigade till och utsätts därför för onödigt lidande genom rädsla och oro. Sjuksköterskan har en uppgift att se till att patienten får den information de har rätt till. Dagböcker och fotografier hjälpte patienterna att lämna vårdtiden på IVA bakom sig. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

To build and conserve the moisture proof roof constructions is a central problem in the building industry. Outdoor ventilated roof constructions is considered to be a riskful construction that can be burdened with moist damages. It is problematic to build parallel roof with low energy consumption that are resistant to moist. New demands of energy efficient buildings has contributed to an increased amount of insulation in roof constructions. Well insulated roof constructions in combinations with moist and cold winters is the main cause to the current moisture problematic in Sweden. High relative humidity in air gap and high moisture in materials increases the risk for mold growth. The winter is a critical period of time due to outside air containing high amount of moisture that can be harmful for roof constructions that are ventilated by outside air. Organic materials like wood is sustained a risk for mold growth by a relative humidity of 75%. Duration and a favorable temperature are also required for mold growth to take place. Parallel roofing usually consists of wood materials that can be attacked by mold at favorable conditions. Tongue and groove and battens have a position close to the outer layers in a parallel roofing that contributes to them being exposed to mold growth that should be especially consider. There is a large need for technical solutions to be able to handle the current moist problems in Swedish constructions. Mechanical ventilation is one of the technical solutions that is controlled by sensors that regulates the ventilations in roof constructions air gap. The mechanical ventilation is controlled by sensors and fans. Sensors measure and compares the current temperature and vapour content of the outside air and the air in the air gap. At appropriate conditions the ventilation activates and at inappropriate conditions the ventilation is limited. This report is focused on comparing outdoor ventilated parallel roofing to mechanical ventilated parallel roofing. This report studies an existing building outside Norrtälje with parallel roofing. This system is equipped with sensors that logs the temperatures, relative humidity and moisture on the tongue and groove and battens in the air gaps in both the part of the roof that is mechanically ventilated and outdoor ventilated. The collected data have been analyzed in a risk analysis and a mold analysis. The risk analysis compares data from 2 or more measuring points to be able to analyze the difference in result. The mold analysis consists of a simulation in the program: WUFI Bio and delivers an index of calculated mold growth per year. This study indicates that roof constructions with outdoor ventilation runs a big risk of mold growth during the winter season. The mechanically ventilated roof construction shows a trend that reduces the risk of mold growth in all orientations and in the ridge. The measuring points with southern orientations shows a trend that, of a mechanically ventilated roof, will reduces mold growth in a higher degree compared to the other orientations. Even though the reduced effect of mold growth in mechanically ventilated roof constructions the results indicates a result where mold growths on tongue and groove and battens. Although the risk is not as extensive as in naturally ventilated roofs. / Att bygga och bibehålla fuktsäkra takkonstruktioner är ett centralt problem inom byggbranschen. Utomhusventilerade takkonstruktioner anses vara en riskkonstruktion som kan drabbas av fuktskador. Det är problematiskt att bygga parallelltak med låg energiförbrukning som är beständigt mot fukt. Nya krav på energieffektiviseringar har bidragit till ökade mängder isolering i takkonstruktioner. Välisolerade takkonstruktioner i kombination med fuktiga och kalla vintrar är den huvudsakliga orsaken till den rådande fuktproblematiken som finns i Sverige.  Hög relativ fuktighet i luftspalten och hög fuktkvot i materialet ökar risken för mikrobiell påväxt. Vinterhalvåret är en kritisk period eftersom utomhusluften innehåller hög mängd fukt som kan vara skadlig för takkonstruktioner som utomhusventileras. Organiska material som trävirke löper risk för mikrobiell påväxt vid en relativ fuktighet på 75 %. Det krävs även varaktighet och en gynnsam temperatur för att mikrobiell påväxt ska kunna uppstå. Parallelltak består vanligtvis av trämaterial som kan angripas av mögel vid gynnsamma förutsättningar. Råspont och läkt har en position långt ut i parallelltaket som bidrar till att de löper stor risk för mögelpåväxt och bör särskilt beaktas. Det finns stort behov av tekniska lösningar för att kunna lösa den rådande fuktproblematiken i svenska bostäder. Mekanisk ventilation är en teknisk lösning som styr och reglerar ventilationen i takkonstruktionens luftspalt. Den mekaniska ventilationen styrs av sensorer och fläktar. Sensorerna jämför temperatur och ånghalt i utomhusklimatet med klimatet i luftspalten. Vid goda klimatförhållanden tillåts ventilation i luftspalten och vid sämre förhållanden begränsas ventilationen. Syftet med den mekaniska ventilationen är att parallelltaket endast ventileras när det leder till uttorkning. Rapporten har fokus på att jämföra utomhusventilerat parallelltak (naturlig ventilation) med mekanisk ventilation. Rapporten studerar en befintlig byggnad med parallelltak belägen utanför Norrtälje. Parallelltaket är utrustat med loggrar som mäter relativ fuktighet, temperatur och fuktkvot i råspont eller läkt i luftspalter med naturlig och mekanisk ventilation. Mätdata har analyserats i en riskanalys och en mögelanalys. Riskanalysen jämför mätdata från två eller flera mätpunkter för att kunna analysera skillnader i resultatet. Mögelanalysen består av simuleringar i programmet WUFI Bio och anger ett fiktivt mögelindex för beräknad påväxt i millimeter per år. Studien indikerar att luftspalter med naturlig ventilation löper stor risk för mögelpåväxt under vinterhalvåret. Den mekaniska ventilationen uppvisar en trend som reducerar risken för mögelpåväxt i samtliga väderstreck, inklusive taknock. Mätpunkter med mekaniska ventilation orienterad mot söder och väster uppvisar en trend som procentuellt reducerar mögelpåväxten i högre grad jämfört med resterande väderstreck. Trots den reducerande effekten med mekanisk ventilation indikerar resultatet att det finns risk för mögelpåväxt även på råspont och läkt i luftspalter med mekanisk ventilation. Däremot är risken inte lika omfattande.

