Bakgrund: Den goda relationen uppges präglas av ömsesidighet och acceptans för den andre. För att relationen ska fungera på ett bra sätt krävs kommunikation och interaktion mellan vårdare och patient. Denna studie fokuserar på den goda relationen inom psykiatrisk vårdkontext, vilket innebär vård av personer med psykisk ohälsa. Syfte: Att belysa vad sjuksköterskor anser är betydelsefullt för skapandet av en god relation med patienter inom psykiatrisk vård. Metod: En litteraturöversikt har gjorts, baserad på tio vetenskapliga artiklar som har analyserats och kvalitetsgranskats. Underlaget för denna studie är hämtat från fyra olika databaser. Resultat: Studien resulterade i fyra teman; att förmedla trygghet och säkerhet, att skapa tillit, att visa respekt och att vara tillgänglig och engagerad. Att förmedla trygghet innebar att ge patienten information kring dennes vård, att vården var individanpassad samt genuinitet och kontinuitet. Att skapa tillit innebar bland annat att patienten kunde känna ett förtroende för sjuksköterskan och berätta om sina tankar och känslor samt att sjuksköterskan lyssnade och relaterade till det patienten berättade. Att visa respekt innebar att ha tålamod och behövde vara ömsesidigt för att samarbetet mellan sjuksköterska och patient skulle fungera. Att vara tillgänglig och engagerad betydde att sjuksköterskan skulle vara nåbar, ge patienten utrymme att berätta, stödja och ge återkoppling. Diskussion: Studiens resultat diskuteras gentemot Peplaus teori om vårdandet, artiklar som belyser patienters perspektiv på en god relation, annan litteratur samt barriärer för skapandet av en god relation. / Background: The good relationship is stated to be characterized by reciprocity and acceptance of the other. To make the relationship work in a good way, communication and interaction between the care provider and the patient is needed. This study is focused on the good relationship in psychiatric nursing context, which means care of persons with mental health problems. Aim: To illustrate what nurses believe is important in creating a good relationship with patients in psychiatric care. Method: A literature study has been made, based on ten scientific articles which has been analyzed and quality checked. The material of this study, is collected from four different databases. Results: The study led to four themes; to mediate security, to create trust, to show respect and to be available and committed. To mediate security meant to give information to the patient concerning his care, that the care was individualized, genuine and had continuity. To create trust meant that the patient could trust the nurse and talk about their feelings and thoughts, and also that the nurse listened and related to what the patient expressed. To show respect meant to have patience, and needed to be mutual, for the cooperation to work between nurse and patient. To be available and committed meant that the nurse needed to be reachable, give the patient space to talk, support and give feedback.    Discussion: The result of the study is discussed against Peplaus theory of nursing, articles illuminating patients view of the good relationship, the background and also barriers in creating a good relationship.

Il y a peu de recherche sur la comorbidité concomitante entre les problèmes de santé mentale et la dépression, tels que perçus par les adolescents de 12-15 ans. L’objectif de cette étude est d’effectuer des analyses secondaires pour vérifier l’association entre quatre problèmes de santé mentale (phobies spécifiques (PS), anxiété généralisée (AG), opposition avec provocation (OP), problème des conduites (PC)) et la dépression ainsi que les interactions de ces associations avec l’âge (12-13 ans; 14-15 ans) et le sexe. Ces problèmes ont été évalués par le Dominique Interactif pour Adolescents (DIA), un questionnaire informatisé et auto-administré. L’analyse de la régression logistique a été réalisée séparément dans un échantillon clinique (n=141) et dans un échantillon scolaire (n=464) composés d’adolescents francophones. Les résultats indiquent un effet d’interaction significatif dans l’échantillon clinique suggérant que les filles ont trois fois plus de chance d’avoir une comorbidité entre les PS et la dépression comparativement aux garçons. Les modèles multivariés révèlent que pour les autres associations, la comorbidité ne varie pas significativement selon l’âge et le sexe. Cependant, dans les deux échantillons, une forte association entre AG, OP, ou PC et la dépression a été observé indépendamment de l’âge et du sexe, ce qui suggère l’importance de la comorbidité globale entre ces problèmes. L’utilisation du DIA pour évaluer la perception des adolescents concernant leurs problèmes de santé mentale représente une contribution originale de cette étude. Les résultats obtenus suggèrent que l’évaluation clinique de la comorbidité devrait inclure l’information provenant de l’adolescent. / There is a lack of research on concurrent comorbidity between mental health problems and depression in youth aged 12-15 years based on adolescent-reports. The objective of this study is to assess the presence of this type of