<p>Vid Uddeholm Tooling AB, som är beläget i Hagfors, pågår flera strategiska processer som stöd i utvecklingsarbetet mot en modern verksamhetsstyrning. Den här uppsatsen har genomförts mot bakgrund av uppgifter i en tidigare studie vid Uddeholm Tooling AB, vilken visade att många samtidigt pågående processer kan försvåra lärandet och förståelsen för dessa i organisationen. Den framhöll även mellanchefernas betydelse vid förändringsarbete.</p><p> </p><p>På plats i Hagfors genomförde vi en kvalitativ undersökning under två dagar. Tio chefer intervjuades två och två, där syftet var att undersöka vilken uppfattning cheferna har om sambandet mellan de strategiska processerna. Vi ville även upptäcka faktorer som påverkar chefernas möjlighet att bidra till medarbetarnas förståelse.</p><p> </p><p>De strategiska processerna på Uddeholm Tooling AB är utvecklingsdagar, affärsplan, balanserat styrkort, UPS samt medarbetarundersökning. Det framkom att cheferna anser att alla processer är hjälpmedel att nå företagets övergripande mål. De flesta cheferna lägger stor vikt vid det tekniska arbetet i processerna, exempelvis i balanserat styrkort, men de har också kunskap om att medarbetarnas förståelse och engagemang är viktigt i arbetet att nå målen. Genom utvecklingsarbetet pågår ett lärande inom företaget. Ett långsiktigt arbete innebär därför bättre förutsättning att cheferna på sikt lyckas omsätta sina kunskaper i det dagliga arbetet och skapa en förståelse hos medarbetarna.</p><p> </p><p>Vi har noterat olika faktorer som påverkar chefernas möjlighet att bidra till medarbetarnas förståelse. Mötesplatser är viktiga för att kommunikationen, dialogen och informationen ska fungera. Arbetet skall ske långsiktigt och tid måste finnas så att det inte prioriteras bort. Det behövs ett engagemang hos ledning och chefer, liksom att möjlighet till återkoppling och stöd finns. För att kunna bidra till de anställdas förståelse är det helt avgörande att cheferna själva kommer till insikt om sin egen förståelse.</p><p> </p>

Vid Uddeholm Tooling AB, som är beläget i Hagfors, pågår flera strategiska processer som stöd i utvecklingsarbetet mot en modern verksamhetsstyrning. Den här uppsatsen har genomförts mot bakgrund av uppgifter i en tidigare studie vid Uddeholm Tooling AB, vilken visade att många samtidigt pågående processer kan försvåra lärandet och förståelsen för dessa i organisationen. Den framhöll även mellanchefernas betydelse vid förändringsarbete.   På plats i Hagfors genomförde vi en kvalitativ undersökning under två dagar. Tio chefer intervjuades två och två, där syftet var att undersöka vilken uppfattning cheferna har om sambandet mellan de strategiska processerna. Vi ville även upptäcka faktorer som påverkar chefernas möjlighet att bidra till medarbetarnas förståelse.   De strategiska processerna på Uddeholm Tooling AB är utvecklingsdagar, affärsplan, balanserat styrkort, UPS samt medarbetarundersökning. Det framkom att cheferna anser att alla processer är hjälpmedel att nå företagets övergripande mål. De flesta cheferna lägger stor vikt vid det tekniska arbetet i processerna, exempelvis i balanserat styrkort, men de har också kunskap om att medarbetarnas förståelse och engagemang är viktigt i arbetet att nå målen. Genom utvecklingsarbetet pågår ett lärande inom företaget. Ett långsiktigt arbete innebär därför bättre förutsättning att cheferna på sikt lyckas omsätta sina kunskaper i det dagliga arbetet och skapa en förståelse hos medarbetarna.   Vi har noterat olika faktorer som påverkar chefernas möjlighet att bidra till medarbetarnas förståelse. Mötesplatser är viktiga för att kommunikationen, dialogen och informationen ska fungera. Arbetet skall ske långsiktigt och tid måste finnas så att det inte prioriteras bort. Det behövs ett engagemang hos ledning och chefer, liksom att möjlighet till återkoppling och stöd finns. För att kunna bidra till de anställdas förståelse är det helt avgörande att cheferna själva kommer till insikt om sin egen förståelse.