Bakgrund Målet med intensivvård är att uppnå det bästa medicinska samt omvårdnadsmässiga resultatetutan komplikationer. Det har tidigare varit standard att djupt sedera patienter som erhållermekanisk ventilation. Intensivvårdspatienter kan idag vårdas på en intensivvårdsavdelningmed lättare sedering än tidigare vilket bidrar till kortare vårdtid på intensivvårdsavdelning samt minskad respiratortid för patienter. En lätt sedering underlättar för patienter och sjuksköterskan att kommunicera samt bygga en relation till varandra vilket bidrar till enbättre vård för patienter. Syfte Att undersöka patienters upplevelse av att vara intuberade samt lätt sederade på en intensivvårdsavdelning utifrån perspektivet vårdlidande. Metod En litteraturöversikt med systematisk ansats användes för att söka, kritiskt granska samtsammanställa data från tidigare genomförda studier. Totalt inkluderades 19 vetenskapligaartiklar som kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Analysen gjordes utifrån Katie Erikssons teori om vårdlidande. Resultat Resultatet redogjordes utifrån fyra förutbestämda kategorier; Kränkning av patientersvärdighet, fördömelse och straff, makt och utebliven vård samt en femte kategori; Lindratvårdlidande. 10 subkategorier framkom ur resultatet som svarade på syftet. Slutsats Vårt resultat visar att vårdlidande är konstant närvarande. Brister i kommunikation, delaktighet och känslan av maktlöshet fortsätter att skapa vårdlidande för patienter. Närvaro av familj och att bli sedd som en individ framkom vara viktigt för patienter för att minska vårdlidandet. Ökad kunskap och förståelse kring ämnet gör att behov kan förutses och tillgodoses, vilket resulterar i minskat vårdlidande och ökad komfort för patienter. Intensivvårdssjuksköterskan kan genom att vara lyhörd för patienters individuella behov tillsammans med standardiserade omvårdnadsrutiner minska vårdlidandet. / Background The goal with intensive care is to achieve the best medical and nursing care result without complications. It has previously been standard to deeply sedate mechanically ventilated patients. Intensive care patients can today receive care with lighter sedation than ever before which results in shorter time spent on a ventilator and at the intensive care unit. A lighter sedation helps patient and nurse to communicate and build a relationship with each other which leads to a better care for the patient. Aim To explore the patient experience of being intubated and lightly sedated in an intensive care unit from the perspective of suffering from care. Method A literary review with a systematic approach was used to search, critically analyse and comprise data from previous studies. In total 19 articles were included, and quality checked with SBU template for qualitative research. The analysis was based on Katie Ericsson’s theory of suffering from care. Result The findings emerged from four previously decided categories: Violation of patient's dignity, condemnation and punishment, control, lack of care and a fifth category that emergedduring the process, relived suffering. 10 subcategories were created from the result and answer the aim of the literary review. Conclusion The result show that suffering from care is constantly present. Lack of communication, participation and the feeling of being powerless continues to create suffering from care for patients. Having family present and being seen as an individual were helpful in easing the suffering of care. Greater knowledge and understanding about the subject makes it possible to foresee and fore fill needs, which would result in less suffering of care and a higher level of comfort for the patients. The intensive care nurse can trough being responsive for the patients individual needs, together with standardised care actions decrease the suffering of care.