<p>Syftet med studien var att se om det är möjligt att påverka resultatet på en kognitiv uppgift beroende på hur uppgiften presenteras. Är det möjligt att före ett test som kräver mental ansträngning genomföra en kort mental träning/förändring av inställning och på så sätt få ett bättre resultat på testet? Påverkar positiva eller negativa tankar prestationsförmågan? Undersökningen utfördes i två delmoment. Första delen av undersökningen var en enkät som användes för att undersöka studenternas attributioner inför ett prov. Andra delen av undersökningen var ett kvasiexperiment i form av ett minnestest uppdelat på två grupper vars uppdelning skedde med hjälp av enkätsvaren. Den ena gruppen fick ett peptalk inför testet, den andra gruppen fick presenterat hur svårt testet var. Resultatet från undersökningen visar inte att peptalk fungerar för att förbättra den kognitiva förmågan. Sambanden mellan hur individens attribution påverkar individens förmåga av kognitiv prestation har med denna undersökning inte kunnat säkerställas. Däremot antyder undersökningen att det är viktigt att ha kontroll på en experimentsituation.</p>

Syftet med studien var att se om det är möjligt att påverka resultatet på en kognitiv uppgift beroende på hur uppgiften presenteras. Är det möjligt att före ett test som kräver mental ansträngning genomföra en kort mental träning/förändring av inställning och på så sätt få ett bättre resultat på testet? Påverkar positiva eller negativa tankar prestationsförmågan? Undersökningen utfördes i två delmoment. Första delen av undersökningen var en enkät som användes för att undersöka studenternas attributioner inför ett prov. Andra delen av undersökningen var ett kvasiexperiment i form av ett minnestest uppdelat på två grupper vars uppdelning skedde med hjälp av enkätsvaren. Den ena gruppen fick ett peptalk inför testet, den andra gruppen fick presenterat hur svårt testet var. Resultatet från undersökningen visar inte att peptalk fungerar för att förbättra den kognitiva förmågan. Sambanden mellan hur individens attribution påverkar individens förmåga av kognitiv prestation har med denna undersökning inte kunnat säkerställas. Däremot antyder undersökningen att det är viktigt att ha kontroll på en experimentsituation.

<p>Old/New - Mauricio Kagel</p><p>Légende - Georges Enescu</p><p>Konsert för trumpet och orkester - Charles Chaynes</p><p>Two Ballads - Sofia Gubaidulina</p><p>Song Without Words - Sofia Gubaidulina</p><p></p><p>Medverkande:</p><p>Chiara Re - Trumpet</p><p>Martin Re - Trumpet</p><p>Georg Öquist - Piano</p>

Inledning:Den professionella ishockeyspelaren har ishockey som sitt jobb och befinner sig i en stark tävlingsmiljö där man hela tiden blir värderad. Om man inte presterar tillräckligt bra som ishockeyspelare kan man förlora sitt jobb. Ishockeyspelare tränar otroligt mycket fysik och teknik, men denna starkt prestationsbaserad miljö kan också innebära en mental belastning.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka uppfattningar om mentala färdigheter i elitserien i ishockey, samt hur man inom samma fält betraktar vikten av att arbeta med mental träning. Metod: Min empiriska studie innefattar intervjuer med sex sportchefer i elitserien i ishockey. Av det insamlade materialet har tre kategorier skapats och analyserats. Resultat: Jag fann att mentala färdigheter är något man finner som väldigt viktigt för ishockeyspelare i elitserien. För att klara av den tuffa prestationsmiljön behöver man framförallt ett gott självförtroende och en bra inställning. Man måste också ha bra sociala egenskaper för att kunna fungera bra i ett lag. Klubbarna arbetar med mental träning till viss del både genom idrottspsykologer anslutna till klubben och genom ett dagligt, naturligt arbete inom organisationen. Jag fann också att mental träning är ett relativt nytt fenomen i ishockey, och att det därför finns ett visst motstånd för att utöka arbetet med det. Nyckelord: Ishockey, elitserien, idrottspsykologi, mental träning.

No description available.

No description available.