comorbidity and its variation across age and sex subgroups. Secondary analyses were conducted to examine the associations between four mental health problems (specific phobia (SPh), generalized anxiety (GAD), oppositional (ODD) and conduct disorders (CD) and depression, as well as interaction effects with age-groups (12-13 years; 14-15 years) and sex. Mental health problems were measured by the Dominic Interactive for Adolescents (DIA), a highly structured computerized self-report measure. Multivariate logistic regression models were built separately in clinical (n=141) and school (n=464) samples of French-speaking adolescents. There was a significant interaction effect in the clinical sample suggesting that girls were 3 times more likely to present comorbidity between SPh and depression compared to boys. Multivariate models revealed that for other patterns of comorbidity, there was no significant variation of comorbidity across age or sex subgroups. In both samples, global comorbidity was found for GAD, CD, or ODD and depression. Findings highlighted an important comorbidity between anxiety or disruptive problems and depression regardless of age and sex. Measuring the perception of these problems by adolescents aged 12-15 years using the DIA represents an original contribution. It suggests that clinical evaluation of comorbidity should take into account adolescent-reports.

<p>Bakgrund: Psykisk ohälsa hos barn är ett växande folkhälsoproblem. Att upptäcka och sätta in insatser för att förebygga psykisk ohälsa hos barn är ett av barnhälsovårdens mål. Föräldrastödsmetoder för att förebygga psykisk ohälsa är en insats på folkhälsoområdet som lämpar sig väl för ett evidensbaserat förhållningssätt. Familjen är en av de viktigaste faktorerna för att förebygga utvecklingen av psykisk ohälsa hos barn. Syfte: Syftet var att belysa effekten avmanualbaserade föräldrastödsmetoder för prevention av psykisk ohälsa hos barn.Metod: Strukturerad litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Studien inkluderar artiklar där föräldrastödsintervention med metoderna Active parenting, COPE, Komet och Marte Meo utvärderas. Resultat: I resultatet framkom följande effekter: a/ Förbättring för föräldrarna gällande förstärkning av föräldrarollen, psykisk hälsa och ökad tilltro till den egna förmågan i rollen som förälder, selfefficacy. b/ Barnens beteendeproblem förbättrades signifikant. c/ Påverkan på interaktionen mellan förälder och barn visade sig i form av en förbättrad relation.Slutsats: Resultatet från studien kan ligga till grund för att utveckladistriktssköterskans familjefokuserade arbete för prevention av psykisk ohälsa hos barn. Föräldrastödsmetoderna Active Parenting, COPE, Komet och Marte Meo resulterade i goda effekter för förstärkning av föräldrarollen, förbättring av föräldrars psykiska hälsa, förbättring av barns beteende samt förbättrad relation mellan förälder och barn.</p> / <p>Background: Mental health problems in childhood are an increasing problem for public health. A purpose for primary care in Sweden is to screen and prevent mental health problems for children. Parent training to prevent mental health problems is an intervention convenient for an evidence based attitude. The family is one of the most important factors to prevent mental health problems in childhood. Aim: The aim of the study was to illustrate parent training based on manuals as prevention for mental health problems in childhood. Method: A structured literature study based on fifteen scientific articles was performed. The study included articles with evaluation of parent training intervention (Active Parenting, COPE, Komet and Marte Meo). Result: The result showed following categories a/ The parents improved considering the parent-role, the mental health and the self-efficacy. b/ The children significant improved considering behaviour problems. c/ The interaction between parent and child was improved.Conclusion: The results of the study could underlie the work for nurses in primary care to develop family-focused intervention to prevent mental health problems in childhood. Parent training resulted in good effects considering the parent-role and the mental health of the parents.The children improved considering behaviour problems and the relationship between parent and child was also improved.</p>

Bakgrund: Psykisk ohälsa hos barn är ett växande folkhälsoproblem. Att upptäcka och sätta in insatser för att förebygga psykisk ohälsa hos barn är ett av barnhälsovårdens mål. Föräldrastödsmetoder för att förebygga psykisk ohälsa är en insats på folkhälsoområdet som lämpar sig väl för ett evidensbaserat förhållningssätt. Familjen är en av de viktigaste faktorerna för att förebygga utvecklingen av psykisk ohälsa hos barn. Syfte: Syftet var att belysa effekten avmanualbaserade föräldrastödsmetoder för prevention av psykisk ohälsa hos barn.Metod: Strukturerad litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Studien inkluderar artiklar där föräldrastödsintervention med metoderna Active parenting, COPE, Komet och Marte Meo utvärderas. Resultat: I resultatet framkom följande effekter: a/ Förbättring för föräldrarna gällande