Denna explorativa studie utgår från ett intresse för samspelet mellan den kliniska vardagen och det omgivande samhället. Sju mellanchefer på vårdcentraler och vuxenpsykiatriska öppenvårds-mottagningar har intervjuats i syfte att undersöka deras föreställningar och attityder runt psykoterapi som behandlingsform, exempelvis deras tankar om psykoterapins verkan och tillgänglighet liksom deras medvetenhet om och attityder till en ökande betoningen på evidensbaserad vård. Frågeställningar: 1. Hur beskriver cheferna psykoterapi som behandlingsform och vilka attityder har de till psykoterapi.2. Hur upplever cheferna psykoterapins villkor, exempelvis beträffande gränsdragningar och evidensbaserad vård, och vilka attityder har man. Via semistrukturerade intervjuer har en kartläggning av utfallsrummet gjort genom att svaren har kategoriserats i de områden som framträtt under intervjuerna. Cheferna hade en positiv syn på psykoterapi och ansåg att psykoterapi behövs som behandlingsform. Deras kunskap om psykoterapi och dess villkor skilde sig åt. En misstro mellan beslutsfattare och kliniker beskrevs, liksom en önskan om en mångfald av behandlingsmetoder. Slutsatser var bl.a. att former för att integrera olika typer av kunskap för att öka tilltron mellan sjukvårdens aktörer behövs. / This exploratory study is based on an interest in the interaction between clinical routine and the surrounding community. Seven middle managers in health care centers and psychiatric clinics were interviewed to examine their beliefs and attitudes about psychotherapy as a treatment, such as their thoughts on psychotherapy effectiveness and availability as well as their awareness of and attitudes to a growing emphasis on evidence-based care. Questions: 1. How do you describe the heads psychotherapy as a treatment and what attitudes they have to psykoterapi.2. How managers experience psychotherapy conditions, for example on the boundary issues and evidence-based care, and what attitudes they have. Through semistructured interviews, a survey of the sample space made by the responses was categorized into the areas that emerged during the interviews. The managers had a positive view of psychotherapy and found that psychotherapy is needed as a form of treatment. Their knowledge regarding psychotherapy and its terms varied. Mistrust between policy makers and clinicians were described, as well as the desire for a variety of treatment methods. Conclusions included the need to find ways to integrate different types of knowledge, to build trust between healthcare stakeholders.

There is an ongoing reorganization within media industries today as they adapt to new and changing demands - the environment is changing fast and the organizations with it. The development of new technology is contributing to new forms of media distribution in the present media industry. The structure of media organizations is getting flatter and the co-workers are getting a new and bigger role. All this is bringing new challenges for the leaders of the organization. Caught in the middle of these new structures is the middle manager who now is facing different demands from all sides. This thesis investigates how the middle manager in media organizations is handling these new and changing demands. Questions have been raised on how the role of middle manager will develop when the co-worker is getting a bigger role and the structures are getting flatter and this thesis investigates the future roll of middle managers. The method that has been used is qualitative interviews with middle managers at different positions and in different organizations. The focus of the interviews has been on the changing surrounding environments for the organizations, the new technology, the new role of co-workers, and their experiences of middle management in media organizations. My conclusions are that the middle manager will be continuously required in the future. They face many new demands, but these can be handled by good communication but also thru experience as well as adaptableness and distinctness. When co-workers are assigned a new role, where they will be either multi-journalists or specialists, it is of most importance for the middle manager to recruit the right people to the organization. It is also of importance that the middle manager adapts the management to the specific requirements of the individual co-worker, and hence that the co-worker is allowed to be more involved in the leadership process. Furthermore I think that the middle management in media organizations will develop into a different and new role in the future, and as such be more operative. The middle manager will operate more like a team-leader or a coach and this can only happen if the administrative work assigned elsewhere.