Abstract This study describes background information on skiing and mental training. Questions about how mental training is used by alpine skiers and trainers in Sweden today are answered. The purpose was to find out what the use of mental training looks like today in Swedish alpine skiing. Investigate whether there is a lack of knowledge in the area and a need to work more with mental training in sports, in terms of the athletes' well-being and achievements. Through a quantitative survey in the form of a questionnaire, a result is compiled here of what the use and view of mental training looks like in both active skiers and trainers. Eighty-five respondents participated in the survey, each of whom described their views and experiences of mental training and their sports and well-being, respectively. The results show that the estimated level of knowledge of mental training is relatively high. The knowledge of setting goals is the largest part that the research group can and do works with. Stress management, self-confidence, pressure and adversity are something that they do not have as good knowledge about. Large parts of the research group want’s to work more with mental training. Increased knowledge would greatly affect both athletic performance and well-being. The sum of it all is that there is more work to be done to train Swedish alpine skiers and trainers to be able to influence their performance and well-being. / Sammanfattning I den här undersökningen beskrivs bakgrundsinformation om skidåkning och mental träning. Syftet är att undersöka hur användningen av mental träning ser ut i idag inom den svenska alpina skidåkningen. Vi vill undersöka om det finns en kunskapsbrist inom området samt ett behov att jobba mer med mental träning inom svensk alpin skidåkning, sett till idrottarnas välmående och prestationer.  Genom en kvantitativ undersökning i form av en enkät sammanställs här ett resultat av hur användningen och synen på mental träning ser ut hos både aktiva åkare och tränare. Åttiofem respondenter har deltagit i undersökningen där var och en har beskrivit deras syn och upplevelse av mental träning sett till deras idrottande respektive välmående. Resultatet visar att den uppskattade kunskapsnivån av mental träning är relativt hög och att kunskap om målsättning är den största delen som undersökningsgruppen kan och jobbar med. Stresshantering, självförtroende, press och motgångar är dock något som de inte har lika goda kunskaper kring. Stora delar av undersökningsgruppen menar att de vill jobba mer med mental träning. En ökad kunskap skulle påverka både de idrottsliga prestationerna och välmående i hög grad. Sammanfattningsvis visar vår studie att det finns mer att jobba med för att utbilda svenska alpinåkare och tränare för att kunna påverka deras prestationer och välmående.

Syftet med studien är att undersöka och analysera samband mellan prestation och självkänsla hos operasångare. För att konkretisera syftet har två forskningsfrågor utarbetats. De problematiserar sambanden mellan prestation och självkänsla hos operasångare samt hur operasångare kan öka sin prestation och självkänsla. Således utgår studien från självkänslans innebörd och betydelse, dess konsekvenser och utvecklingsmöjligheter. I förlängningen är ambitionen att studien skall kunna erbjuda kulturella verktyg och förståelseramar till unga sångare för att hjälpa dem i sin mentala och konstnärliga utveckling. Metodologiskt bygger undersökningen på hermeneutisk texttolkning av relevant litteratur som berört ämnet i triangulering med kvalitativa intervjuer som genomförts med tre olika informanter med professionell sakkunskap och ämneserfarenhet. Forskningsresultaten från studien påvisar att kopplingen mellan prestation och självkänsla är stark. Vidare finns det en komplexitet med en rad faktorer som samspelar. Några av dessa faktorer är att vara medveten om betydelsen av att vara mentalt och musikaliskt förberedd och framförallt ha kunskapen om hur dessa förberedelser bör genomföras. Andra viktiga faktorer som framkommit i studien är att förstå betydelsen av att behålla lekfullheten, passionen och nyfikenheten för yrket samt betydelsen av hårt arbete.

Syftet med studien var att undersöka svenska tennistränares erfarenheter och upplevd kompetens inom mental träning ifrån ett tränarfilosofiskt perspektiv. För att undersöka syftet användes tre frågeställningar: (1) Hur prioriterar svenska tennistränare mentala förberedelser jämfört med fysiska, taktiska och tekniska förberedelser? (2) Vilka erfarenheter har svenska tennistränare av mental träning? (3) Vilken upplevd kompetens av mental träning finns hos svenska tennistränare? Deltagarna i studien var 13 (M-ålder=31,5, SD-ålder=9,8) män som var tennistränare inom Västra Götaland. En semi-strukturerad intervjuguide konstruerades med fyra huvudsakliga temaområden tränarfilosofi, erfarenhet av mental träning, kompetens av mental träning och utveckling av mental träning. Resultatet visade att: (1) svenska tennistränare anser att mental träning är viktigt inom tennis men prioriterar inte det i deras tränarfilosofi (2) svenska tennistränarna har erfarenhet av mental träning genom att använda det på banan för sina spelare samt ifrån sina egna tenniskarriärer (3) tränarna upplever att de har låg eller ingen kompetens av mental träning samt att tränarna önskar att få mer kompetens. Slutsatsen från studien är att mental träning är något som svenska tennistränarna anser är viktigt men tränarna har för lite erfarenhet och låg kompetens i deras tränarroll.

No description available.