förstärkning av föräldrarollen, psykisk hälsa och ökad tilltro till den egna förmågan i rollen som förälder, selfefficacy. b/ Barnens beteendeproblem förbättrades signifikant. c/ Påverkan på interaktionen mellan förälder och barn visade sig i form av en förbättrad relation.Slutsats: Resultatet från studien kan ligga till grund för att utveckladistriktssköterskans familjefokuserade arbete för prevention av psykisk ohälsa hos barn. Föräldrastödsmetoderna Active Parenting, COPE, Komet och Marte Meo resulterade i goda effekter för förstärkning av föräldrarollen, förbättring av föräldrars psykiska hälsa, förbättring av barns beteende samt förbättrad relation mellan förälder och barn. / Background: Mental health problems in childhood are an increasing problem for public health. A purpose for primary care in Sweden is to screen and prevent mental health problems for children. Parent training to prevent mental health problems is an intervention convenient for an evidence based attitude. The family is one of the most important factors to prevent mental health problems in childhood. Aim: The aim of the study was to illustrate parent training based on manuals as prevention for mental health problems in childhood. Method: A structured literature study based on fifteen scientific articles was performed. The study included articles with evaluation of parent training intervention (Active Parenting, COPE, Komet and Marte Meo). Result: The result showed following categories a/ The parents improved considering the parent-role, the mental health and the self-efficacy. b/ The children significant improved considering behaviour problems. c/ The interaction between parent and child was improved.Conclusion: The results of the study could underlie the work for nurses in primary care to develop family-focused intervention to prevent mental health problems in childhood. Parent training resulted in good effects considering the parent-role and the mental health of the parents.The children improved considering behaviour problems and the relationship between parent and child was also improved.

Risk factors for psychological insult following deployment to Operation Enduring Freedom or Operation Iraqi Freedom among veterans: A systematic review: The systematic review aimed to establish more clearly the risk factors for mental health problems in the veteran population. Five databases were searched. Included studies (n = 10) required that veterans served in Operation Enduring Freedom (OEF) and/or Operation Iraqi Freedom (OIF) and included risk factors of mental health problems among the veteran population. Data from included studies were extracted and critically appraised based on critical appraisal tools following a narrative approach to synthesise data. All of the studies reviewed identified risk factors, although due to their heterogeneous nature key findings varied considerably. However, it was consistently reported that combat exposure and deployment experiences were associated with emergence of post operational mental health problems. The current review provides preliminary evidence that there are a number of specific risk factors that may increase susceptibility to mental health problems subsequent to military deployment. It is suggested that interventions are needed in order to mitigate risk factors and bolster protective factors. A cross-sectional study investigating the impact of disease activity and disease related cognitions on adjustment in Inflammatory Bowel Disease: The research journal aimed to investigate the degree to which psychological illness related cognitions will mediate the effect of disease activity on Quality of Life (QoL). In addition, to assess the impact of disease activity, and several psychological factors, in several adjustments outcomes in IBD to see whether the adjustment variables are significant predictors of multiple outcomes. Mediation was used followed by an exploratory cross-sectional correlational design. Three hundred and thirty eight participants were recruited through an IBD charity and invited to respond to a self-report questionnaire online. Measures targeted different aspects of the IBD profile to give an indication of adjustment associated with IBD diagnosis, psychological factors and Quality of Life (QoL). Mediation analysis found support for significant indirect effects on the relationship between disease activity and QoL through Gastrointestinal (GI) anxiety, perceived disability and illness representations. The subsidiary analysis indicated that pain catastrophising, disease activity, stigma, illness representations and GI anxiety were found to be significant predictors of adjustment in IBD. The results indicate that there is an important relationship with the adjustment factors, QoL, and psychological functioning. In addition, stress, depression, anxiety and QoL were found to be predicted by the adjustment factors. The current study has provided insight into psychological factors and adjustment indicators from a multi-faceted perspective, which will facilitate advancement of managing IBD from a biopsychosocial framework with a view to enable more effective disease management.