Det är betydelsefullt för chefer att samverka med deras medarbetare och stödresurser för deras hållbarhet och funktion som chef. Stödet har en stor relevans för ett bra chefskap. Just målgruppen mellanchefer besitter en komplex position då de är under ett högt tryck av krav, både från de undre och de övre nivåerna. Studiens syfte var att undersöka mellanchefers upplevda behov av stöd i deras funktion som mellanchef, samt om det är möjligt att urskilja likheter i deras uppfattningar av stöd på deras respektive arbetsplats. Studien tillämpade en kvalitativ metod där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet påvisade att mellanchefer, oberoende av vilken verksamhet de arbetar inom har ett behov av stöd. De stöd som visade sig vara det mest betydelsefulla var deras egen chef, en samverkan med andra människor inom verksamheten samt ett bra arbetsklimat. Utifrån resultatet kunde likheter urskiljas. Slutsatsen är att mellanchefer är i behov av stödresurser. / It is important for managers to interact with their employees and support resources for their durability and function as manager. The support has a great relevance for good leadership. Middle managers possess a complex position through high pressure of requirements, both from the lower and the upper levels. The study's purpose was to examine the middle managers' perceived needs for support in their function as a middle manager, and see if it is possible to discern similarities in their perceptions of support, independent of their respective occupation. The study applied a qualitative method where the data was collected through semi-structured interviews. The result showed that middle managers, regardless of their occupation, have a need for support. The most significant support was their own boss, collaboration with other people within the occupation and a good working atmosphere. Based on the results could similarities be discerned. The conclusion was that the middle managers are in need of support resources.

Arbetet är en stor del av de flesta människors liv och för att en arbetande människa ska må bra bör det finnas en god balans mellan arbetet och det övriga livet. Där det råder obalans upplever människor att deras livspussel blir allt svårare att lägga. Det här gäller även för mellanchefer som dessutom har en position där kraven inte bara kommer uppifrån utan även från medarbetarna underifrån. Vi har i den här studien valt att fokusera på hur mellanchefer, som vi till en början hade förutfattade meningar om att de var extra utsatta av stress och press på grund av arbetets karaktär. Vårt syfte har alltså varit att studera hur upplevelsen av work-life balance ser ut för mellanchefer. Vi har valt att fokusera på fyra stycken frågeställningar; “Vilka centrala upplevelser av work-life balance kan urskiljas bland mellanchefer?”, “På vilket sätt påverkar sfärerna arbete och övrigt liv varandra?”, “Finns det skillnader mellan olika branscher och i så fall hur ser de ut?” samt “Finns det skillnader mellan manliga och kvinnliga mellanchefer och i så fall hur ser de ut?”.     I denna studiens teoretiska referensram inriktar vi oss på relationen mellan arbete och övrigt liv, tillgänglighet och balans mellan arbetet och familjen, digitaliseringens påverkan, flexibilitet i arbetet samt faktorer i arbetet som påverkar relationen mellan arbete och övrigt liv. Vi har utgått från dessa områden för att skapa en intervjuguide som gav grunden till analysen. De nio mellanchefer som deltog i studien gav blandade synsätt på sina livssituationer. Samtliga respondenter valdes utifrån uppsatta kriterier där vi ville att de skulle ha chefer över sig och anställda under sig.   Studiens resultat visade att vilken bransch, vilket kön man tillhör samt vilken livssituation en mellanchef befinner sig i påverkade upplevelsen av work-life balance. Det visade sig att flexibilitet mellan arbetet och det övriga livet, genom exempelvis teknik såsom smartphones och bärbara datorer påverkar deras balans. Det här ledde till stress hos vissa av våra respondenter och det framkom att för att minska denna så var en uppdelning av arbetet och det övriga livet nödvändigt. Graden av krav och kontroll påverkar även det en mellanchefs upplevelse av sitt psykiska välmående. Det visade sig att fälten i Karaseks och Theorells krav- och kontrollmodell tycks stämma överens med intervjupersonernas upplevelse av sitt arbete då de, trots press och stress från både högre chefer och underordnade, faktiskt trivs med det de arbetar med. Det här är på grund av den grad av kontroll de anser sig ha. Det framkom även i studien att det finns skillnader mellan kvinnliga och manliga mellanchefer när det kommer till acceptans av arbetstiden i familjen. De kvinnliga mellancheferna i vår studie hade fler diskussioner eller dyster om hur mycket de arbetade än vad de manliga cheferna hade.   Nyckelord: Work-life balance, mellanchefer, tillgänglighet, flexibilitet, digitalisering, familj