The English Improving Access to Psychological Therapies (IAPT) programme is a government-funded initiative that aims to provide timely and equitable access to evidence-based psychotherapeutic interventions, within a primary care setting. Despite the many achievements of the programme, there are several issues regarding research to clinical gaps, as well as a high rate of variation between sites concerning outcomes and attrition. This thesis explores the implementation process of the IAPT delivery model to understand which factors are influential in the successful uptake and integration of evidence-based psychotherapeutic interventions. The aims of this thesis are:  To explore, identify and analyse the implementation process involved in establishing and delivering an IAPT service.  To uncover the factors that either facilitate or impede its development to provide a more in-depth and detailed account of the implementation and operation of services.  To develop an understanding regarding the applicability of evidence-based practice and the IAPT delivery model in a clinical setting, for the provision of psychological therapies. I conducted a series of semi-structured interviews with practitioners delivering and implementing services, across seven sites, and clients, across three sites. The design and analysis followed an Interpretative Phenomenological Analysis, focusing on personal meaning and sense-making processes. The objective of the interview was to understand the implementation process regarding the IAPT delivery model, exploring how this influences personal experiences and client engagement. Additionally, participant narrative was set in context using open-access data collected and published by the programme. The analysis generated three master themes for practitioners delivering and implementing services including: ‘A Call to Action’ describing how participants regarded this process as a genuine opportunity to make a real impact in mental healthcare; ‘Contextual Influences on Service Operation’ which explores the activities in becoming a locally determined, adaptable and relevant service; and a ‘Focus on Relationships’ outlining the relational and collaborative work involved during implementation. For the client group, three master themes were generated including: ‘A Personal Journey: From Discovery to Advocacy’ illustrating the changing experiences involved during service access and engagement; ‘Perception of Self’ which portrays how individuals made sense of their engagement by judging what it meant to them; 5 and ‘Outside Factors’ which explores the role of others and the physical journey made in getting to services. The analysis suggested that both groups made sense of their experiences in complex and varied ways. Heavily influencing the implementation of the IAPT delivery model is the over-arching need to boost throughput and quantity, possibly at a cost of quality. Additionally, it is argued that the use of routine outcome monitoring in services is useful for reflecting on the implementation process and engaging clients. The key to successful implementation appears to be about achieving integration, requiring a whole-systems based approach that considers the mediating pathways into and out of services. In light of the findings and literature, the thesis proposes several recommendations for future practice and further research.

Bakgrund: Patienter med psykisk ohälsa är vanligt förekommande inom den somatiska vården. Tidigare forskning har visat att dessa patienter upplever att sjuksköterskors bemötande och kunskap kring psykisk ohälsa är bristfällig, vilket leder till diskriminering och en olämplig omvårdnad. Syfte: Att identifiera hinder för sjuksköterskors omvårdnad till patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: Allmän litteraturöversikt där sju kvalitativa och fem kvantitativa studier ligger som grund för resultatet.   Resultat: Två huvudkategorier framkom med faktorer som hindrar sjuksköterskors omvårdnad till patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. En huvudkategori är Personliga egenskaper som hinder, där sjuksköterskors begränsade kunskap och negativa attityd ingår. Den andra huvudkategorin är Bristande förutsättningar som hinder, som innefattar brister i vårdmiljö, resurser och organisatoriska förutsättningar. Slutsats: Genom att sjuksköterskor får mer utbildning om psykisk ohälsa och förbättrade förutsättningar skulle diskriminering och negativa attityder mot patienter med psykisk ohälsa kunna reduceras. Med ökad kunskap, positiv attityd, och goda förutsättningar i form av en lämplig vårdmiljö, tillräckliga resurser och tydliga rutiner skulle sjuksköterskors omvårdnad till patienter med psykisk ohälsa kunna förändras till det bättre.

Introduktion: Psykisk ohälsa har ökat och är vanligt förekommande i Sverige idag. Personer med psykisk ohälsa har en ökad risk för att utveckla försämrad hälsa och är därför i större behov av somatisk vård. Forskning har visat att dessa personer har sämre tillgång till somatisk vård, vilket kan bero på brister i bemötandet mellan dem och vårdpersonal samt att sjukvården kan upplevas specialiserad. Det är viktigt att undersöka hur dessa personer upplever vårdpersonalens bemötande inom somatisk vård. Syfte: Att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet från vårdpersonal inom somatisk vård.  Metod: Litteraturöversikt med beskrivande kvalitativ design som grundar sig på tio original artiklar publicerade mellan 2005 och 2021. Databaserna PubMed och CINAHL har använts som sökmotorer. Travelbees omvårdnadsteori speglar arbetets teoretiska referensram.  Resultat: Resultatet utformade sig i tre kategorier: Upplevelser av diskriminering av vårdpersonal; Upplevelser av att det psykiska hamnar i fokus samt Positiva upplevelser av vårdpersonalens bemötande. Personer med psykisk ohälsa upplevde att de inte blev respekterade av vårdpersonalen. De kände frustration över att inte bli tagna på allvar och att vårdpersonalen ändrade sina attityder gentemot dem när personalen fick kännedom om deras psykiska ohälsa. Det framkom positiva upplevelser i bemötandet där vårdpersonalen upplevdes engagerade.  Slutsats: Personer med psykisk ohälsa upplever sig inte respekterade i bemötandet med vårdpersonal inom somatisk vård, vilket led till konsekvenser som utebliven hälso- och sjukvård. Forskning inom ämne är begränsad och det behövs mer för att öka förståelsen och kunskapen för att de personerna ska få en så god vård som möjligt. / Introduction: Mental health problems have increased and are common in Sweden today. Persons with mental health problems are at risk of developing deteriorating health and are therefore in greater need of somatic care. Research has shown that these people have less access to somatic care, which can depend on deficiencies in the encounter between them and the staff and healthcare can be experienced as specialized. It’s important to investigate how these persons experience the meeting with staff in somatic care. Aim: Describe how people with mental health problems experience the encounter from healthcare staff in somatic care. Method: Literature review with a descriptive qualitative design based on ten original articles published 2005-2021. The databases PubMed and CINAHLwere used. Travelbee's nursing theory was the theoretical frame. Results: The result formed three categories: The experiences of discrimination by healthcare staff; The experiences that the mental health is in focus and Positive experiences of encounter by the healthcare staff. Persons experienced that they weren't treated with respect by staff. They felt frustrated of not being taken seriously and the staff often changed their attitudes towards them when they became aware of their mental health. The positive experiences were that healthcare staff were perceived to be committed. Conclusion: Persons with mental health problems feel disrespected in the encounter from staff in somatic care, which leads to consequences such as absent healthcare. Research in the subject is limited and more is needed to increase knowledge to receive as good care as possible for these people.