Kompetensutveckling har blivit ett viktigt verktyg för dagens organisationer, både för verksamhetens framgång och för medarbetarens prestation. Rollen som mellanchef har fått en större betydelse och har blivit allt mer komplex och central i en organisation. Syftet med studien är att undersöka inom vilka områden mellanchefer uppfattar att de har behov av kompetensutveckling, för att sedan jämföra om det finns olika behov inom offentlig och privat sektor. Det empiriska materialet samlades in via intervjuer med jämn fördelning av respondenter från vardera sektor. En tematisk analysmetod med inspiration från hermeneutiken har använts vid analysering av materialet. Som teoretisk referensram har Jarvis teori om erfarenhetsbaserat lärande använts för att analysera resultatet. Resultatet visade att det fanns ett stort behov för mellanchefer att utvecklas inom ledarskap och att de samtidigt bör utveckla och praktisera det individuella ledarskapet. Det kunde inte påvisas några större skillnader utan desto fler likheter av kompetensutvecklingsbehov mellan offentlig och privat sektor. Studien visar att verksamheter, både inom offentlig och privat sektor, är i behov av ledarskapsutbildningar.

Framväxten av elektroniska kommunikativa möjligheter har skapat en djungel av kommunikationskanaler. Att välja den mest lämpade kanalen är viktigt för att informationsspridningen inom organisationer ska lyckas. Studiens problemområde behandlar hur mellanchefer ska lyckas navigera bland denna mångfald. Studiens syfte och frågeställningar innefattar hur mellanchefer resonerar kring mångfalden av kommunikationskanaler, hur de orienterar sig och väljer att använda dem. För att besvara syfte och frågeställningar har fem avdelningschefer på ett landsting intervjuats. Deras svar har analyserat med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visade att avdelningschefer anpassar sitt val av kommunikationskanal efter budskap och mottagare. De faktorer som främst avgör avdelningschefens val är tid och informationens känslighet. Studien visar att det krävs struktur och kunskap för att avdelningscheferna ska kunna navigera sig bland kommuniationkanaler och använda dem på ett lämpligt sätt. Även kulturella skillnader påverkar avdelningschefens val.

The profit a company makes is dependant of its employees which means that their competence is important for the company to perform well. The middle manager has a central position in the organization and is expected to take on different roles. This probably puts a lot of demands on the middle managers and their competence. We want to contribute with a comprehension of how learning, competence and needs for competence can look at a middle management level. Furthermore we also want to find out what kind of strategy for competence development the middle managers want the company to use so their competence development can be facilitated. We used a qualitative method and got our result from nine different interviews. All the interviews were made at middle management level. Our study has showed that the organizational culture is offering the middle managers great opportunities for informal learning. The company also offers possibilities for formal learning, but a lack of clear strategy when it comes to this seems to be in the way of the competence development for the middle managers. These wishes for strategies could be obliged with, for example mentorship or creating a manual for the managers. The competencies that are demanded by the middle managers’ positions are for example social competence, competence in communication, leadership competence and the ability to build networks. We have found that there is a need for further competence development within these aspects of competencies. / Ett företags goda resultat är avhängt dess anställda och deras kompetens är en viktig del för att företaget skall kunna prestera väl. Mellanchefen utgör en central roll i organisationen och förväntas i sin tjänst att fylla flera olika roller. Detta torde ställa stora krav på mellanchefer och deras kompetens. Syftet med vår studie är därför att undersöka hur mellanchefer ser på sin kompetens. Vi vill bidra med en förståelse för hur lärande, kompetens och kompetensbehov kan se ut på mellanchefsnivå. Dessutom vill vi med denna uppsats ta reda på vad respondenterna anser att företaget skall ha för strategi för att främja deras kompetensutveckling. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och har fått fram vårt resultat med hjälp av nio intervjuer. Alla intervjuer har genomförts på mellanchefsnivå. Vi har genom vår studie kommit fram till att organisationskulturen som mellancheferna befinner sig i erbjuder dem stora möjligheter till informellt lärande. Företaget erbjuder också ett formellt lärande, men avsaknaden av tydlig strategi när det kommer till denna anser vi försvåra kompetensutvecklingen för mellancheferna. Önskemål om strategier för kompetensutveckling skulle kunna tillgodoses genom exempelvis mentorskap eller en chefshandbok. Den kompetens som krävs av mellancheferna är exempelvis social kompetens, retorisk kompetens, ledarskapskompetens och förmågan att bygga nätverk. Inom dessa områden har det visat sig att det finns ett behov av fortsatt utveckling.

No description available.