Bakgrund: Skolsköterskors uppdrag är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med psykisk hälsa, att identifiera och stödja elever med psykisk ohälsa. Tonårspojkar med psykisk ohälsa uppsöker skolsköterskor i liten utsträckning och kan uppvisa varierande uttryckssätt på psykisk ohälsa. Skolsköterskor har en central roll för att uppmärksamma tecken på psykisk ohälsa och för att kunna initiera stöd till tonårspojkar med psykisk ohälsa.  Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors uppfattningar av hur stöd kan ges till tonårspojkar med psykisk ohälsa. Metod: Studien har en kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer med elva skolsköterskor och materialet analyserades med fenomenografisk metod. Resultat: Studien resulterade i fyra beskrivningskategorier; att identifiera signaler på psykisk ohälsa, att skapa förtroendefulla relationer, att stödja tonårspojkars egen förmåga att hantera sin situation samt att samverka med andra aktörer. Konklusion: Grundläggande för att initiera stöd till tonårspojkar är att skolsköterskorbesitter goda kunskaper att identifiera signaler på psykisk ohälsa hos tonårspojkar. Genom hälsosamtal, hälsobesök och öppen mottagning kan skolsköterskor skapa förtroendefulla relationer och stödja tonårspojkarnas förmåga att hantera sin situation. Skolsköterskor ger stöd genom professionellt och normkritiskt förhållningssätt, elevcentrerat arbetssätt och i samverkan med andra aktörer. / Background: The mission of school nurses is health promotion and prevention with mental health, identifying and supporting students with mental health problems. Teenage boys with mental health problems seek out school nurses to a small extent and may exhibit varying modes of expression of mental health problems. School nurses have a central role in drawing attention to signs of mental health problems and to initiate support for teenage boys with mental health problems. Aim: The aim was to describe school nurses' perceptions of how support can be provided to teenage boys with mental health problems. Method: A qualitative method with an inductive approach. Semi-structured interviews with eleven school nurses were carried out and data was analysed with phenomenographic approach. Results: Four description categories: to identify signs of mental health problems, to create trusting relationships, to support teenage boys' own ability to handle their situation and to interact with other actors. Conclusion: Fundamental to initiating support is that school nurses possessknowledge to identify signs of mental health problems in teenage boys. Through health talks, health visits and open reception, school nurses create trusting relationships and support teenage boys' ability to manage their situation. School nurses provide support through a professional and norm-critical approach, student-centered methods and in collaboration with others.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan bland ungdomar har ökat vilket kräver insatser från samhället. Skolsköterskan som träffar ungdomarna dagligen har en unik och betydelsefull roll för deras psykiska hälsa. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskans uppfattning om det hälsofrämjande arbetet för att förebygga ungdomars psykiska ohälsa. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats användes. Tolv intervjuer genomfördes med skolsköterskor från olika kommuner i södra Sverige. Resultat: I resultatet framkom ett övergripande tema: Skolsköterskans strävan mot välfungerande samarbeten i ett elevcentrerat hälsofrämjande arbete med organisatoriska förutsättningar. Tre kategorier lyftes fram: en betydelsefull stödjande roll, värdet av välfungerande samarbeten och behovet av organisatoriska förutsättningar samt underkategorier. Skolsköterskorna betonade vikten av sin egen stödjande roll, ett fungerande samarbete och behovet av struktur för ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete. Skolsköterskans roll uppgavs var att ligga steget före och öka elevens kunskap och medvetenhet kring deras hälsa samt stärka deras handlingsberedskap. Konklusion: Ungdomarnas psykiska ohälsa utmanas därför är det av värde att det hälsofrämjande arbetet prioriteras. Vidare forskning kring det hälsofrämjande arbetets effekt behövs men även forskning kring ungdomars uppfattning av skolsköterskors hälsofrämjande arbete. / Background: Mental health problems have increased among youth and requires action from society. The school nurse, who interacts daily with the youths, has a unique role to play. Aim: The aim of the study was to investigate the school nurse's perception of health promotion to prevent youths mental health problems. Methods: Qualitative content analysis with an inductive approach was used. Twelve interviews were conducted with school nurses in southern Sweden. Results: A theme emerged: The school nurses strive for wellfunctioning collaborations in a student centered health promotion work with organizational conditions. Three categories were found: a significant supporting role, the value of wellfunctioning collaborations and the need of organizational conditions. School nurses emphasized the importance of their own supportive role, a functioning collaboration and structure for continued health promotion work. The school nurse's role in the health promotion work was stated to be one step ahead, increasing the student's knowledge and awareness of their health and to strengthen their preparedness for action. Conclusions: Mental health problems among youth is being challenged and health promotion work needs to be a priority. Further research on the effect of health promoting is needed along with research on youths perceptions of school nurses' health promoting work.